Bakgrund Fysisk aktivitet har bevisats vara ett alternativ eller komplement till medicinering vid långvarig smärta. Ett av de vanligaste hindren till uteblivna rekommendationer av fysisk aktivitet konstateras vara sjuksköterskans kunskapsbrist gällande behandlingsmetoden. För att sjuksköterskan ska kunna tillgodose patienten med den fulla potentialen av fysisk aktivitet krävs kunskap om de fysiologiska effekterna samt kunskap om hur patienterna upplever att rekommenderas och utföra fysisk aktivitet vid långvarig smärta. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevda erfarenheter av fysisk aktivitet vid långvarig smärta. Metod Vald metod var allmän litteraturöversikt. Databassökningarna genomfördes i PubMed samt CINAHL. Efter kvalitetsgranskning valdes 15 artiklar ut till studieresultatet, dessa sammanställdes i en matris. Sammanställda data analyserades genom integrerad analys. Resultat Patienter med långvarig smärta beskrev behovet av egenvårdstöd och förståelse för sin smärtproblematik. Att vårdgivaren tog hänsyn till individuella förutsättningar och preferenser var viktigt för patienterna vid utformandet av den fysiska aktiviteten. Vårdgivaren kan öka motivationen till egenvård genom att öka patientens förståelse för att små, positiva förändringar leder till större framsteg i slutändan. Vidare beskrev patienterna vikten av att få adekvat, individanpassad information och återkoppling för att öka motivationen till fysisk aktivitet. Slutsats Fysisk aktivitet beskrevs ge positiva effekter för patienter med långvarig smärta. Vidare beskrev de vikten av att stödjas till att förändra sina beteenden genom att sätta realistiska mål och utbilda patienterna gällande vikten av egenvårdsstrategier. Genom ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan stödja och motivera till positiva livsstilsförändringar samt uppmuntra till egenvårdande åtgärder för att påverka förändringen och öka livskvaliteten för patienten. Nyckelord: Egenvård, Fysisk aktivitet, Långvarig smärta, Patientupplevelse, Sjuksköterska

Introduktion: En av de vanligaste dödsorsakerna i Europa är hjärtstopp. Vid ett hjärtstopp slutar hjärtat att pumpa blod och syrebrist uppstår. En livsviktig intervention är hjärt- och lungräddning. Chanserna att överleva ett hjärtstopp har ökat, trots detta har de som överlevt ofta både fysiska och psykiska nedsättningar. Depression och ångest är vanligt förekommande för de som överlevt ett hjärtstopp. Konsekvenserna påverkar överlevarnas livskvalitet och den psykosociala hälsan försämras. Det är viktigt att sjuksköterskan har kompetens inom området för att kunna ge hjärtstoppsöverlevare personcentrerad omvårdnad.  Syfte: Syftet var att beskriva vilka upplevelser patienter har efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: Arbetet hade en beskrivande design med en allmän litteraturöversikt som metod. Tolv kvalitativa artiklar valdes ut som undersökte patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Resultat: I resultatet framkom tio subkategorier och fem kategorier: Konsekvenser av ett hjärtstopp; Det nya normala; Individuella behov; Att omvärdera livet; Tacksamhet. Hjärtstoppsöverlevarna upplevde konsekvenser efter hjärtstoppet, vilket hade en stor påverkan på livet. Det nya normala beskriver sökandet efter en ny identitet samt information om hjärtstoppet. Överlevarna hade individuella behov rörande information om händelsen, rehabilitering och stöd från omgivningen. Existentiella tankar om livet, döden samt ny livsstil tas upp i att omvärdera livet. Tacksamhet utgick från överlevarnas tacksamhet angående deras nya chans i livet.  Slutsats: Patienter som har överlevt ett hjärtstopp har både positiva och negativa upplevelser. Utmaningar som patienterna möter under återhämtningsprocessen är individuella, men gemensamt för majoriteten är de existentiella tankarna som uppstår samt en känsla av tacksamhet. / Introduction: One of the most common causes of death in Europe is cardiac arrest. During a cardiac arrest (CA), the heart stops pumping blood and oxygen deficiency occurs. A vital intervention is cardiopulmonary resuscitation. The chances of surviving a cardiac arrest have increased, but those who survive often have both physical and mental impairments. Depression and anxiety are common after CA. The consequences affect the quality of life and psychosocial health deteriorates. It is important that the nurse has expertise in the field in order to provide CA survivors with personcentered care. Aim: The aim was to describe the experiences patients have after surviving a CA. Method: A descriptive design with a general literature review was applied. Twelve qualitative articles were selected that examined patients experiences of having survived a CA. Result: The result revealed ten subcategories and five categories: Consequences of a CA; The new normal; Individual needs; To re-evaluate life; Gratitude. The survivors experienced consequences after the CA, which had a major impact on life. The new normal describes the search of a new identity and information about the CA. The survivors had individual needs regarding information about the incident, rehabilitation and support. Existential thoughts about life, death and new lifestyles are addressed in re-evaluating life. Gratitude was based on the survivors gratitude for their new chance at life. Conclusion: Patients who survived CA have both positive and negative experiences. Challenges during the recovery process are individual, but common to the majority are the existential thoughts that arise and a feeling of gratitude.

