Syfte: Att undersöka hur nöjda patienter 75 år och äldre är med vården som bedrivs på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala avseende väntetid, miljö, kompetens, förtroende, tillgänglighet, bemötande, information, kommunikation och smärtlindring. Metod: Deskriptiv tvärsnittstudie. 38 patienter 75 år och äldre som besökt Akademiska sjukhusets akutmottagning svarade på en enkät avseende hur nöjda de var med sitt besök. Resultat: Patienter 75 år och äldre var i stort mycket nöjda över vården som bedrivs på Akademiska sjukhusets akutmottagning. Patienterna var minst nöjda över väntetiden som ibland ansågs vara för lång i relation till deras besvär. Ingen skillnad gick att utläsa mellan hur nöjda män och kvinnor var med vården avseende väntetid, miljö, kompetens, förtroende, tillgänglighet, bemötande, information, kommunikation och smärtlindring. Någon skillnad gick inte heller att utläsa mellan hur nöjda patienterna var med vården och vilken typ av besvär; medicinskt, kirurgiskt eller ortopediskt som patienten hade sökt för. Slutsats: Studien visar att de patienter 75 år och äldre som besvarade enkäten i stort är mycket nöjda med vården som bedrivs på Akademiska sjukhusets akutmottagning avseende väntetid, miljö, kompetens, förtroende, tillgänglighet, bemötande, information, kommunikation och smärtlindring. Resultaten går inte att generalisera och mer forskning krävs på området. / Aim: To investigate the satisfaction levels of patients aged 75 years and older for care received at the emergency department of Akademiska hospital in Uppsala with regard to waiting times, treatment environment, competence, patient trust, accessibility, treatment, information, communication and pain relief. Method: Descriptive cross section study. 38 patients aged 75 years and older who visited Akademiska’s emergency department answered by completing a form regarding how satisfied they were with their visit. Results: Patients aged 75 and older were generally very satisfied with the care offered by Akademiska’s emergency department. Patients were least satisfied with waiting times, which were sometimes felt to be too long in relation to their symptoms. No significant difference was recorded between the satisfaction levels between men and women for the care offered with regard to waiting times, treatment environment, competence, patient trust, accessibility, treatment, information, communication or pain relief. Neither were any significant differences recorded between the types of symptoms - medical, surgical or orthopaedic - that the patients were seeking treatment for. Conclusion: The study shows that patients aged 75 and over who answered the form were generally very satisfied with the care offered by Akademiska hospital’s emergency department with regard to waiting times, treatment environment, competence, patient trust, accessibility, treatment, information, communication and pain relief. These results cannot be generalized and more research is required in this area.

No description available.

Bakgrund: Behandling av svår fetma med Bariatrisk kirurgi har ökat kraftigt. Målet med kirurgin är att minska sjuklighet och dödlighet genom viktminskning. Kirurgin påverkar även människors fysiska, psykiska och sociala liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter upplever sin livssituation efter Bariatrisk kirurgi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultaten presenterades i fem huvudkategorier som speglar människors upplevelse av sin livssituation efter genomgång av Bariatrisk kirurgi; Förändrad kroppsuppfattning, känsla av ändrade relationer, positiva och negativa känslor relaterade till operationen, känslor relaterade till förändrat ätbeteende, och hälsorelaterade upplevelser. Slutsats: Förutom viktminskningen, kan Bariatrisk kirurgi även ha både positiv och negativ påverkan på människors fysiska och psykosociala liv. Det är därför viktigt att vårdpersonalen har kunskap kring hur de som opererats upplever sin livssituation, så att de kan vägleda och stödja dem. / Background: The treatment of severe obesity with Bariatric surgery has shown a dramatic increase. The goal of Bariatric surgery is through weight loss, reduce morbidity and mortality. However, the physical, mental and social life of the patients is affected following the surgery. Purpose: The aim of this study is to describe what patients experience in their life situation after undergoing Bariatric Surgery. Method: The study was conducted as a literature study and was based on 11 scientific articles. Results: The results are presented in five main catego-ries reflecting what people experience in their life situation after undergoing Bariatric Sur-gery: altered body image, sense of changing relationships, positive and negative feelings re-lated to the surgery, feelings related to their altered feeding behavior, and health-related expe-riences. Conclusion: Apart from weight loss, Bariatric surgery can also have both positive and negative impacts on the physical and psychosocial lives of patients. It is therefore im-portant that health professionals have knowledge about what Bariatric patients may experi-ence in their lives, so that they can provide them with appropriate guidance and support.

