Abstract                                                                               Bakgrund: Både nationellt och internationellt är diabetesnefropati den vanligast bakomliggande orsaken till njursvikt, och svarar för ca en fjärdedel av den njursvikt som leder till dialysbehandling och njurtransplantation. Det kan drabba unga och äldre personer med både typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Syfte: Att beskriva hemodialysbehandlade personers upplevelser av att leva med diabetesnefropati utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori. Metod: Kvalitativ design. Åtta personer med diabetesnefropati och dialysbehov intervjuades. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats baserad på Katie Eriksons omvårdnadsteori. Resultat: Resultatet visade att personernas livssituation förändrades. De upplevde både kroppsliga och psykiska symtom samt att även deras sociala relationer påverkades. De lärde sig att hantera sin situation genom att acceptera sin sjukdom. Att ha familj och anhöriga var av stor betydelse för emotionalt stöd för att kunna uppleva välbefinnande. Slutsats: Diabetessjuksköterskor behöver ha en grundkunskap om individers upplevelser av att leva med hemodialysbehandlad diabetesnefropati för att hitta bättre sätt att kunna stötta dem. Med tidig information och stöttning av personer med risk för diabetesnefropati, kan risken för utveckling av diabetesnefropati minskas eller undvikas. / Abstract Background: Both nationally and internationally, diabetic nephropathy is the most common underlying cause, and accounts for about a quarter of kidney failure that leads to dialysis treatment and kidney transplantation. It can affect both young and adult people with diabetes as an underlying disease. Chronic kidney disease can result from both type 1 diabetes and type 2 diabetes. Purpose: To describe persons in hemodialysis experiences of living with diabetic nephropathy based on Katie Eriksson's nursing theory. Method: Qualitative design. Eight persons with diabetic nephropathy and need for dialysis were interviewed. The data was analysed through a qualitative content analysis with a deductive approach based on Katie Erikson's nursing theory. Results: The results showed that the participants' life situation changed. The participants experienced both physical and psychological symptoms and that their social relationships were also affected. They learned to cope with their situation by accepting their illness. Having family and relatives was of great importance for emotional support to be able to experience well-being. Conclusion: Diabetes nurses need to have a basic knowledge of individuals' experiences of living with hemodialysis-treated diabetic nephropathy to find better ways to support them. With early information and support of patients at risk of diabetic nephropathy, the risk of developing diabetic nephropathy can be reduced or avoided.

Knä- och höftplastik är bland de vanligaste kirurgiska ingreppen och har en stor positiv inverkan för den enskilda individens livskvalitet. Det har utarbetats flera vårdmodeller för patientkategorin som genomgår en knä- eller höftplastik, dels för att minska vårdkostnader men även för att förbättra vården. Det behövs emellertid mera kunskap om patientens upplevelse eftersom vården är i ständig utveckling. Studiens syfte var att beskriva patientens upplevelse av hemgång från en specialiserad elektiv enhet, den första postoperativa dagen efter knä- eller höftplastik, och första tiden efteråt. Telefonintervjuer utfördes med 12 patienter, och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys, med en induktiv ansats. Resultatet utmynnade i fem huvudkategorier med respektive underkategorier. Huvudkategorierna som framkom var; Den betydelsefulla hemmiljön, Information från sjukhuset, Oundvikligt hjälpbehov, Återhämtningens utmaningar och Hälsofrämjande kontakt. Informanterna delade en positiv upplevelse av hemgång den första postoperativa dagen och kunde hantera eventuella svårigheter på ett adekvat sätt, på egen hand eller med stöd av medskickad dokumentation, anhöriga eller kontakt med sjukhuset. Hemgång dagen efter knä- eller höftplastik upplevs som tryggt. / Knee and hip arthroplasty are among the most common surgeries available today and have a great impact on the quality of life of the individual. Several care models have been developed for patients having had knee or hip arthroplasty, not only to address the cost of healthcare, but also to improve the quality of the care itself. However, more knowledge about a patients experience following surgery is required as the care is continually progressing. The purpose of this study was to document the experience of a patient following a knee or hip arthroplasty. We aim to document their experiences returning home from a specialized elective unit, their first day post operation, as well as the initial period of recovery. Phone call interviews were carried out with 12 patients, and analyzed according to qualitative content analysis with inductive approach. The results were divided into five main categories, each with their own sub-categories. The main categories were; the importance of the home environment, information from the hospital, the necessity of help, challenges of recovery and health promotion contact. The participants reported a positive experience returning home after the first postoperative day and were able to handle potential issues in an adequate manner; on their own, with support from informative documentation, with help from relatives or through contact with the hospital. The experience of returning home the first day post operation, after a knee or hip arthroplasty is considered comfortable.

