Bakgrund: Utskrivning från en intensivvårdsavdelning (IVA) till vårdavdelning kan vara ett kritiskt moment för patienten och involverad personal då det är mycket som kan gå fel i utskrivningsprocessen. Att bibehålla patientsäkerheten i samband med utskrivning ses idag som en utmaning då det är flera olika aktörer som är med i vårdkedjan, vilket ställer höga krav på samarbetet sinsemellan. Brister i utskrivningsprocessen ökar risken för återinläggningar till intensivvården vilket är förknippat med ökad mortalitet. Syfte: Att undersöka vårdpersonalens upplevelse kring vad som påverkarpatientsäkerheten i utskrivningsprocessen från IVA till vårdavdelning. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på analys av kvalitativ data utifrån Bettany-Saltikov och McSherry metod (2016). Resultat: Vårdpersonalen upplevde en skillnad i vårdnivå mellan IVA och vårdavdelning, vilket påverkade patientsäkerheten då det orsakade glapp ivårdkedjan vid utskrivning. En nivå mellan IVA och vårdavdelning upplevdes som fördelaktigt - men existerade sällan. Vårdavdelningen kunde upplevas som en sårbar destination på grund av mindre resurser och kompetens. Brister i informationsöverföringen i samband med utskrivning upplevdes äventyra patientsäkerheten. Planering och uppföljning i samband med utskrivningsprocessen upplevdes betydelsefullt för att minska glappet i vårdkedjan. Slutsats: Utskrivning från IVA till vårdavdelning innefattar ett glapp i vårdkedjan vilket upplevs äventyra patientsäkerheten då det kan leda till vårdskador i samband med utskrivning. Utifrån systemteorin så hade mycket kunnat undvikas genom att se över den organisatoriska strukturen i sjukvården. Utskrivningsprocessen är komplex och alla delar i systemet påverkar varandra cirkulärt. Ingen (vård)kedja är starkare än sin svagaste länk. / Background: Discharge from intensive care unit (ICU) to a general ward might be a critical moment for both the patients and staff involved and there’s a lot that can go wrong in the discharge process. To maintain patient safety in the connection of discharge is a great challenge because the numbers of actors involved. This requires a high ability to cooperate. Deficiencies in the discharge process increases the risk for readmissions which is associated with increased mortality. Aim: To investigate healthcare personnel experience about what affects patient safety in the discharge process from ICU to ward. Method: A systematic review based on analysis of qualitative data after Bettany-Saltikov and McSherry (2016) method. Result: The ward personnel experienced a difference in the level of care between ICU and ward, which caused a gap that affected patient safety in the discharge process. An in-between level of care could reduce the gap, but seldom existing. The ward could be experienced as vulnerable, because lack of resources and competence. Shortcomings in the information transfer occurred during the discharge process, which was experienced to jeopardize patient safety. Planning and follow-upservice were experienced as important to avoid a gap in the care of chain. Conclusion: Discharge from ICU to ward comprises a gap in the care of chain which is experienced to jeopardize patient safety. This could lead to adverse events.The framework of system theory shows that much could be avoided by overlooking the organizational structures in healthcare, which often is the underlying cause to failure in patient safety. The discharge process is complex and all the parts affects each other circularly. No care of chain is stronger than the weakest link.

Bakgrund: Intrahospitala transporter är transporter inom ett sjukhus och sker dagligen i intensivvården. Forskning visar att intrahospitala transporter är förenade med negativa händelser och påverkar patientsäkerheten. De negativa händelser som kan uppstå under den intrahospitala transporten kan leda till onödigt lidande. Syfte: Att identifiera och sammanställa vilka risk- och framgångsfaktorer som finns vid intrahospitala transporter av patienter med intensivvårdsbehov. Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats baserad på 17 kvantitativa artiklar. Resultatet sammanställdes genom narrativ syntes. Resultat: Flera riskfaktorer identifierades, exempelvis inotropa läkemedel, akuta transporter och medicinsk teknik. Identifierade framgångsfaktorer innefattade bland annat interventionsprogram och säkerhetsarbete. Slutsats: Kunskap om vilka riskfaktorer och framgångsfaktorer som finns kan leda till en mer patientsäker omvårdnad och ett minskat lidande för patienten. För att skapa evidensbaserade rutiner kring intrahospitala transporter behövs ytterligare forskning.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig och komplex sjukdom där prognosen är dålig och patienterna är i långvarigt behov av vård. De vårdas ofta i hemmet där distriktssjuksköterskor har huvudansvaret för att de ska få adekvat vård och en god livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssjuksköterskors erfarenheter av specifika händelser och dess hantering vid vård av patienter med kronisk hjärtsvikt i hemmet.  Metod: Studien hade en kvalitativ design med en induktiv ansats baserad på Critical Incident Technique. Efter ett strategiskt urval genomfördes 15 intervjuer med distriktssjuksköterskor i Jönköpings kommun som genererade 40 specifika händelser som analyserades i två delar – erfarenheterna och den efterföljande hanteringen.  Resultat: Distriktssjuksköterskorna beskrev vikten av att tillämpa en personcentrerad vård och att det behövdes kommunikation och relationer med patienter och anhöriga. Det behövdes även resurser såsom kunskap, tillgänglighet och tid. Hanteringen av de specifika händelserna skedde genom att tillämpa en säker vård och för detta krävdes ansvarstagande, erfarenhet och samverkan i teamet.  Slutsats: Det fanns brister i utövningen av personcentrerad och säker vård, främst vid akuta situationer. Det saknades vårdplaner, ett övergripande ansvar, resurser samt kommunikation. Att vården är personcentrerad och säker är viktigt för att underlätta distriktssjuksköterskornas arbete samt att minska lidandet för patienterna. / Background: Heart failure is a common and complex disease where the prognosis is poor, and patients are in long-term need for care. These patients often have home care and district nurses have the main responsibility for ensuring that they receive adequate care and a good quality of life.  Aim: The aim was to describe district nurses’ experiences of specific events and their management in the care of patients with heart failure at home.  Method: The study had a qualitative design with an inductive approach based on the Critical Incident Technique. After a strategic selection, fifteen interviews were conducted with district nurses in Jönköping municipality, which generated 40 specific events which were analyzed in two parts – the experiences and the following management.  Result: The district nurses described the importance of applying person-centred care and the need for communication and relationships with patients and their relatives. Resources like knowledge, availability and time were also needed. The management of the specific events took place by applying safe care, and this required responsibility, experience, and cooperation in the team.  Conclusion: There was a lack of person-centred and safe care, mainly in emergency situations. There was a lack of care plans, overall responsibility, resources, and communication. Person-centred and safe care is important to facilitate the work of the district nurses and to reduce suffering for these patients.