Computer tomography (CT) - colonundersökning är en undersökning som ökar alltmer på grund av att coloncancer blir mer uppmärksammat i dagens samhälle. Vid en CT-colonundersökning krävs det förberedelser som måste utföras för att undersökningen ska gå att genomföra. Det krävs en tydlig information till patienten så att denne förstår innebörden av förberedelserna. Syftet med studien är att undersöka om information som patienterna får ta del av inför en CT-colonundersökning är tillräcklig, samt jämföra om patienternas upplevelse av informationen skiljer sig åt mellan två olika sjukhus och om det finns någon skillnad mellan ålder och kön. Även undersöka om det finns förbättringsförslag hos patienterna. Designen på studien var en kvantitativ enkätstudie med egenkonstruerade påståenden. Studien innefattade 51 deltagare som fick fylla i enkäten anonymt mellan perioden mars till april 2018. Majoriteten av deltagarna hade ett gott intryck av informationen och fann den därmed som tillräcklig. Mellan männen och kvinnorna fanns ingen skillnad i upplevelse av informationen. Enkätsvaren visade på att det inte råder någon skillnad mellan åldersgrupperna. Få deltagare hade åsikter om eventuella förbättringsområden men av de deltagare som velat utveckla informationen var det "minska mängden information" som flest deltagare funnit som en potentiell förbättring till patientinformationen. Resultatet visade att deltagarna var nöjda med informationen och att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan sjukhusen, kön eller ålder. / Computer tomography (CT) - colonography is an examination which is on the rise since coloncancer is more common and acknowledged in todays’ community. In conjunction with a CT-colonography the preparations are demanding and requires the patients' full compliance to get a successful examination. This means that the patient needs a comprehensive information leaflet to understand the extent of the preparations. This study's purpose was to examine if the patient information was sufficient enough in conjunction with the CT-colonography and determine if the experience of the patient information differ between the two hospitals. Also examine if there were and differences genders between each other as well as age. The study will also overhaul if there were any improvement proposals. This study's design followed a quantitative survey with own constructed questions. The number of participants were 51 which filled the survey anonymously during the period March to April 2018. The majority of the participants had a good impression of the information. Between the men and the women there were no differences of the information, the survey answers also showed that the ages was no differnce based on age of the subjects. Few participants had any opinions about improvements but the ones who had wanted to evolve the information in a way that decreased the amount of information. The participants were pleased with the information and there was no significant difference between the two hospitals, gender or age.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem som förekommer i alla åldrar och har stora konsekvenser för individens livskvalitet. En problematisk aspekt med psykisk ohälsa är att det är ett stigmatiserat hälsoproblem i samhället. Tidigare forskning visar att det finns svårigheter för patienter med psykisk ohälsa att ha kontakt med hälso- och sjukvården. Den somatiska akutmottagningen fokuserar på fysiska skador och sjukdomar. Vården upplevs därför som otillräcklig för patienter med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att undersöka hur vuxna patienter med psykisk ohälsa upplever att de blir bemötta av sjuksköterskor när de söker vård på en akutmottagning, oavsett om kontaktorsaken relateras till fysiska eller psykiska besvär. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 empiriska artiklar. Databaserna som användes vid datainsamlingen var PubMed och PsycINFO. Artiklarna genomgick en innehållsanalys. Joyce Travelbees omvårdnadsteori utgjorde studiens teoretiska referensram. Resultat: Fem kategorier identifierades som beskriver upplevelser av sjuksköterskors bemötande på akutmottagning hos patienter med psykisk ohälsa. Kategorierna var: positiva upplevelser, upplevda brister, individens svårigheter, yttre påverkande faktorer samt önskemål för ett likvärdigt bemötande. De mest problematiska aspekterna i sjuksköterskornas bemötande ansågs vara ett bristande engagemang och ett fördömande beteende. Fysisk hälsa ansågs också vara viktigare än psykisk hälsa. Slutsats: Det finns brister i sjuksköterskornas bemötande av personer med psykisk ohälsa på akutmottagningar. Problematiken ligger i stigmatiseringen kring psykisk ohälsa. Därför krävs ny forskning och mer kunskap för att uppmärksamma och hitta lösningar på de brister som finns. / Background: Mental health is a public health problem that could be found in different ages and has big consequences for the