Non-suicidal self-injury includes deliberately damaging the tissues of one's own body. Self-harming behaviour is a growing problem and the number of patients seeking care related to self-harm has increased the last years. Despite this, the number of people who don´t seek care is assumed to be high. Self-harming behaviour is a complex area with many underlying causes and functions. Patients with self-harming behaviour are a vulnerable group because of the stigma involved in injuring oneself. How patients with self-harming behaviour are treated in healthcare can have a major impact on future confidence in healthcare. The aim of this qualitative literature study was to explore how patients with self-harming behaviour experience the treatment in health care. Three main themes and six sub-themes emerged. Being acknowledged includes; patients' positive experiences, Being seen and Feeling confident. Not being taken seriously includes; the negative experiences, Feeling diminished and To feel shame and guilt. The third main theme, Being in the care chain, includes; A negative spiral and Social network. Altogether, the themes present the patient's experience of the treatment in the health care system and how structural factors contribute to the patient's experience. Negative experiences such as not being seen and heard and a feeling of shame caused an insecurity which made it difficult for the patient to seek care and to be honest with the health care staff. Patients felt that there was a lack of knowledge among health care professionals. More knowledge is needed to improve the treatment.

Bakgrund Den existentiella dimensionen av omvårdnad kan uppfattas som svår att både definiera, studera och utöva. I den palliativa vården, när livets slut blir en realitet, är de existentiella frågorna mer aktuella än någonsin och sjuksköterskan har en viktig roll i att bemöta de behov som uppstår. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att sammanställa aktuell forskning kring faktorer som påverkar existentiellt välbefinnande hos patienter som vårdas palliativt. Metod Arbetet utfördes som en litteraturöversikt där 13 vetenskapliga artiklar undersöktes genom innehållsanalys. Artiklarna valdes ut genom systematiska databassökningar. Artiklar med kvalitativ, kvantitativ, samt mixad metod inkluderades. Resultat De mest betydelsefulla faktorerna för att främja existentiellt välbefinnande hos patienter som vårdas palliativt innefattar andligt stöd, religiös tro, förmåga att känna mening, fungerande copingstrategier, bibehållen känsla av kontroll och sociala relationer. Slutsats Bland de faktorer som påverkar existentiellt välbefinnande hos patienter som vårdas palliativt är både inre och yttre resurser representerade. Bland de yttre resurserna utmärkte sig goda nära relationer som en viktig skyddsfaktor. Inre resurser såsom andlighet, religiös tro, inre styrka, acceptans, samt förmåga att skapa mening, emotionell balans och harmoni, kunde alla bidra till ökat existentiellt välbefinnande. / Background The existential dimension of nursing can be hard to define, study and practice. In palliative care, when death is suddenly a reality, existential matters are more relevant than ever, and nurses have a vital role in meeting any needs that can arise. Aim The aim of this literary review is to compile research on factors influencing the existential well-being of patients receiving palliative care. Method The study was carried out as a literary review where 13 articles were studied through content analysis. The articles were selected through systematic database searches. Articles of qualitative, quantitative and mixed method were included. Results The most important factors in fostering existential well-being include spiritual support, religious faith, ability to find meaning, well-functioning coping strategies, maintained sense of control and social relations. Conclusions Among the factors influencing existential well-being in patients receiving palliative care,both internal and external resources are represented. Outer resources included close relationships which proved to be a protective factor. Internal resources such as spirituality, religious faith, inner strength, acceptance, as well as the ability to find meaning, emotional balance, and harmony, could all help increase existential well-being.