Bakgrund: Crohns sjukdom och ulcerös kolit är kroniska, inflammatoriska tarmsjukdomar som under de senaste decennierna har ökat påtagligt. De kan drabba människor i alla åldrar och ha en negativ påverkan på patienternas livskvalitet. Sjuksköterskan har en viktig roll i att se till att patienterna får tillräckligt med information och stöd för att klara av att sköta sin egenvård. Syfte: Syftet var att belysa hur patienter med Crohns sjukdom och ulcerös kolit upplevde symtomens påverkan i det dagliga livet och hur de anpassat sin tillvaro efter sjukdomen. Metod: En litteraturöversikt grundad på elva vårdvetenskapliga studier med kvalitativ design genomfördes. Studierna analyserades utifrån det valda syftet och nyckelfynd sammanställdes under två huvudteman. Resultat: Litteraturöversikten belyste hur deltagarna upplevde sjukdomarnas symtom och vilken påverkan de hade på det vardagliga livet. Här beskrevs påverkan på familjeliv, relationer, sociala sammanhang och arbetsliv. Sammanfattande utgjorde sjukdomarna ett hinder. Vidare beskrevs sjukdomarnas emotionella påverkan och hur deltagarna upplevde att de led av en osynlig sjukdom. Avslutningsvis visas vilka attityder deltagarna hade mot livet, vilka strategier som använts för att hantera sjukdomen och att acceptans av sjukdomen var viktig för att lära sig att leva med den. Diskussion: Resultatfynden har diskuterats utifrån Callista Roys adaptionsmodell och kopplats till andra vetenskapliga studier. Livet med en kronisk sjukdom innebär ständiga förändringar och sjuksköterskan kan genom att identifiera faktorer som påverkar adaptionen hjälpa patienten att uppnå balans. / Background: Crohn's disease and ulcerative colitis are chronic inflammatory bowel diseases that have increased significantly in recent decades. The diseases can debut at all ages, and they have a negative effect on the patients´ quality of life. A nurse has an important part of ensuring that patients receive sufficient information and support to manage their self-care. Aim: The purpose was to illuminate how patients with Crohn's disease and ulcerative colitis experienced the effects of the symptoms in their daily lives and how they adapted to the disease. Method: A literature review based on eleven nursing studies with qualitative design was conducted. The studies were analyzed based on the chosen purpose and key findings were compiled under two main themes. Results: The literature review illustrated how the participants experienced the symptoms of the disease and what impact they had on everyday life. The impact on family life, relationships, social contexts and working life were described. In summary, the disease was an obstacle. The emotional impact of the disease and how the participants perceived that they suffered from an invisible disease were described. Finally, what attitudes the participants had towards life, what strategies were used to manage the disease, and that acceptance of the disease was important for learning to handle it. Discussion: The findings have been discussed based on Callista Roys adaptation model and linked to other scientific studies. Life with a chronic disease involves constant changes, and the nurse can help the patient to achieve balance by identifying factors that affect the adaptation.