Bakgrund: Gemensamt för de flesta patienter som söker sig till en akutmottagning, är att de känner oro för sin hälsa och att de upplever att de behöver snar bedömning och hjälp. Till akutmottagningen kommer de patienter som har behov av ett akut medicinskt omhändertagande, men betydligt vanligare är de patienter vars tillstånd inte handlar om liv eller död. Arbetet på akutmottagningen karakteriseras av möten som sker snabbt, rutinmässigt och med ett begränsat utrymme att erbjuda individuell omvårdnad. Syfte: Föreliggande litteraturstudie avsåg att sammanställa studier om hur den icke-akuta patienten upplevde vistelsen på den svenska akutmottagningen i samband med bemötande och omhändertagande i triagen under väntetiden fram till första mötet med läkaren. Fokus lades på den icke-akuta patienten relaterat till det aktuella ämnet – det faktum att arbetsbelastningen är hög, patientflödet stort och väntetiderna långa. Metod: För att finna relevanta studier gjordes databassökningar i PubMed och Cinahl. En sammanställning av 11 vetenskapliga studier gjordes, åtta studier med kvalitativ ansats och tre studier med kvantitativ ansats. Kvalitetsbedömning av de inkluderade studierna gjordes dels med hjälp av ett modifierat granskningsprotokoll och dels av ett antal utvalda aspekter som ansågs viktiga för studiens kvalitet. Resultat: En gemensam faktor framkom, nämligen att god information och kommunikation påverkade patienternas upplevelse av vistelsen på akutmottagningen positivt. Individanpassad omvårdnad, delaktighet och trygghet uppnåddes genom ömsesidig förståelse och kommunikation mellan patient och vårdpersonal. Slutsats: Negativ upplevelse av att vänta och känslan av att känna sig övergiven kunde undvikas med hjälp av små uppmärksammande handlingar från vårdpersonalen. / Background: Most of the patients who visit the emergency department feel that they are concerned about their health and that they quickly need a clinical assessment and obtain help. Patients that visit the emergency department can be in need of urgent medical attention but the more common patient group are those patients whose condition does not matter of life or death. The work at the emergency department is characterized by fast encounters witch are based on routine and have a limited space to provide individual care. Aim: The aim of the present study was to compile studies about how the patients experience their stay at the Swedish emergency department, from the first encounter in the triage room during the waiting time until the first meeting with the physician with focus on the non-urgent patients. Method: In order to find relevant studies data searches in PubMed and Cinahl were made. A compilation of 11 studies was done, eight studies with qualitative approach and three studies with quantitative approach. Quality of the included studies was made with help from modified audit protocols and from a number of aspects that were considered important for the quality of the study. Findings: The result of this study shows on one common factor – that if good communication between the patients and the healthcare staff is achieved the patients experiences the stay at the emergency department as more positively. Conclusion: The patients’ negative experience of waiting and the feeling of being abandoned could be avoided by the nursing staff if they were giving the patients only a small degree of attention.