individual ́s quality of life. One problematic aspect is the ongoing stigmatisation in the society. Previous research has shown difficulties for mental health patients to have contact with health care facilities. In the emergency department, the physical illness is a priority. Therefore, the health care is perceived as insufficient for patients with mental health problems. Aim: The aim of this study was to explore the experiences of adults with mental health issues, regardless of the nature of the health seeking reason, and how they perceive that they get treated by the nurses in the emergency departments. Method: It ́s a literature research based on 13 empirical articles. The databases that has been used to find relevant articles was PubMed and PsycINFO. A content analysis was made on the articles. Joyce Travelbees nursing theory was used as a theoretical framework for this study. Result: Five categories was identified explaining experiences of nurses ́ treatment in the emergency department among patients with mental health issues. The catagories were: positive experiences, perceived shortcomings, individual difficulties, external impact factors and requests for equal treatment. The most problematic aspects of the nurses ́ patient treatment were lack of involvement and a judgemental behavior. Physical health was also considered as more important than mental health. Conclusion: Shortcomings were found in the nurse ́s treatment of patients with mental health issues in the emergency departments. The problematic factor is the stigmatisation of mental health. For that reason, new research and more knowledge is required to highlight and find solutions to the problem.

Sjukdom och ohälsa är något som kan drabba vem som helst. I vissa fall medför det att sjukvård behöver uppsökas och att man hamnar i rollen som patient. Detta är en roll som präglas av en sårbarhet på grund av det nya sammanhanget och att vara utlämnad till vårdpersonalen. I personalstyrkan kan sjuksköterskestudenter, alltså personer som är under utbildning för att erhålla en sjuksköterskeexamen, ingå. Ett möte sker mellan patienten och studenten som skall lära sig vårda med stöd av ordinarie vårdpersonal. Studiens syfte fokuserar på hur patienter upplever vården som utförs av sjuksköterskestudenter. Detta område är ännu inte speciellt väl utforskat, en sammanställning av den befintliga forskningen kan dock belysa dagsläget. Metoden som användes var en litteraturöversikt där 12 kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades och tematiserades. Resultatet presenterades i fyra huvudteman; Nöjdhet, Trygghet, Kompetens och lämplighet samt Partnerskap. I resultatet visade patienterna på att det finns både för- och nackdelar med att vårdas av studenterna. Fördelarna är att de ofta upplevs ha mer tid och ett öppet förhållningssätt gentemot patienten. Denne känner sig sedd som en unik individ snarare än en anonym person i behov av vård. Studenterna upplevdes ha olika nivå av kompetens. I diskussionen tas det upp om detta kan vara beroende på att studenterna var olika långt komna i utbildningen. Även om studenterna saknade vissa kunskaper kunde patienterna ändå känna sig trygga tack vare att handledare fanns närvarande. I mötet uppstod ofta ett partnerskap grundat i en förståelse för studenternas behov av att lära. Detta partnerskap kunde medföra ett lärande för både patient och student.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en psykiatrisk diagnos och en ätstörning där en person svälter sig själv. Orsaken är svår att fastställa men både individuella, sociala och kulturella faktorer bidrar. Syftet: Att beskriva upplevelsen av att vårdas för Anorexia Nervosa. Metod: Allmän litteraturstudie. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsychINFO. Totalt 10 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ design inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och lästes ingående för att identifiera gemensamma och särskiljande teman. Huvudresultat: Nio teman identifierades: (1) att stå inför vård och tillfrisknande, (2) att lämna över kontrollen, (3) fördelar med en god relation till vårdpersonalen, (4) konsekvenser av en dålig relation till vårdpersonalen, (5) personalens sätt att bemöta svåra känslor, (6) motivation, (7) att vara en individ och involveras, (8) vårdpersonalens fokus på det fysiska, och (9) att vårdas tillsammans med medpatienter. Patienter upplevde stress och ångest under behandling, till följd av att de fråntogs kontrollen över sitt ätande. Patienter upplevde också att vårdpersonal fokuserade för mycket på den somatiska delen av Anorexia Nervosa, och att den psykiska problematiken förbisågs, vilket gjorde att patienterna kände sig svikna. En tillitsfull och personlig relation till vårdpersonal minskade de negativa känslorna under vårdtiden, och ökade förtroendet för vårdpersonalen och motivationen till att följa behandlingen. Slutsats: Patienter upplever stress och ångest under