Syfte: Syftet med studien var att studera den äldre patientens upplevelse av att leva med svårläkta bensår och vad denne anser bidrar till eller förhindrar en positiv syn på sin tillvaro. Metod: Studien innehåller intervjuer med äldre personer drabbade av svårläkta bensår. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: Resultatet visar att informanterna upplever smärta, oro för försämring, ångest och att den långsamma sårläkningen är påfrestande. Enligt informanterna krävs det deltagande vid sociala sammankomster och aktiviteter samt att hålla kontakt med vänner och anhöriga för att bibehålla en positiv syn på sin tillvaro. Livskvaliteten upplevs som relativt god. Liksom synen på tillvaron påverkas också den upplevda livskvaliteten av den egna situationen och då positivt genom att känna sig delaktig i ett socialt sammanhang och negativ genom förlust av självständighet. Samtliga informanter har en positiv upplevelse av den erhållna sjukvården, de tror på kontinuitet för ett bra behandlingsresultat och känsla av trygghet. Slutsats: Svårläkta bensår påverkar den äldre människan på olika områden i livet, fysiskt, psykisk och existentiellt. De äldre patienterna behöver hälso- och sjukvården samt ett socialt nätverk för att bibehålla en positiv livssyn. / Aim: The aim of this study was to study the older patient's experience of living with chronic leg ulcers and what he or she considers to contribute to or impede a positive outlook on their lives. Method: The study includes interviews with elderly people suffering from chronic leg ulcers. A content analysis was performed. Results: The result shows that the informants are experiencing pain, concerns about worsening, anxiety, and that the slow wound healing are stressful. According to informants, it requires attendance at social gatherings and activities and to keep in touch with friends and loved ones to maintain a positive outlook on their lives. The quality of life is perceived as relatively good. The perception of life and the perceived quality of life effects positively by feeling involved in a social context and negatively through the loss of independence. All respondents have a positive experience of the obtained medical care, they believe in the continuity for good treatment results and sense of security. Conlusion: Slow-healing leg ulcers affects older people in different areas of life, physical, psychological and existential. The older patients need health care and a social network to maintain a positive outlook on life.

Bakgrund: Utveckling av antibiotikaresistenta bakterier är ett globalt folkhälsoproblem. Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är en av dom vanligaste antibiotikaresistenta bakterien och smittas vanligtvis via kontaktsmitta. I Sverige ses MRSA som en allmänfarlig sjukdom som kan innebära livshotande tillstånd samt lidande hos patienten. Smittspridning av MRSA kan minskas genom följsamhet av basala hygienrutiner. Sjuksköterskans ansvar är att arbeta smittförebyggande, patientsäkert, lindra lidande samt hålla sig uppdaterad med ny kunskap. Trots detta upplever sjuksköterskor kunskapsbrist gällande MRSA och rädsla över att själva bli smittade. Syfte: Studiens syfte är att belysa patienters upplevelser av att vårdas med MRSA inom slutenvården. Metod: Studien är gjord som en litteraturöversikt som baseras på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ-, kvantitativ- och mixad metod. Datasökning har gjorts i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: I resultatet framkom tre teman där patienternas upplevelser av att vårdas med MRSA inom slutenvården belyses: Upplevelser av bemötande från vårdpersonal, Upplevelser av information samt kunskap hos vårdpersonal och Upplevelser av att vårdas i isoleringsrum. Resultatet visade att patienter med MRSA upplever stigmatisering, kränkning och oprofessionellt bemötande av vårdpersonal på grund av kunskapsbrist vilket medför psykiskt lidande hos patienterna. Det visade sig även att vårdande i isoleringsrum upplevs negativt och att den fysiska vårdmiljöns utformning har en betydande inverkan på upplevelse och välmående. Slutsats: Vårdpersonal behöver mer fortbildning för att öka kunskap om vårdandet av patienter med MRSA samt en god fysisk vårdmiljö i isoleringsrum skapar förutsättningar för att lindra lidande samt säkerhetsställa god och säker vård i vården av patienter med MRSA inom slutenvård. / Background: The development of antibiotic resistant bacteria is a global health problem. Methicillin-resistant Staphylococcus Aureus (MRSA) is one of the most common antibiotic resistant bacteria and is usually transmitted through contact infection. In Sweden MRSA is referred to as a dangerous disease that can cause life-threatening conditions as well as patient suffering. The spread of infection may be reduced by adherence to basic hygiene practices. The nurse’s responsibility involves infection prevention, patient safety, alleviation of suffering and maintaining current knowledge of the disease. Despite this, nurses may lack knowledge concerning MRSA and fear contracting it. Aim: The aim of this study is to highlight the patient’s experience during inpatient treatment of MRSA. Methods: The study was conducted as a literature review based on fifteen scientific articles with qualitative-, quantitative- and mixed method. The article search was conducted via the CINAHL and PubMed databases. Results: The result highlighted three themes involving patient experiences during isolated inpatient care of MRSA: Experience related to treatment by healthcare professionals, Experiences concerning the depth and correctness of information and knowledge by healthcare professionals and Experiences of being cared for in an isolation room. The result indicated that MRSA patients experience stigma experiences psychological distress as they felt stigmatized, violated and unprofessionally treated by healthcare professional due a lack of knowledge. Furthermore, it also showed that isolation room care was negatively experienced and that the care environment design significantly impacted the patient’s experiences and feelings of well-being. Conclusion: Healthcare professionals need further education to increase their knowledge of MRSA patient care and how the maintenance of a good care environment in isolation rooms is important for alleviation of suffering and ensuring the good and safe care of inpatient MRSA patients.