Ett stort antal patienter söker akutsjukvård varje år för akut respiratorisk svikt där en betydande del behandlas med non-invasiv ventilation. Behandling kan ges via olika masksystem men inom akutsjukvården är det huvudsakligen via en andningsmask som täcker både näsa och mun. Behandlingen kan vara ansträngande och skapa ett stort obehag för patienten och en stor del i svårigheten med non invasiv ventilation är att patienten inte tolererar den. Ventilationsbehandlingen ges på olika vårdnivåer, från akutmottagning till intensivvård och vårdavdelning. Både patienter som kan bli aktuella för invasiv ventilation och respiratorvård såväl som de som omfattas av vårdbegränsningar och palliation kan gagnas av terapin. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar patienters upplevelse av non-invasiv ventilation vid akut respiratorisk svikt Metoden var en allmän litteraturstudie med databassökningar i PupMed och CINAHL samt manuell sökning i de inkluderade artiklarnas referenslistor. Totalt inkluderades 15 artiklar som på något vis belyste patientupplevelser av non-invasiv ventilation vid akut respiratorisk svikt hos vuxna patienter inom sjukhusvården. En integrerad analys genomfördes som mynnade ut i två huvudkategorier och sex underkategorier. Resultatet påvisade förekomsten av flertalet psykiska och fysiska upplevelser såsom ångest, rädsla, känsla av sårbarhet, dyspné, såväl som obehag relaterat till andningsmask och ventilator. Upplevelserna och hur de bemöttes av sjukvårdspersonalen påvisade ibland brister i personcentrerade processer med en känsla hos patienten att inte vara delaktig i diskussioner om beslut och åtgärder. Det förekom även positiva upplevelser där patienten såg personalen som ett viktigt stöd i den utsatta situationen. Slutsatsen blev att patienternas upplevelse av non-invasiv ventilation i hög grad påverkar behandlingsframgången, där den i vissa fall upplevs traumatisk men kan underlättas genom en hög kompetens hos sjukvårdspersonalen.

Njursvikt är en kronisk sjukdom som utgör en utmaning för patienter att leva med. Njurarnas huvuduppgift är att rena blodet från slaggprodukter och överflödig vätska. Vid njursvikt är den förmågan försämrad och dialys behövs för att kompensera funktionen. Peritonealdialys (PD) är en behandling som patienter kan utföra själv i hemmet genom egenvård. Sjuksköterskan har därmed ett ansvar att utbilda patienter om behandlingen och ge en god vård. Den här litteraturöversikten syftar till att belysa patienters erfarenheter kring sin dialysbehandling. Nio artiklar har analyserats och resultatet har delats in i två huvudkategorier: ¨livskvalitet¨ och ¨Stöd och information¨, samt fem underkategorier. Resultatet visar att patienter har ett behov av mer information innan dialysstart och i sin egenvård för att anpassa sig till livet som kronisk sjuk. PD har visats ge patienter mer flexibilitet och självständighet i vardagen och ökat livskvaliteten, jämfört med hemodialys som sker på sjukhus. Patienters upplevelser kring dialysen har inkluderat ett behov av socialt stöd och individanpassad utbildning för att skapa förutsättningar till god omvårdnad.

Partnervåld eller våld i nära relationer (IPV) är kostsamt för både individ och samhälle. Våldet tenderar att bli grövre ju längre tiden går och en normaliseringsprocess är påbörjad. Ett lidande uppstår hos den som blir utsatt och tidigare forskning visar att en av sex patienter som utsätts för IPV inte fångas upp av vården. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge god vård till sina patienter vilket också innefattar att screena sina patienter för IPV. Hur upplever egentligen patienter att bli screenade för våld i nära relation och hur är deras upplevelse av vården? Syftet med denna studie är att belysa patienters upplevelser hur våld i nära relation bemöts av hälso- och sjukvården. Denna studie är en kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats som baseras på sju vetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras under två teman, Modet att berätta och Omvårdnadens betydelse i mötet med IPV-utsatta. I resultatet framkommer det att patienter ser positivt på att bli tillfrågade och screenade för IPV. Men då vården upplevs nonchalant av IPV-utsatta patienter och att vårdpersonal upplever en tidsbrist kan det också bidra till negativa känslor hos de som är utsatta för IPV. Slutligen diskuteras vikten av att vårdpersonal ger relevant information till IPV-utsatta patienter, för att den inre förberedelsen ska infinna sig och en vårdande relation kan ta vid. För att skapa en vårdande relation behöver patienten känna tillit och förtroende, de vill bli respekterade även om de är IPV-utsatta.

