Bakgrund; För några år sedan hade anestesisjuksköterskan gott om tid på sig att besöka patienten preoperativt där hon kunde presentera sig och prata med patienten. Det fanns också tid för anestesisjuksköterskan att besöka patienten efter operation för att stämma av att patienten mådde bra och inte hade några frågor. På så vis kunde anestesisjuksköterskan följa patienten hela vägen inför, under och efter operationen. Idag ser verksamheten annorlunda ut. Tiden är knapp och allt fler patienter får träffa anestesisjuksköterska först på operationsdagen. Syfte; Att ur ett patientperspektiv undersöka om patientens behov av bemötande och information tillgodoses i samband med ett allt mer tidspressat operationsschema. Metod; En kvantitativ enkätundersökning gjordes på Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås och på Norra Älvsborgs landsting (NÄL), enkätfrågorna togs från en nationell patientenkät. Resultat; 60 enkäter lämnades ut och besvarades av 57 informanter. Resultatet visar att vården över lag upplevs god och förtroende/engagemang fick höga betyg av patienterna. Information och bemötande fick båda också höga poäng, vi fann inga skillnader mellan sjukhusen rörande bemötande. 63% av de svarande kände någon form av oro inför operationen men ett lika stort antal uppgav att de kunde prata om sin oro. Vi fann inget samband mellan oro och bemötande. Diskussion; Patienterna gav genomgåendehöga omdömen rörande information och bemötande. Möjligtvis är det så att oro aldrig helt går att undvika inför en operation. Hursomhelst verkade patienterna ha haft en möjlighet att prata om sin oro. Ett lugnt och bra bemötande kanske räcker långt för att patienten ska känna sig nöjd och trygg med vården.

Bakgrund: Trakeostomi erhålls av patienter som behöver en fri luftväg, både i akut skede och under en längre tid. Trots att trakeostomin är en viktig livsuppehållande åtgärd, medföljer risker. Kommunikation ligger till grund för god personcentrerad omvårdnad, som är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Personcentrerad omvårdnad lyfter fram patientens styrkor, tillgångar och involverar personen i sin omvårdnad. Syfte: Syftet var att undersöka patientens upplevelse av omvårdnad kring sin trakeostomi. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och Psycinfo. Resultat: Att ha en trakeostomi uppfattades som en känslomässigt påfrestande upplevelse. Trakeostomin påverkade patientens förmåga att kunna tala, vilket uppfattades som fysiskt och psykiskt påfrestande. Behovet av innehållsrik information, tålamod och närvaro från sjuksköterskan var viktiga delar för att skapa trygghet och lugn hos patienten. Att involvera patienten i sin omvårdnad medförde gynnsamma förutsättningar för den personcentrerade omvårdnaden och skapade tillit i vårdrelationen. Slutsats: Föreliggande studie visar att trakeostomerade patienter upplevde obehag som kunde förebyggas genom personcentrerad omvårdnad. Personcentrerad vård uppnåddes när patienten involverades, fick innehållsrik information och gavs tålamod i den icke-verbala kommunikationen. / Background: The tracheostomy enables a clear airway for those who need it, both in emergent situations and when needed for a longer time. Although this is a lifeprolonging intervention, tracheostomy is accompanied with risks. Communication has a pivotal role for person centered care, which is one of the nurse’s core competence. Person centered care highlight the patient’s strengths, assets and involves the patient in their care. Aim: Hence the aim of this study was to analyze the patient’s experience of their nursing care around the tracheostomy. Method: A general literature study was conducted in the databases CINAHL, PubMed and Psycinfo. Results: The tracheostomy was perceived as emotionally challenging. The tracheostomy affected the patient’s ability to speak, which was physically and mentally challenging for the patient. The need for comprehensive information and patience from the nurse was important to create a sense of security and calmness in the patients. To involve the patient in their care brought favorable conditions for the person centered care and created trust in the nurse. Conclusions: This study shows that tracheostomized patients experience discomfort that can be prevented by person-centered care, comprehensive information and having patience during the non-verbal communication with the patient.

