No description available.

Bakgrund: Idag är det allt mer förekommande med utbrott av multiresistenta stammar på sjukhus, det blir då ett ökat behov av att patienter trots vårdform ska vårdas inom isolering. Smittsamma infektionssjukdomar kräver isolering för att förhindra spridning av infektion. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av isolering vid infektionssjukdom på sjukhus. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie som baseras på tio vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen har gjorts i Cinahl Complete och Pubmed. Granskningen av artiklarna gjordes genom Kristianstad Högskolas granskningsmall. Resultat: Patienternas upplevelser av isolering vid en infektionssjukdom kunde delas upp i tre huvudkategorier och nio subkategorier. Känslor i samband med isolering: Smittsam och smutsig, diskriminering, ensamhet. Att vara inlåst: Instängd och övergiven, begränsad, konsekvenser och isoleringsrummets betydelse. Mötet med sjuksköterskan:Informationsbrist och bemötande. Diskussion: Patienter med infektionssjukdom som kräver isolering upplevde i stor utsträckning att hälso- och sjukvårdspersonal saknade kunskap om deras infektionssjukdom och om riktlinjer vid isolering och att deras upplevelse av diskriminering stärktes för att de blev åtskilda från andra patienter. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om patienters upplevelser av isolering vid infektionssjukdom för att kunna ge de en god omvårdnad och en jämlik vård.

Bakgrund Patienter påverkas av deras omgivande miljö och olika aspekter i vårdmiljön kan ha olika effekter på patienter. Det finns ett samband mellan vårdmiljöer och vårdens möjlighet att lindra lidande. Kompetens och kunskap om hur vårdmiljöer påverkar patienter är av stor vikt för det personcentrerade arbetet med fokus på att lindra lidande. Syfte Syftet var att belysa hur innehåll i vårdmiljön påverkar patientupplevelsen i olika vårdsammanhang. Metod Arbetet var en icke-systematisk litteraturöversikt där 16 artiklar från PubMed och CINAHL analyserades utifrån en integrerad analysmetod. I enlighet med en integrerad analysmetod sorterades och kategoriserades samtliga artiklar i huvudkategorier och subkategorier. De vetenskapliga artiklarna kvalitetsgranskades utefter Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för klassificering och kvalitetsgranskning. Resultat Resultatet redovisades i tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna var: den stimulerande vårdmiljön, växters terapeutiska effekt och inredning. Subkategorierna bestod av: fysisk formgivning, omgivande faktorer, ensamhet och distraktioner, effekten av renovering, stressminskande och läkande förmåga, sittplatser, elektronik, samt konst. Slutsats Resultatet visade att vårdmiljöns utformning spelade en viktig roll för patienternas upplevelse av sjukvården. Vidare har resultatet även visat att en stimulerande vårdmiljö bidrar till minskad känsla av ensamhet, minskad stress samt förstärkt patienternas känsla av trygghet inom vården. Denna litteraturöversikt har en bra överblick av hur vårdmiljön påverkar patienterna, dock behövs fler studier för att få en mer ingripande blick i ämnet.

Bakgrund: Vid isolering separeras den smittade patienten fysiskt från andra patienterför att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar. Patienter som misstänktes eller som bar på en smittsam sjukdom som ansågs vara för farligt för allmänheten vårdades i isolering. Boendemiljön var en viktig del av patienters vård för återhämtning samt för att kunna uppnå ett välbefinnande. Sjuksköterskors erfarenhet inom isolering utmärktes som komplicerad vård, brist på utrustning och personalbrist. Det här ledde till att sjuksköterskor ständigt var oroliga för att bli smittade, vilket skapade ett lidande för patienterna. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av isolering vid smittsamma sjukdomar. Metod: En beskrivande litteraturstudie som bygger på elva vetenskapliga artiklar som genomsöktes via databasen Cinahl.Huvudresultat: Patienters upplevelse av isolering vid smittsamma sjukdomar grundade sig på två huvudteman: Upplevelsen att vara isolerad i ett rum och Upplevelsen av isoleringsåtgärder. Utifrån huvudteman skapades fyra underteman: Upplevelsen av att vara mellan fyra väggar, Miljöns betydelse för vårdtiden i isolering, Emotionell påfrestning och Vårdpersonalens bemötande av patienter i isolering. Slutsats: Iresultatet kom det fram till att boendemiljön var en betydande faktor för ett välbefinnande för patienter i isolering. Patienter upplevde stigmatisering, försummelse och sist prioriterade av vårdpersonal, vilket ledde till emotionell påfrestning för de isolerade patienterna. Patienter upplevde även att de inte fick tillräckligt med information och kunskap.