Bakgrund: Njursvikt innebär en nedsatt filtreringsförmåga och delas in i två tillstånd, akut och kronisk. Akut njursvikt utvecklas inom kort tid med kraftigt reducerad glomerulär filtration och leder till ett allvarligt tillstånd, medan vid kronisk njursvikt försämras kapaciteten långsamt under en längre tid och i det senare skedet krävs kontinuerlig dialysbehandling. Personer som drabbas av njursvikt behöver dialysbehandling för att uppehålla livet. Många väljer en behandlingsform med hembaserad dialys som innefattar både hemodialys (HD) och peritonealdialys (PD). Det krävs mycket självhantering vid utförandet av dialys i hemmet, och för att leva med sjukdomen behöver personen har förståelse för egenvård och samarbete med sjukvården.    Syfte: Att belysa personers upplevelser av att leva med hembaserad dialysbehandling vid kronisk njursvikt. Metod: Litteraturöversikten baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativa ansatser.  Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL complete och PubMed med års begränsning 2009-2019. Resultat: Fyra teman framkom kring upplevelser att leva med dialys i hemmet: En förändrad livssituation påverkar självbild och kroppsuppfattning, Behov av stöd och hjälp vid egenvård, Upplevelser av begränsningar och anpassning och En känsla av frihet och ökad livskvalitet. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras styrkor och svagheter i hur studien har genomförts. Resultatet diskuteras mot Orems egenvårdteori, tidigare forskning och riktlinjer. En stor del av diskussionen understryker betydelsen av personers egenvårdsförmåga i samband med livsförändring och anpassningsprocess samt betydelsen av stöd och hjälp från sjukvården och närstående. / Background: Kidney failure includes reduced filtration ability and can be categorised into an acute and a chronic form. Acute renal failure develops within a short timeperiod and comes with a heavily reduced glomerular filtration whereas chronic kidney failure progresses slowly during a longer period of time and in the later stages, continuous dialysis treatment becomes necessary. Individuals afflicted by renal failure need dialysis treatment to survive. Many people choose a home-based dialysis including both haemodialysis and peritoneal dialysis. Home -based dialysis necessitates much individual efforts and to live with the disease there is a need for understanding selfcare as well as collaborating with national health care. Aim: To review individual experiences from living with home-based dialysis with chronic renal failure. Method: A literature review was based on ten scientific articles with qualitative methodology. The articles were obtained from the databases CINAHL complete and PUBMed covering 2009 to 2019. Results: Four themes associated with the experiences from living with home-dialysis emerged: A changed self - and body image, Need of support and help during selfcare, Experiences from limitations and adjustments, A sense of freedom and increased quality of life. Discussion: In the discussion on methodology, strength and weaknesses of the study is discussed. The results are discussed in the context of the self-care theory of Orem, previous research and guidelines.  A major part of the discussion underlines the importance of the self-care ability of the individual in the context of lifestyle changes and in the process of adjustment. Also the importance of support and help by the health-care system and relatives is emphasised.