Många kirurgiska ingrepp görs idag med regional anestesi vilket innebär att patienten ligger mer eller mindre vaken under operationen. Det gör att vårdmiljön på operationssalen blir mer betydande för dessa patienter, jämfört med patienter som erhåller generell anestesi. Patienten utsätts för en unik situation där allt kan observeras och tolkas. En lugn och trygg vårdmiljö att vårdas i är viktig att åstadkomma där operationsteamet har ett gemensamt ansvar. Anestesisjuksköterskor har en framträdande roll då deras ansvarsområde är att skapa tillit, förtroende och trygghet för patienten.  Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelse av operationssalens vårdmiljö i samband med regional anestesi via kvalitativa intervjuer. Semistrukturerade frågor tillämpades där sju deltagare medverkade. I resultatet framkom det fyra kategorier med åtta underkategorier. Kategorierna som bildades var: vårdrelationens påverkan på upplevelse av trygghet, att veta vad som kommer hända och känna sig delaktig, att finna sig i vårdmiljön samt att distansera sig från sin egen kropp och att vara beroende av andra. Det som genomsyrar resultatet är framförallt hur viktig vårdrelationen är för hur hela operationsförloppet upplevs. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning och studien kan trots med sitt begränsade urval ge en ökad förståelse för hur patienter upplever vårdmiljön på operationssalen i samband med regional anestesi.

Antalet patienter som vårdas på IVA ökar. Teknikens utveckling tillsammans med ökad kunskap inom medicin samt en åldrande population, gör att fler människor överlever kritisk sjukdom och IVA-vistelsen. Konsekvensen av detta blir att fler patienter skrivs ut från sjukhuset med ett stort behov av omvårdnad, behandling och fortsatt rehabilitering. Många olika strategier har arbetats fram de senaste åren för att hantera de fysiska och psykiska problem som patienterna drabbas av. Ett sätt är genom uppföljning på en post-IVA mottagning. Genom återbesöket ges möjligheten att träffa personal som vårdat patienten och samtidigt får de chansen att prata om minnen och känslor som patienten och de anhöriga bär på efter intensivvård. Studiens syfte var att beskriva hur patienten upplever besöket på en post-IVA mottagning efter att ha vårdats på IVA. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med livsvärldsteoretisk grund. För att genomföra studien kontaktades två intensivvårdsavdelningar i västra Sverige som har post-IVA mottagning. För att komma åt patienternas upplevelser av besöket valde vi att använda oss av en halvstrukturerad livsvärldsintervju och datamaterialet bearbetades genom innebördsanalys. Resultatet presenterades i följande teman: Att få en karta, Att reda ut sina minnen, Det var min egen stund, Att återse IVA rummet och Att få ett avslut och gå vidare. Det framkom att det var viktigt för patienten att få en orientering över sin tid på IVA samt få verktyg att kunna bearbeta sina minnen. Besöket beskrevs också som en stund där frågor och funderingar kunde besvaras samt få möjlighet att visa tacksamhet inför den hjälp man fått och att man var i livet. Det var även viktigt att se IVA miljön, där man vårdats, då detta gav patienten en bild av hur sjuk denne faktiskt varit. Slutligen gav besöket på post-IVA mottagningen en möjlighet att avsluta sjukdomstiden och kunna vända blad för att gå vidare.

Bakgrund: Vid årsskiftet 2015 – 2016 gick 3903 personer i Sverige i dialysbehandling. Flera av dessa är i en ålder där familj, barn och arbete är en del av vardagen. Behandlingen kräver att patienten tar sig till sjukhus ett antal gånger i veckan eller att den görs i hemmet. Oavsett metod blir behandlingen en stor del av patientens liv. Syfte: Att beskriva patientens upplevelse av att leva med dialysbehandling. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats gjordes där 13 kvalitativa artiklar inkluderades. Vid analysen framkom tre kategorier och åtta underkategorier. Resultat: Resultatet av litteraturöversikten visar på att patienter upplevde att dialysbehandlingen både har förändrat och begränsat deras liv. Det framkom att de planerade sina liv runt dialysbehandlingen, de kände sig bundna och att friheten de en gång haft kraftigt begränsats. Positivt tänkande och acceptans av livssituationen gjorde att upplevelsen av att leva med dialysbehandlingen inte enbart blev negativ. Slutsats: Resultatet kan leda till ökad förståelse både inom vården och i samhället, för hur det är att leva med dialysbehandling. Resultatet kan även ge en djupare förståelse hos sjuksköterskan för hur dessa patienter upplever behandlingen och bemötandet i vården och vara till hjälp i den personcentrerade omvårdnaden.