Bakgrund: Cancer har blivit den vanligaste dödsorsaken i världen. Ungefär 60 % av alla patienter med en aktiv cancerbehandling och 86 % av patienter med avancerad cancer upplever smärta. Brister i sjuksköterskans vårdande möte kan skapa mer lidande hos cancerpatienter. Syfte: Syftet med den här studien är att belysa vuxna cancerpatienters upplevelser av sjuksköterskans vårdande möte vid smärta i livets slutskede.  Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta artiklar mellan 2009–2021 från olika länder har analyserats.  Resultat: I resultatet framkom tre kategorier som belyser cancerpatienternas upplevelse av sjuksköterskans vårdande möte vid smärta i livets slutskede: Upplevelser av att inte bli trodd, upplevelser av kommunikation med sjuksköterskan och att uppleva sjuksköterskan har eller inte har kunskap.  Slutsats: Cancerpatienter kände sig otillfredsställda med sjuksköterskans vårdande möte. Patienterna upplevde att de inte blir förstådda samt att sjuksköterskor har brister i kommunikation och kunskap. För att cancerpatienter ska kunna uppleva hälsa är det betydelsefullt att sjuksköterskor ska respektera patientens smärtupplevelser samt visa förståelse och medkänsla.

Bakgrund: Högmaligna gliom är hjärntumörer som utgör en stor del av dödsfallen inom neurologi. Dessa tumörer kännetecknas av kort överlevnadstid och medför aggressiva behandlingar. Den snabbt förändrade hälsosituationen utgör stor inverkan på välbefinnandet. Välbefinnandet är ett svårdefinierat begrepp som har starka samband med fysisk och psykisk hälsa. Att skapa förståelse för patienters upplevelser och behov är av stor vikt för att kunna ge en god omvårdnad. Syfte: Syftet var att sammanställa och kritiskt granska hur aktuell internationell forskning beskriver vad som påverkar välbefinnandet hos vuxna personer med högmaligna gliom. Metod: En litteraturstudie där artiklarna granskades utifrån Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Databaserna som användes var Cinahl, PubMed och PsycInfo. För att de relevanta artiklarna skulle anses relevanta för studien genomgick de tre urval, varav det sista var en kvalitetsgranskning. Elva artiklar återstod efter urvalsgranskningen, tre av dessa använde en kvantitativ metod medan fem använde kvalitativ metod. De tre återstående artiklarna använde en mixad metod. Resultat: Analysen resulterade i sex huvudkategorier: symtombörda, personliga förutsättningar, hälsosam livsstil och fysisk aktivitet, sociala relationer, information och bemötande samt hanteringsstrategier. Den sistnämnda huvudkategorin hade tre underkategorier där olika hanteringsstrategier för att uppnå välbefinnande framställdes. Slutsats: Personer med högmaligna gliom led av flera fysiska och känslomässiga symtom. Ångestkänslor och rädslan för att dö visade sig vara som värst i början av sjukdomstiden. Om personen lyckades flytta fokuset från sjukdomen och hantera den nya livssituationen med hjälp av olika hanteringsstrategier kunde välbefinnande uppnås. Det som hjälpte personerna att känna välbefinnande var relaterat till deras sociala, känslomässiga, fysiska och existentiella resurser.

Bakgrund: Akutkirurgiska patienter upplever sig dåligt informerade samt avsaknad av delaktighet och integritet vid inläggning på en kirurgisk vårdavdelning från akutmottagningen, vilket har en negativ påverkan på deras upplevelse av vården. Genom att lägga fokus på vårdrelationen kan omvårdnadens kvalitet och patientens upplevelse av vården förbättras. Första intrycket har visat sig ha betydelse för hur vårdrelationen utformas, men det saknas studier som beskriver akutkirurgiska patienters upplevelser av vårdrelationen vid inskrivningen på en kirurgisk vårdavdelning. Syfte: Syftet var att undersöka och beskriva hur akutkirurgiska patienter som vårdas på en kirurgisk vårdavdelning upplever vårdrelationen vid inskrivning på vårdavdelningen. Metod: En kvalitativ intervjustudie med deduktiv ansats genomfördes med elva deltagare som genomgått inskrivning på en kirurgisk vårdavdelning. Analysen gjordes utifrån dimensionen vårdrelation i ramverket Fundamentals of Care. Intervjuerna analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Deltagarna upplevde generellt en god vårdrelation vid inskrivning på en akutkirurgisk vårdavdelning. Betoning lades på personalens bemötande och agerande vid inskrivningen, och deltagarna beskrev att deras upplevelse av förtroende, delaktighet och känsla av att vara sedd påverkades av personalens agerande. Även informationens anpassning och planering av vårdtiden upplevdes viktiga och påverkade deltagarnas upplevelse av vårdrelationen vid inskrivningen. Slutsats: Akutkirurgiska patienters upplevelse av vårdrelationen vid inskrivning på en kirurgisk vårdavdelning påverkas av personalens bemötande, agerande samt delgivning av information. Inskrivningsrutiner som främjar vårdrelationen behöver skapas för att säkerställa jämlik vård för alla kirurgiska patienter.