Bakgrund: Långvarig smärta är ett stort problem världen över. Egenvård är en viktig faktor för hanteringen av smärta för att uppnå livskvalitet. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelse av att leva med och hantera den långvariga smärtan i det dagliga livet. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 15 kvalitativa artiklar, analyserade med en innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: Acceptans upplevdes vara det första steget mot hanteringen av smärta. Att leva med långvarig smärta upplevdes påverka både fysiska och psykiska aspekter. Genom att utöva egenvård upplevdes hanteringen av den långvariga smärtan underlätta. Patienterna upplevde ett behov av stöd från familj, vänner och hälso-och sjukvård. Diskussion: Upplevelsen av att leva med långvarig smärta i det dagliga livet varierade och det fanns både positiva och negativa erfarenheter. Slutsats: Hanteringen av smärta visade sig vara en pågående process. Om sjuksköterskan har kunskap och kompetens om hur patienterna upplever sitt långvariga tillstånd så kan det vara lättare att förstå och vägleda dessa patienter. Det ger en kunskap om hur patienterna kan uppleva smärt situationen och hanteringen av smärtan. / Background: Chronic pain is a major problem worldwide. Self-care is an important factor when it comes to managing pain to achieve quality of life. Aim: The purpose was to investigate patients' experience of living with and manage the chronic pain of daily life. Method: A general literature review based on 15 qualitative articles, analyzed with a qualitative content analysis with a manifest approach. Result: Acceptance was perceived to be the first step towards the management of pain. Living with long-term pain was felt to affect both physical and mental aspects. By practicing self-care, the management of the chronic pain was made easier. Patients experienced a need for support from family, friends and healthcare. Discussion: The experience of living with chronic pain in daily life varied and there were both positive and negative experiences. Conclusion: The management of pain proved to be an ongoing process. If the nurse has knowledge and skills about how patients experience their chronic condition, it may be easier to understand and guide these patients. It provides a knowledge of how patients can experience the pain situation and the management of pain. / <p>Examinationsdatum: 2019-12-04</p>

Objective  Paper I: Most screening and opportunistically detected abdominal aortic aneurysms (AAA) are small and kept under surveillance for several years before preventive surgery. Living with the diagnosis of an AAA may have an influence on the patient’s life. The aim was to review systematically review the current knowledge of the effect on health related quality of life (HRQoL) and patients’ experiences of living with an AAA while under surveillance. Paper II: To investigate HRQoL and comorbidity in men with screening detected AAA, Sub-Aneurysmal aorta (SAA) and Controls at baseline screening and after long-term follow-up. Methods  Paper I: A systematic literature review of quantitative and qualitative studies, which were quality assessed according to the GRADE system, was carried out. PubMed, Cochrane, Embase, CINAHL, PsycINFO, and MEDLINE were searched. Narrative synthesis and meta-analysis were performed and reported according to the Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses statement. Paper II: Between 2006 and 2015, 16 689 sixty-five-year old men participated in the aortic screening program in the county of Uppsala in Sweden. All 539 men diagnosed with an SAA or AAA were invited to participate in the study UpAAA and 324 accepted. Baseline questionnaires was distributed after screening, and at 5-year follow-up. For each year a control group of approx. 50 men, participating in the screening program with normal aorta, were included.  Results Paper I: Synthesis and meta-analyses of studies based on the Short Form-36 demonstrated that patients with an AAA consistently rated their general health lower than controls and conveyed no significant negative impact for patients with an AAA when assessed at follow up and compared with pre-screening. Analysis of HRQoL estimates of mental health, anxiety, and depression demonstrated no significant differences for patients with AAA compared with controls, or within the AAA group. Qualitative studies revealed that patients with an AAA felt safe being under surveillance and receiving a diagnosis of AAA set thoughts and feelings in motion regarding health, ageing, and mortality. Patients’ lack of knowledge about the disease, its progression, and future planning can cause insecurity and worries. Paper II: AAA and SAA group both has impairment in the physical dimensions of HRQOL and a higher prevalence of co-morbidity at baseline, compared to controls. At 5-year follow-up, the similarities between AAA and SAA group remained with no difference in HRQOL but a higher prevalence of CVD, hypertension and diabetes in men with AAA. Compared with controls both AAA and SAA had significantly higher impairment in HRQoL, and prevalence of co-morbidity and the AAA group was most affected.