Inom forskningen ligger fokus till stor del på hur sjukvårdspersonalen upplever bemötandet i kontakten med patienterna. För att förstå patienternas upplevelse behöver deras perspektiv undersökas. En utsatt grupp är patienter med cancer, eftersom det är en livshotande sjukdom som väcker existentiella frågor. / In today's science most of the research is based on how healthcare providers experience the communication with their patients. To be able to understand the patients’ point of view, their experience needs to be further investigated. One group that is more vulnerable than others are the patients with cancer, since their disease is life-threatening and therefore leads to existential questions.

Målet med generell anestesi är att den skall vara säker och patienten skall känna sig trygg och inte uppleva smärta. Vid planerade operationer får i regel patienter ett samtal med anestesiläkaren där de i lugn och ro hinner få svar på frågor kring sövningen, men ibland ställs patienter inför en akut sövning, I den akuta situationen kan patienter uppleva rädsla, smärta och existentiella frågor kan uppstå. Funderingar som: kommer jag sövas tillräckligt, vakna under operationen eller att inte vakna efter narkosen kan uppkomma. Det finns forskning kring patienters upplevelser kring planerade sövning men mycket sparsamt kring akutsövning. Vad händer med patienten i det akuta skedet? För att vi ska kunna försöka förstå vad som skapar oro och vad en patient som skall sövas akut behöver för att få känna trygghet, behöver detta fenomen belysas. Syftet med examensarbetet var att belysa patienternas upplevelse av vårdandet vid akut sövning. För att kunna få ta del av patienters upplevelser valdes kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade frågor. Åtta informanter deltog i studien som hade varit med om en akutsövning. I resultatet framkom det två huvudkategorier med sex subkategorier. De två huvudkategorier var: att uppleva välbefinnande och att uppleva lidande. Resultatet visade att patienter kände tillit till anestesipersonalen i den akuta situationen, vilket gör att de kände sig trygga vilket gav ett ökat välbefinnande hos patienten. Det som skapade lidande för patienterna var: bristfällig information, att ha förförståelse, tappa kontrollen, smärta och illamående för patienten.

Background: Person-centered care is about putting the patient in focus, and a central part is the patients own participation. To have a good implementation of person-centered care good leadership and cooperation between professionals is a must, and an understanding of the impact a person-centered approach can have. A good communication and shown dedication to patient participation was importaint. The benefits of person-centered care, from a social perspective is that it can lead to reduced healthcare costs and increased overall satisfaction.    Aim: The aim of this study was to investigate the factors patients experience as important when it comes to person-centered care.   Method: A general literature study was chosen, in which qualitative and quantitative articles were examined in order to gain a deeper understanding of the area. The articles were reviewed by SBU’s and Friberg’s review template, and where the results are summarized and presented in a table.   Results: There are several aspects that contribute to a good experience of person-centered care, the main themes found were; information to the patient, decision making and care adapted to the patient. Obtaining correct and sufficient information were by the patients considered to be crucial for the care to be perceived as good, this was later the foundation to the patient’s ability to participate in a shared decision regarding their own care later on. The uses of person-centered care resulted in the patients feeling and considering their care as individually adapted.    Conclusion: Person-centered care is an important part of healthcare in the terms of quality of care, where the patient’s perspective and opinion primarily focus on information to the patient, decision making and adapting the care to the patient. / Bakgrund: Personcentrerad vård handlar om att sätta patienten i fokus, en central del är patientens egen delaktighet inom den egna vården. För att ha ett bra införande av personcentrerad vård ställs det krav på att det finns ett bra ledarskap och samarbete mellan professionerna och en förståelse kring vilken påverkan ett personcentrerat arbetssätt kan ha. En bra kommunikation var betydande, och visat engagemang för patientmedverkan. Fördelar med ett personcentrerat arbetssätt, ur ett samhällsperspektiv kan det till exempel leda till minskade vårdkostnad och ökad generell tillfredsställelse.     Syfte: Att undersöka vilka faktorer patienter upplever viktiga när det kommer till personcentrerad vård.   Metod: En allmän litteraturstudie valdes som ansats, där kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades för att kunna få en djupare förståelse för området. Artiklarna granskades genom SBUs och Fribergs granskningsmall, resultatet presenterades sammanfattningsvis i en tabell.   Resultat: Det finns flera aspekter som spelar in för en bra upplevelse av den personcentrerade vården, där huvudgrupperna kan ses vara; information till patienten, beslutstagande och anpassning av vården efter patienten. Att få en korrekt och tillräcklig information ansåg patienterna vara avgörande för att vården skulle upplevas som bra, detta låg till grund för att patienterna senare kunde vara med i beslutstagande gällande sin vård. Att vårdpersonalen använde sig av ett personcentrerat arbetssätt resulterade i att patienterna ansåg sin vård som individuellt anpassad.   Slutsats: Den personcentrerade vården är en viktig del inom hälso- och sjukvård sett till vårdkvalité, där patienters perspektiv och synpunkter gällande vård framförallt fokuserar på information, beslutstagande och anpassning av vården efter patienten.