Bakgrund  Sedan sjukdomens uppkomst har 40,1 miljoner människor mist sitt liv till följd av HIV; en kronisk virusinfektion som i obehandlat tillstånd kan vara livshotande. Adekvat behandling kan leda till ett normalt liv med omätbara virusnivåer, god vård och god behandling är således livsviktigt. Att belysa hur personer med HIV upplever vårdmöten med vårdpersonal är väsentligt för att erhålla kunskap om hur vårdpersonal skall förhålla sig i mötet. Vårdmöten av hög kvalitet med ett personcentrerat förhållningssätt kan leda till ökad medicinsk följsamhet, ett ökat välbefinnande och ökad livskvalitet för personer med HIV.  Syfte  Syftet var att belysa hur patienter med HIV upplever möten med vårdpersonal inom vården.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes baserad på 16 vetenskapliga originalartiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats. Data inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades  Resultat  Resultatet sammanställdes i fyra huvudkategorier: Upplevelser av stigmatisering och diskriminering, upplevelser av kommunikation, upplevelser av relationen mellan patient och vårdpersonal samt upplevelser av bemötande. Upplevelser av respekt och tillit visades vara det mest centrala för att uppnå en relation med vårdpersonal samt för att uppleva en god kommunikation och ett gott bemötande. Fördomar, förutfattade meningar och diskriminerande handlingar visade sig utgöra ett hinder för detta.  Slutsats  Denna litteraturöversikt visade att patientupplevelser av vårdmöten var komplexa. Upplevelser som skildrades i resultatet visade att patienter som kände sig sedda som personer utöver sin sjukdom, blev behandlade med respekt eller kände tillit till personalen upplevde vårdmöten som positiva. Resultatet visade även upplevelser som utgjorde hinder för ett positivt vårdmöte. Ökad förståelse om patienters upplevelser kan ge värdefulla insikter gällande hur vårdpersonalen genom ett professionellt och personcentrerat förhållningssätt kan bidra till upplevelser av positiva vårdmöten. / Background  HIV is a chronic viral infection that can be life-threatening if not treated. Since the emerge of the disease 40,1 million people have deceased. Thus, adequate treatment is vital. Illustrating patient experiences of encounters with healthcare professionals is important to gain knowledge about actions and attitudes that contribute to positive experiences. Encounters of high quality, with a person-centered approach can lead to increased medical compliance, wellbeing and a greater life quality for people with HIV.  Aim  The aim of this literature review was to illustrate how patients with HIV experience encounters with health care professionals within health care settings.  Method  A non-systematic literature review was carried out, with data collected from 16 original scientific articles of both quantitative and qualitative approaches. The data was obtained from the databases PubMed and CINAHL. The articles were quality-reviewed based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification. The results from the articles were categorized, collated, and analyzed using an integrated data analysis.  Results  The results were compiled into four main categories: Experiences of stigmatization and discrimination, experiences of communication, experiences of the relationship between patient and health care professionals and experiences of treatment. Experiences of respect and trust were shown to be the most central in encounters to achieve a relationship with healthcare professionals with communication and treatment of good quality. Prejudice, preconceptions, and discriminatory actions proved to be obstacles of positive experiences.  Conclusions  This literature review showed that patient experiences of healthcare encounters were complex. Experiences in the results suggested that patients who felt seen as individuals beyond their illness, were treated with respect and trusted health care professionals had positive experiences. Improved understanding of patients' experiences can provide valuable insights of how healthcare professionals, through a professional and person-centered approach, can contribute to positive experiences of healthcare encounters.

Contexte: Malgré l’avancement des recherches sur les applications de santé mobile servant à la télésurveillance, on n’en sait très peu sur l’expérience des patients qui en utilisent. Objectifs: La présente recherche vise à évaluer l’expérience des patients des effets positifs de la télésurveillance sur la prise en charge de l’insuffisance cardiaque à domicile, des difficultés éprouvées et des facteurs favorisant ou limitant l’utilisation de l’application mobile TakeCareMC. Méthodologie: Des entrevues semi-dirigées ont été menées auprès de 12 patients suivis dans la clinique d’insuffisance cardiaque d’un centre hospitalo-universitaire et ayant utilisé l’application de surveillance à domicile pour téléphone intelligent pendant au moins trois mois d’une intervention pilote. L’application mobile demande au patient de prendre quotidiennement ses signes vitaux et de répondre à des questions sur les symptômes. Un infirmier clinicien s’occupe de surveiller les données à distance (5 jours sur 7) et de joindre le patient par téléphone en cas d’alerte. Le plan de traitement est ensuite modifié si nécessaire, soumis de nouveau au comité