Bakgrund Humant immunbristvirus, Hiv, är en kronisk virusinfektion som utan behandling leder till Acquired Immunodeficiency Syndrome, Aids, vilket är en dödlig sjukdom. Hiv identifierades i början av 1980-talet och då var det främst homosexuella män och missbrukare som drabbades, eftersom Hiv primärt smittar via blod och sexuella kontakter. På grund av dess ursprung finns det föreställningar och fördomar om vilka som drabbas av Hiv. Det har lett till att personer med Hiv utsatts för diskriminering och stigmatisering, både från samhället och hälso- och sjukvårdspersonal. Det har länge funnits behandling som gör risken att föra smittan vidare till någon annan osannolik, men trots det har sjukdomen länge ansetts vara ett av de mest stigmatiserade medicinska tillstånden i världen.   Syfte Syftet var att beskriva hur personer med Hiv upplever och påverkas av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes och resultatet baserades på 19 kvalitativa vetenskapliga originalartiklar från olika länder. Artiklarna identifierades i databaserna Public Medline och Cumulative Index of Nursing And Allied Health Literature med hjälp indexord och en manuell sökning. Samtliga artiklar som ingick i litteraturöversiktens resultat kvalitetsgranskades och analyserades utifrån en integrerad dataanalys.    Resultat Resultatet visar att personer med Hiv både hade positiva och negativa upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Negativa upplevelser förknippades med stigmatisering, överdrivna försiktighetsåtgärder, bristande sekretess, samt bristande kommunikation. Positiva upplevelser identifierades när hälso- och sjukvårdspersonal visade stöd och empati, hade god kommunikativ förmåga, samt när relationen med mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal upplevdes god. Kunskapsbrist och fördomar hos hälso- och sjukvårdspersonal identifierades vara bidragande faktorer till brister i bemötandet, vilket kunde ha negativ inverkan på patienters följsamhet i behandling.  Slutsats Patienter upplevde att kunskapsbrist om Hiv hos hälso- och sjukvårdspersonal var starkt sammankopplat med negativa upplevelser av bemötandet. Negativa upplevelser i form av diskriminering och stigmatisering från hälso- och sjukvårdspersonal kunde leda till en lägre grad av psykisk hälsa. Positiva upplevelser av bemötandet associerades med en hög grad av kunskap bland hälso- och sjukvårdsperonal, vilket kunde öka Hiv-positiva patienters hälsa och välbefinnande. / Background Human immunodeficiency virus, Hiv, is a chronic viral infection that without treatment leads to Acquired Immunodeficiency Syndrome, Aids, which is a deadly disease. Hiv was identified in the early 1980’s and it was mainly gay men and addicts who were affected, as Hiv is primarily transmitted through blood and sexual contact. Due to its origin, there are notions and prejudices about who is affected by Hiv, which has led to people with Hiv being subjected to discrimination and stigmatization, from society and health care professional. There has long been treatment that makes the risk of passing the infection on to someone else unlikely, despite this, the disease has long been considered one of the most stigmatized medical conditions in the world.  Aim The purpose of this literature review was to investigate how people with Hiv experience and are affected by the encounter from health care professionals.  Method A non-systematic literature review was performed and the result was based on 19 qualitative original scientific articles from different countries. The articles were identified in the databases Public Medline and Cumulative Index of Nursing And Allied Health Literature using index words and one manual search. All included articles in the literature review's results were quality reviewed and analyzed through an integrated data analysis.  Results The result shows that people with Hiv had both positive and negative experiences by the encounter from health care professionals. Negative experiences were associated with stigma, excessive precautions, lack of confidentiality, and lack of communication. Positive experiences were identified when health care professionals showed support and empathy, had good communication skills, and when the relationship between patient and provider was experienced as good. Lack of knowledge and prejudices among health care professionals were considered to be contributing factors to shortcomings, which could have a negative impact on patients' treatment adherence.  Conclusions Patients experienced the lack of knowledge about Hiv among health care professionals as strongly linked to negative experiences of the treatment. Negative experiences as discrimination and stigmatization from health care professionals could lead to a lower degree of mental health. Positive experiences from the encounter were associated with a high degree of knowledge among health care workers, which had positive effects on health and well-being of Hiv-positive patients.