Att inte få dricka i samband med allvarlig sjukdom och ohälsa leder till en känsla av törst och torrhet i munnen. Detta är ett besvär som påverkar patientens vistelse på sjukhus. Vårdrelationen spelar en stor roll för patientens upplevelse. Törsten och torrheten förefaller svåra för sjuksköterskan att uppmärksamma. Denna studie syftar till att belysa patientens upplevelse av törst i samband med att inte få dricka vid allvarlig sjukdom och ohälsa inom intensivvård och slutenvård. Metoden är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, där sju patienter har intervjuats. Resultatet av analysen presenteras i två huvudkategorier: Förhållande till den egna kroppen och förhållande till andra. I den första kategorin belyses starka känslor av törst och torrhet som är ständigt närvarande men även tankar om hur individen själv hanterar sin svåra situation. Andra kategorin beskriver vårdrelationen och hur den påverkar informantens lidande. Här framkommer en känsla av maktlöshet av att bli nekad dryck och omvårdnadsåtgärder som gör upplevelsen mer hanterbar. Då informanterna i stor utsträckning understryker det bekymmer av törst och torrhet som uppstår vid vätskekarens, något som också beskrivs i andra studier, borde detta motivera ett ökat fokus på problemet. De åtgärder som informanterna beskriver som underlättar tillvaron är enkla åtgärder som intensivvårdssjuksköterskan borde vara bekant med, exempelvis kall fuktig muntork samt vaselin på torra läppar. Studien visar att problemet går att lindra med kunskaper som sjuksköterskor besitter. Utmaningen blir att få törst och torrhet kontinuerligt bedömt och lindrat vilket är patienten till gagn.

Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom vård- och omsorg och bidrar till bland annat samhällsekonomiska konstnader. Basala hygienrutiner och god handhygien har en väsentlig betydelse för att förebygga vårdrelaterade infektioner eftersom våra händer genom kontaktsmitta står för den största orsaken till spridning av mikroorganismer. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av att drabbas av vårdrelaterade infektioner. Detta vat en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys och manifest ansats. Sökning av artiklar skedde via databaserna PubMed och Cinahl, där sex stycken artiklar som svarade mot studiens syfte slutligen valdes ut för vidare analys. I analys identifierades sex stycken kategorier som innefattade Att uppleva stigmatisering, Att minsta kontrollen över sitt liv, Att uppleva utanförskap, Att uppleva livet som meningsfullt trots vårdrelaterad infektion, Att känna bristande tillit till vårdpersonalen och Att inte inkluderas i sin egen vård. Vårdrelaterade infektioner påverkade patienternas liv på flera sätt, dels yrkesmässigt men likväl gällande ekonomi, vänner och familj. I tolkning av resultat visades att samtliga av de drabbade patienterna saknade känsla av sammanhang och delaktighet i sin egen vård. Vårdpersonalen hade kunnat bidra till att öka patienternas egenmakt genom god kommunikation och tydlig information, vilket även hade kunnat minska patienternas vårdlidande. Det är inte enbart medicinsk behandling som är väsentlig, utan likaså bemötandet av dessa patienter vilket har en stor betydelse i att motverka känslor som skuld och utanförskap.