de surveillance et envoyé au clinicien. Les entrevues ont été enregistrées, transcrites et analysées de manière manuelle. Résultats: Tous les participants ont convenu des avantages et de la facilité d’emploi de l’application. Les avantages étaient notamment le fait que l’application favorisait la surveillance de la maladie, autant par les cliniciens que par les participants eux-mêmes, et les effets positifs perçus sur leur état de santé, l’amélioration d’un lien avec le personnel clinique et d’un accès aux soins. Les patients ont insisté sur la nécessité de personnaliser la rétroaction et les fonctions de communication interactive de l’application. L’adoption d’une telle nouvelle technologie par les patients aînés pourrait être influencée par le soutien social (des professionnels cliniques), technique et financier. Conclusion: L’application TakeCareMC a été bien reçue par les patients atteints d’insuffisance cardiaque. L’expérience et la participation des patients sont cruciales dans la mise à jour de l’application. / Background: Despite the advancement in the development of mobile health applications, little is known about the patients’ experience of using these applications for telemonitoring at home. Objective: This research aims to assess the experience of patients with heart failure on the impact, difficulties and facilitating or limiting factors of use of the TakeCareMC mobile application in the telemonitoring at home. Methods: Semi-structured interviews were conducted with 12 patients who are followed by a heart failure clinic of a university hospital center, and who used a smartphone application at home after 3 months of pilot intervention. The mobile app asks patients to measure physiological signs daily and answer daily symptoms questions. A clinical nurse took care of remote monitoring (5 days a week) and contacted the patient by telephone when there was an alert. The treatment plan was then adjusted, resubmitted to the monitoring committee and sent to the clinician. Interviews were recorded, transcribed, and then analyzed using a conventional content analysis approach. Results: All participants expressed benefits and ease of use of the TakeCareMC application. Benefits included the fact that the app facilitated disease monitoring, both by clinicians and participants themselves, and the perceived positive effects on their health status, improved connection with staff clinic and access to care. Patients emphasized the need for personalization of feedback information and interactive communication app functions. The adoption of such a new technology with elderly patients could be influenced by social (from clinical professionals), technical and financial support. Conclusions: TakeCareMC was well accepted by heart failure patients. The experience and participation of patients are strongly recommended in the design and updating of applications.

Bakgrund Delirium är ett tillstånd som drabbar många patienter inom intensivvården.Patienters upplevelse och beskrivning av tillståndet kan ge ökad förståelse hur man ska bemöta patienter med delirium. Syftet Syftet med denna studie är att beskriva patienternas upplevelse av delirium under intensivvård. Metod En litteraturstudie med hjälp av en systematisk ansats. Artiklar söktes i databaser PubMed och Cinahl, där begränsades sökande till år 2011-2021, artiklar skrivna på engelska, tillgång till abstrakt och fulltext. Artiklarna söktes under perioden januari 2021 till april 2021. Kvaliteten på artiklarna granskades med hjälp av Evans. Resultat Sex artiklar som inkluderas i studien analyserades. Artiklarna beskriver hur patienten upplever deliriet under intensivvården, både positiva och negativa upplevelser. Sällsynt att deliriet som en skräckupplevelse, utan mer som en verklighet utan förankringpunkt och att patienten befinner sig i en situation med lösryckta händelser. Slutsats Delirium är en unik personlig upplevelse. Alla intensivvårdspatienter kan drabbas av delirium. Medvetenheten av delirium hos intensivvårdspatienter ger tryggare patientvård och ökad patientsäkerhet. Ökad svårighetsgraden av delirium ger ökad riskt för mortaliteten under intensivvårdstiden. Studien ger en inblick om hur patienter upplever och uppfattar delirium. Uppfattningen om hur patienterna upplever delirium, kan hos sjuksköterskor och annan vårdpersonal ge en ökad förståelse för deliriumsyndromet.

Submitted by SBI Biblioteca Digital (sbi.bibliotecadigital@puc-campinas.edu.br) on 2018-02-06T16:29:33Z No. of bitstreams: 1 ANDR?IA ELISA GARCIA DE OLIVEIRA.pdf: 3547604 bytes, checksum: f3f89a4ee32fd1694069f098d37fbd48 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-02-06T16:29:34Z (GMT). No. of bitstreams: 1 ANDR?IA ELISA GARCIA DE OLIVEIRA.pdf: 3547604 bytes, checksum: f3f89a4ee32fd1694069f098d37fbd48 (MD5) Previous issue date: 2017-11-21 / Coordena??o de Aperfei?oamento de Pessoal de N?vel Superior - CAPES / Pontif?cia Universidade Cat?lica de Campinas ? PUC Campinas / This study aims to examine patients? experiences in assisted home care, from a phenomenological perspective, based on the account of their experiences. Home care (HC), a worldwide trend that is in the process of consolidation in the context of health in Brazil, is characterized as a model of multiprofessional and humanized care. This survey was carried out as a qualitative study of a phenomenological