Venösa bensår är vanligt förekommande och behandlingen är oftast lång och den förebyggande behandlingen varar livet ut. Personer med venösa bensår påverkas både fysiskt och psykiskt vilket medför ett lidande. Distriktssköterskan har en betydande roll i mötet med patienten. Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av livet med venösa bensår. För att få svar på syftet användes metoden systematisk integrativ litteraturstudie där 12 artiklar, både kvantitativa och kvalitativa, har analyserats efter Bettany-Saltikovs och McSherrys (2016) modell. Frågeställningen besvarades med tre huvudkategorier, Vårdrelationen, Begränsningar och Den mentala kampen och totalt nio subteman, Förtroende, Följsamhet, Kommunikation, Känsloliv, Förändrad självbild, Bibehålla kontrollen, Fysiska hinder, Isolering och Smärta. Vårdrelationen var viktig för patienten och viktiga aspekter var att patienten får träffa samma sjuksköterska/distriktssköterska under sin behandling och att mötet varför troendeingivande och välkomnande. Det framkom att patienten led av flera symtom som tyngdkänsla i benen samt läckande och illaluktande sår. Smärta var det vanligaste symtomet och som påverkade patienten mest. Symtomen av venösa bensår ledde många gånger till isolering och en förändrad självbild. Mötet med patienter med venösa bensår behöver vara personcentrerat och präglas av kontinuitet, kunskap och att se patientens livsvärld för att kunna främja följsamhet i behandlingen och att patienten samtidigt ska vara delaktig i sin vård.

Bakgrund: HIV är en kronisk blodsmitta som historiskt kantrats av stigmatiserande fördomar. Stigmatiseringen bottnar i föråldrade kunskaper och rädslor som uppstod när smittan fick fäste. Obehandlad HIV-infektion utvecklas tids nog till livshotande sjukdomstillståndet AIDS, vilket gav upphov till första antiretrovirala behandlingarna mot HIV. Idag har behandlingen effektiviserats till den grad att patienter med välinställd behandling erhåller icke mätbara virusnivåer i blodet. Utöver medicinsk behandling är stödjande vårdrelationer essentiellt, då risken att HIV-positiva patientens bortfall från livsuppehållande behandling skulle resultera i förödande konsekvenser för patienten, såväl för samhället. Syfte: Syftet var att beskriva HIV-positiva patienters erfarenheter av vårdrelationen med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar, inhämtade från databaserna Cinahl Complete och PubMed, med dataanalys utförd enligt Fribergs beskrivning. Resultat: Av dataanalysen framträdde tre huvudteman med underteman. Första huvudtemat var ‘goda vårdrelationer skänker patienten trygghet’, som stärktes av tillit och kontinuitet. Andra huvudtemat var ‘vårdgivarens kunskap och erfarenhet upplevs betydande’, där kommunikation, information och delaktighet präglade resultatet. Tredje huvudtemat var ‘stigmatiserande fördomar’, där HIV-positiva patienter uttryckte erfarenheter av stigmatisering kopplat till vårdgivaren. Slutsats: Goda vårdrelationer har avgörande roll för hur HIV-positiva patienter erfar vårdkontakter. Emellertid bekräftar resultatet att vården, och upplevelsen av den, förbättras när vårdgivare erhåller djupare kunskap om HIV. Patienter erfar ofta bristande bemötande i kontakt med hälso- och sjukvården till följd av sin diagnos. Tidvis resulterar detta i sämre omvårdnad och diskriminering, vilket genererar vårdlidande, där patientens bortfall från vård och behandling riskeras som följd. / Background: HIV is a chronic bloodborne infection historically marred by stigmatizing prejudices. Stigma stems from outdated knowledge and fears that emerged when the infection took hold. Untreated HIV infection eventually progresses to life-threatening condition known as AIDS, which led to development of the first antiretroviral treatments for HIV. Today, these have been refined to the point that patients with well-managed care achieve undetectable virus levels in the blood. In addition to medical treatment, care relationships are essential as the risk of HIV-positive patients discontinuing life-sustaining treatment could have devastating consequences for patients as for society. Aim: The aim was to describe HIV-positive patients' experiences of the care relationship with healthcare professionals. Methods: A literature review based on ten qualitative original articles retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed, with a data analysis conducted according to Friberg’s description. Results: The data analysis revealed three main themes with subthemes emerged. The first main theme was 'good healthcare relationships provide patients with security,' and was reinforced by trust and continuity. The second main theme was 'healthcare providers' knowledge and experience are perceived as significant,' where communication, information, and involvement characterized the results. The third main theme was 'stigmatizing prejudices,' where HIV-positive patients expressed experiences of stigma related to healthcare providers. Conclusion: Good healthcare relationships play a crucial role in how HIV-positive patients experience healthcare encounters. However, the results confirm that healthcare, and the experience of it, improves when healthcare providers acquire a deeper understanding of HIV. Patients often experience inadequate treatment in their interactions with the healthcare system due to their diagnosis. At times, this results in subpar care and discrimination, leading to healthcare suffering, where the patient's discontinuation of care and treatment is at risk as a consequence.