Bakgrund  Användningen av den elektroniska journalen (e-journalen) har sedan år 2020 ökatexceptionellt, delvis till följd av Covid-19 pandemin. Legitimerad hälso- och sjukvårdpersonal är enligt lag skyldiga att dokumentera vårdbesök. E-journalen är ett verktyg för alla som medverkar kring patientens vård och är ett sätt att dela vårdinformation med andra vårdgivare vilket bidrar till en bättre och säkrare vård. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att ha tillgång till egen e-journal. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt som baserats på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvantitativ, kvalitativ och mixad metod. PubMed och CINHAL användes som databaser för sökningen som utfördes med hjälp av indexord i kombination med fritextsökningar. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning baserad på Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Resultatet sammanställdes och analyserades utifrån en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet sammanställdes i två huvudkategorier och fem underkategorier. Huvudkategorierna var: Upplevda fördelar av tillgången till e-journalen och Upplevda nackdelar av tillgången till e-journalen. Resultatet visade att de upplevda fördelarna bland annat var en upplevd förbättrad kommunikation mellan vårdpersonal och patienter och en känsla av delaktighet hos patienten. Andra upplevda fördelar var en ökad kunskap för sin sjukdom och sin vård samt en förbättrad möjlighet till egenvård. Upplevda nackdelar anspelar på patientens upplevelse av rädsla och oro kring e-journalen samt språkliga och tekniska svårigheter ett internetbeserat verktyg kan ge.  Slutsats Tillgången till e-journalen upplevs i helhet som positiv av patienter. E-journalen kan ses som ett verktyg för dem att bli mer delaktiga i sin vård, få en bättre kunskap om sin vård samt öka sin förmåga till egenvård. Dock framkom även negativa aspekter, så som oro samt språkliga och tekniska svårigheter som inte bör ignoreras. Hälso-och sjukvårdspersonal bör ha insikt i dessa upplevda för-och nackdelar för att kunna stärka de positiva upplevelserna samt förebygga och förhindra de negativa utfallen av e-journalen. / Background Since 2020, the use of the e-journal has increased exceptionally, partly as a result of the Covid-19 pandemic. All licensed healthcare professionals are obliged by law to document healthcare visits. Electric health records (EHR) can be used by all involved in a patient’s care and is a way to share information between healthcare professionals. This in turn provides safer and better healthcare. Aim The aim was to describe patients' experiences of having access to their electronic health records. Method Non-systematic literature review based on 15 original scientific articles using quantitative and qualitative methods. PubMed and CINHAL were used as databases for the search, which was performed using index words in combination with free text searches. The articles underwent a quality review based on Sophiahemmet University's assessment documents for scientific classification and quality regarding studies with a quantitative and qualitative method approach. The results were compiled and analyzed based on integrated data analysis. Results The results were compiled into two main categories and five subcategories. The main categories were: Perceived benefits of access to EHRs and Perceived disadvantages of access to EHRs. The result showed that perceived benefits were improved communication between healthcare professionals and patients and an improved feeling of participation for the patient. Other perceived benefits were the patients’ understanding of the illness and their care, as well as improving the patients’ opportunities for self-care. Perceived obstacles and disadvantages allude to the patients’ experience of fear and anxiety around EHR as well as the difficulties in language and technical obstacles an internet-based tool can cause. Conclusions Access to EHR is generally perceived as positive by patients. EHRs can be seen as a tool for them to become more involved in their care, gain a better knowledge of their care and increase their ability to self-care. However, negative aspects also emerged, such as anxiety and linguistic and technical difficulties that should not be ignored. Healthcare professionals should have insight into these perceived benefits as well as perceived obstacles to strengthen the positive experiences as well as prevent the negative outcomes of EHRs.