nature. The researcher accompanied health care professionals from a Home Care Service (HCS) that is part of the National Health Service (NHS) from a municipality in the State of S?o Paulo, on weekly home care visits. During these visits, the researcher talked to seven adult patients of both sexes about their experiences with home care. These dialogues were initiated from a guiding question; after each of them, the researcher wrote a narrative in order to document her understanding of the participant's experience. At the end of this process, a creative synthesis of an interpretative nature was developed that included the significant elements of the experience each participant had in relation to the theme of the study. The main elements that emerged from this experience can be defined as: feeling of impotence triggered by illness; trust, gratitude, and admiration for HCS professionals; perceptions that the care provided is humanized and qualified; being cared for at home by the HCS team is considered better than being hospitalized. It was concluded that the home reveals itself as a space of care with potential to become a context conducive to the recovery of health, when can provide emotional and empathetic interpersonal relationships between patients, caregivers and professionals. Understand the experience of these patients contributed to the understanding of the centrality of relational dimension for a humanized health care. / Esta investigaci?n busc? aprender fenomenol?gicamente de la experiencia de pacientes atendidos en domicilio desde el relato de sus experiencias. La atenci?n domiciliaria (AD), tendencia mundial en proceso de consolidaci?n en el contexto de la salud en Brasil, se caracteriza por ser un modelo multidisciplinario de atenci?n y asistencia humanizada. Este estudio fue realizado de forma cualitativa y naturaleza fenomenol?gica. La investigadora acompa?? a un servicio de atenci?n domiciliaria (SAD), vinculado al sistema unificado de salud (SUS) de un municipio en el estado de S?o Paulo durante los turnos semanales de cuidado domiciliario. Durante estas visitas, dialog? con siete pacientes adultos de ambos sexos sobre sus experiencias de cuidado domiciliario. Estos di?logos se originaron de una pregunta orientadora; despu?s de cada uno, el investigador escribi? un relato para registrar su entendimiento de la experiencia del paciente. Al final de este proceso, se prepar? una s?ntesis creativa de naturaleza interpretativa que incluye los elementos significativos de la experiencia de todos los participantes sobre el tema del estudio. Los temas principales que surgieron de esta experiencia se definen conforme sigue: sensaci?n de impotencia provocada por la enfermedad; confianza, gratitud y admiraci?n con respecto a los profesionales del SAD; percepci?n de que la atenci?n ofrecida es humanizada y calificada; ser atendido en casa por el equipo de SAD se considera mejor que ser hospitalizado. Se concluy? que la casa se revela como un espacio de atenci?n con potencial de convertirse en un contexto propicio para la recuperaci?n de la salud, cu?ndo puede proporcionar relaciones interpersonales emp?ticas y emocionales entre los pacientes, cuidadores y profesionales. Comprender la experiencia de estos pacientes contribuido a la comprensi?n de la centralidad de la dimensi?n relacional para lograr un cuidado humanizado de la salud. / Esta pesquisa objetivou apreender fenomenologicamente a experi?ncia de pacientes assistidos em domic?lio a partir do relato de suas viv?ncias. A Aten??o Domiciliar (AD), tend?ncia mundial que se encontra em processo de consolida??o no contexto da sa?de no Brasil, caracteriza-se como um modelo de aten??o multiprofissional e humanizado de assist?ncia. Efetivou-se como um estudo qualitativo de natureza fenomenol?gica. A pesquisadora acompanhou profissionais de um Servi?o de Aten??o Domiciliar (SAD), vinculado ao Sistema ?nico de Sa?de (SUS) de um munic?pio do Estado de S?o Paulo, nos deslocamentos semanais para atendimento domiciliar. Durante essas visitas, conversou com sete pacientes adultos de ambos os sexos sobre suas viv?ncias acerca do atendimento em domic?lio. Esses encontros dial?gicos foram iniciados a partir de uma quest?o norteadora; ap?s cada um deles, a pesquisadora redigiu uma narrativa a fim de registrar sua compreens?o sobre a experi?ncia do participante. Ao final deste processo, foi elaborada uma s?ntese criativa de cunho interpretativo que incluiu os elementos significativos da experi?ncia vivida por todos os participantes em rela??o ao tema do estudo. Os principais elementos que emergiram dessa experi?ncia podem ser definidos como: sentimento de impot?ncia desencadeado pelo adoecimento; confian?a, gratid?o e admira??o em rela??o aos profissionais do SAD; percep??o de que o cuidado disponibilizado ? humanizado e qualificado; ser atendido em casa pela equipe do SAD ? considerado melhor do que estar hospitalizado. Concluiu-se que a moradia revela-se como um espa?o de cuidado com potencialidade para se tornar um contexto prop?cio ? recupera??o da sa?de, quando consegue prover relacionamentos interpessoais afetivos e emp?ticos entre pacientes, cuidadores e profissionais. Compreender a experi?ncia desses pacientes contribuiu para o entendimento acerca da centralidade da dimens?o relacional para a efetiva??o de um cuidado em sa?de humanizado.