Bakgrund:  En av de vanligaste orsakerna till att patienter söker sjukvård är depression. Medicinisk behandling har varit en av de mest använda metoderna för att behandla depression. Det har blivit allt vanligare att undersöka alternativa metoder som ett komplement. Mindfulness-baserad kognitiv terapi är en behandlingsmetod som utförs både i grupp och som egenvård. Det är viktigt för sjuksköterskor att hålla sig uppdaterad om både nya och beprövade behandlingsmetoder för att patienter ska få bästa möjliga vård. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av mindfulness-baserad kognitiv terapi vid depression inom primärvården. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2012) har använts med induktiv ansats baserad på kvalitativa data. Resultat: I resultatet presenterades tre huvudkategorier med sex underkategorier baserade på patienters upplevelser. Huvudkategorierna är Personlig påverkan, Interaktion och Utmaningar. Underkategorierna är att Bättre kunna hantera sina tankar och känslor, Få en känsla av välbefinnande, Lättare att fokusera och vara uppmärksam, Känna ökad egenförmåga, Känslan av brist på tid eller plats att praktisera mindfulness och Bättre kunna hantera utmaningar.  Slutsats: Mindfulness-baserad kognitiv terapi upplevs på olika sätt för patienter med depression. Sjuksköterskor kan hjälpa patienter som lider av depression i primärvården genom att ge råd om egenvård och presentera olika behandlingsalternativ. Sjuksköterskor ska samarbeta med andra vårdgivare och patienter för att kunna erbjuda bra och säker vård. Patienterna upplevde MBKT som ett bra verktyg för att hantera depressiva symtom.

Bakgrund: Till akutmottagningen kommer patienter som drabbats av allvarliga ohälsotillstånd. Det finns också de som drabbats av tillstånd som är av mindre akut karaktär. Syfte: beskriva patientens upplevelse av information under vistelsen på akutmottagningen. Metod: En litteraturöversikt baserat på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som analyserades utifrån Fribergs analysmetod. Resultat: I resultatet framkom det att patienter önskar ytterligare information under vistelsen på akutmottagningen. Patienterna upplevde att det saknar väsentlig information samt att informationen var svårförståelig och otillräcklig. Det framkom även att patienterna känner sig trygga på akutmottagningen när det får tillräcklig information. Det presenteras i resultatet genom tre kategorier; avsaknad av information, svårförståelig och otillräcklig information samt relevant information skapar trygghet. Slutsats: Patienterna upplevde avsaknad av information vilket medför känslan av att tappa kontrollen över sin situation. De upplevde att information var svår att förstå som orsakade uteslutande delaktighet i sin egen vård. Det finns också dem som anser att informationen skapade trygghet under vistelsen på akutmottagningen