ABSTRACT Introduction: Endometriosis is a chronic disease affecting about 10% of fertile women. Endometriosis is an underdiagnosed disease which means many of the women suffering from symptoms do not get the treatment and help they need. It is common that women who experience symptoms of endometriosis have to wait a long time before they get a diagnosis. This implies deficiencies in the encounters between the healthcare professionals and the patients. It is essential that these women get efficient treatment as soon as possible to prevent long term pain and infertility.  Purpose: The purpose of this study is to examine the experiences women with diagnosed endometriosis have from health care encounters. Method: Literature study of qualitative original articles, published between 2005 and 2021.  Results: Nine studies were chosen after examination. Six themes emerged from the collected data as important in the patients experience of health care. Normalization of symptoms, information, communication, knowledge of health care professionals, patient participation in treatment and delay in diagnosis were the categories identified from the material. The negative experiences were characterized with a lack of knowledge, lack of information and communication as well as normalization of symptoms, a lack of patient participation and delay in diagnosis. Positive experiences included feeling seen, being informed about different treatment options, socially competent personnel and a sense of being in control.  Conclusion: The results show a number of deficiencies in the health care encounters that patients with endometriosis experience. The experiences describe how a negative health care encounter is, believed by the patient, the leading cause to delay in diagnosis and suffering. This shows that there are possible improvements to be made in the encounter between health care professionals and patients with endometriosis.

Introduktion: Varje år diagnostiseras 4200 personer i Sverige med lungcancer. Patienter uppger i samband med sin diagnos ha en stillasittande livsstil och påfrestande symtomupplevelse. Vid behandling av lungcancer är god symtomlindring av betydelse och därav har sjuksköterskan en viktig del vid rehabiliteringen. Fysisk aktivitet har genom studier bevisats vara en viktig intervention samt minskar komplikationer. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa betydelsen av fysisk aktivitet som symtomlindring hos patienter med lungcancer. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Beck (2017) nio steg, sexton vetenskapliga artiklar kom fram efter systematiska sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo, samtliga artiklar presenteras i en artikelmatris (bilaga 1). Artiklarna som användes till studiens resultatdel var tio kvantitativa, fyra kvalitativa och två mixad-metod. Resultat: Utifrån insamlat material utarbetades två huvudkategorier med sex underrubriker som svarade på betydelsen av fysisk aktivitet som symtomlindring hos patienter med lungcancer. De två huvudkategorierna var fysisk samt psykisk symtomlindring med underrubriker fatigue, dyspné, smärta, mental hälsa, depression samt ångest. Konklusion: I studiens resultat framkom det att majoriteten av patienter med lungcancer upplevde att fysisk aktivitet påverkade deras fysiska och psykiska symtombörda positivt genom lindring. Fysisk aktivitet ökade patientens välbefinnande genom att sänka graden av negativ symtomupplevelse såsom exempelvis trötthet, smärta och ångest.

Bakgrund: Bröstcancer är den cancerform som orsakar flest dödsfall bland kvinnor i världen. Diagnosen kan framkalla en känsla av overklighet hos kvinnan som drabbas samt  behandlingen kan vara mycket påfrestande. Kvinnor med bröstcancer behöver stöd från omgivningen för att klara av tiden från att de fått diagnos och genom behandlingen. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor med bröstcancer upplever stöd från diagnos till avslutad behandling. Metod: Litteraturstudie utformad enligt Polit och Becks (2017) nio steg. Databassökningar utfördes i CINAHL, PsycINFO och PubMed. Resultatet bygger på tio artiklar från CINAHL och två från PubMed. Totalt tolv artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Polit och Becks (2017) granskningsmall. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Informationsstöd, emotionellt och fysiskt stöd samt praktiskt och finansiellt stöd. Slutsats: Informationsstödet var viktigt för att hjälpa kvinnorna att skilja mellan fantasi och verklighet. Kvinnorna fick information från familj, vänner, andra kvinnor med bröstcancer samt vårdpersonal. Det emotionella och fysiska stödet kom främst från familj och vänner, det gav kvinnorna kraft att kämpa mot bröstcancern. Familj och vänner gav också kvinnorna praktiskt och finansiellt stöd.