Objects of dissertation: the quality in health care inpatient institutions and health damage compensation in medical malpractice litigation cases. This work is a scientific assessment of the implementation of the patients‘ rights to quality in health care and health damage compensation in Lithuania, where the functioning of two patients' rights is assessed in a systematic and integrated manner, both in the medical and the legal aspect. Research: the modified Picker Institute‘s questionnaire was used for the scientific research of 1917 patients treated in hospitals in order to examine and assess their opinions on the quality of health care provided to them and evaluate the opportunities to realize their right to health care of good quality. The study analyzed 32 medical malpractice lawsuit cases of general jurisdiction courts in terms of the principles of health damage compensation, procedural characteristics and efficiency. Conclusions: statutory regulation of patients 'rights to quality in health care services and health damage compensation in Lithuania meets international and European patients' rights protection principles. The research showed that the vast majority of surveyed patients (nine out of ten) realized their right to quality in health care service in the hospital. However, six out of ten plaintiffs received the health damage compensation, plaintiffs were awarded only nearly a fifth of the requested overall pecuniary and non-pecuniary damages. / Disertacijos objektai: sveikatos priežiūros paslaugų kokybė stacionarinėse asmens sveikatos priežiūros įstaigose ir žalos sveikatai atlyginimas gydytojų civilinės atsakomybės bylose. Šis darbas - pacientų teisių į kokybišką sveikatos priežiūros paslaugą ir žalos sveikatai atlyginimą įgyvendinimo mokslinis vertinimas Lietuvoje. Iki šiolei paciento teisė į kokybišką sveikatos priežiūros paslaugą nacionaliniuose moksliniuose darbuose buvo analizuojama kokybės vadybos aspektu, o teisė į žalos sveikatai atlyginimą buvo vertinama pagal galiojančius teisės aktus ir Lietuvos teismų praktiką. Tai pirmasis mokslinis darbas, kuomet dviejų pacientų teisių funkcionavimas vertinamas sistemiškai ir integruotai, kartu tiek medicininiu, tiek teisiniu požiūriais. Tyrimai. Pritaikius Europos Picker instituto modifikuotą klausimyną tirta 1917 stacionarinėse asmens sveikatos priežiūros įstaigose gydytų pacientų nuomonė apie jiems suteiktų sveikatos priežiūros paslaugų kokybę ir vertintos pacientų galimybės realizuoti teisę į kokybišką sveikatos priežiūros paslaugą. Analizuotos 32 LR bendrosios kompetencijos teismų civilinės bylos dėl žalos sveikatai atlyginimo, vertinant patirtos žalos sveikatai kompensavimo principus, procesinius ypatumus bei efektyvumą, atskleidžiant probleminius paciento teisės į žalos sveikatai atlyginimą įgyvendinimo aspektus. Disertacijos išvadose konstatuojama, kad paciento teisių į kokybišką sveikatos priežiūros paslaugą ir žalos sveikatai atlyginimą įstatyminis... [toliau žr. visą tekstą]

Bakgrund: Antalet personer som genomgår knäartroplastik ökar markant i västvärlden samtidigt som den genomsnittliga vårdtiden efter genomgången knäartroplastik minskar. Tidigare forskning visar att ingreppet är väl lämpat för dagkirurgi. Det är trots detta svårt att hitta kvalitativ forskning som beskriver patientens upplevelse av att ha genomgått en knäartroplastik i dagkirurgi. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelse av att genomgå en unikompartmentell knäartroplastik (UKA) i dagkirurgi. Metod: Denna kvalitativa intervjustudie inkluderade åtta personer som genomgått en UKA i dagkirurgi mellan 2017 och 2020. Semistrukturerade intervjuer genomfördes i mars 2020 med stöd av en intervjuguide. Deltagarna fick berätta om upplevelsen av att ha genomgått en UKA i dagkirurgi. Resultat: Resultatet visar att de flesta deltagarna var nöjda med att ha genomgått operationen i dagkirurgi. Upplevelsen av trygghet i samband med den tidiga hemgången hade ett nära samband med uppföljning samt informationen inför operationen som gav deltagarna verktyg för att hantera såväl smärta som aktiviteter i det dagliga livet (ADL) och rehabilitering i hemmet. Konklusion: För att känna trygghet i samband med att genomgå UKA i dagkirurgi har utförlig information samt tidig uppföljning en central roll i resultatet av patientens upplevelse.