behandling, och en osäkerhet inför tillfrisknande. Patienter upplever en bättre behandling och vårdtid om de har en god relation till vårdpersonal och känner sig behandlade som individer och när deras perspektiv tas i åtanke. / Background: Anorexia Nervosa is a psychiatric diagnosis and an eating disorder where a person deliberately starves him or herself. The cause is a combination of individual, social and cultural factors. Aim: Describe the experience of receiving treatment for Anorexia Nervosa. Method: Literature review. The searches were conducted in the databases PubMed, Cinahl and PsychINFO. A total of 10 scientific articles with qualitative design were included. Quality review was made on the articles and they were carefully read to identify common and dividing themes. Results: Nine themes were identified: (1) to face treatment and recovery, (2) to hand over the control, (3) advantages with a good relation to health care staff, (4) consequences of a bad relation to health care staff, (5) staff’s way to handle difficult feelings, (6) motivation, (7) to be an individual and become involved, (8) staff’s focus on the physical and (9) to be treated together with other patients. Patients experienced stress and anxiety during treatment for due to loss of control over eating. Patients also found staff focusing too much on the somatic aspect of Anorexia Nervosa, and that the psychological aspect was disregarded in treatment, resulting in the patient feeling let down. A relation that was reliant and personal decreased the negative emotions during treatment and built trust with staff as well as motivation to follow treatment. Conclusions: Patients experience stress and anxiety during treatment, and uncertainty regarding recovery. Patients experience better treatment and more wellbeing during treatment if they have a good relation to nursing staff and feel that they are treated as individuals and that their perspective is considered.

Bakgrund: Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med symtom som förekommer i olika svårighetsgrad. För att få diagnosen autism krävs problem från två huvudområden; varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och social interaktion i ett flertal olika sammanhang och begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter. Begreppet neurodiversitet innebär ett alternativt synsätt på autism där diagnosen betraktas som en del av den mänskliga mångfalden snarare än en funktionsnedsättning. Tidigare studier har visat att sjuksköterskor har ett behov av ökad kunskap om autism för att kunna ge ett bättre bemötande till dessa patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur personer med autism upplever att få och att leva med sin diagnos. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2012) har genomförts. Tio vetenskapliga artiklar användes till resultatet, varav åtta kvalitativa artiklar och två artiklar med mixad metod. Artiklarna hämtades från databaserna Academic Search Complete, Cinahl Complete, Medline och PsycInfo. Resultat: Två huvudteman med tillhörande underteman identifierades. Under temat Att få diagnosen autism redogjordes för deltagarnas känslomässiga reaktioner på att få en diagnos, de svårigheter att få en diagnos som många deltagare upplevde samt den process det innebar att acceptera sin diagnos. Under temat Att leva med autism framkom att många deltagare upplevde både positiva och negativa aspekter av att ha autism. Sociala svårigheter och psykisk ohälsa var vanligt förekommande men ett flertal deltagare hade lärt sig strategier för att klara av sociala situationer bättre. De uttryckte ett behov av stöd från omgivningen och flera deltagare hade stora kunskaper om sin egen diagnos som de önskade att sjukvården och samhället tog hänsyn till. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat diskuterades utifrån tidigare forskning och Phil Barkers tidvattenmodell. Författaren diskuterade vad det innebar för deltagarna att få diagnosen autism och att leva med autism, hur autism kan yttra sig hos kvinnor samt deltagarnas upplevelser i mötet med sjukvården. / Background: Autism is a neurodevelopmental disorder with symtoms that occur in different severity. To diagnose autism, problems are required from two main areas; persistent deficits in social communication and social interaction across contexts and restrictive, repetitive patterns of behavior, interests, or activities. The concept of neurodiversity represents an alternative approach to autism, where the diagnosis is considered as part of human diversity rather than a disability. Previous studies have shown that nurses need a better understanding of autism in order to provide better care for these patients.  Aim: The aim of this literature review was to illuminate the experience of recieving and living with a diagnosis of autism. Method: A literature review according to Friberg (2012) has been conducted. Ten scientific articles were used for the reults, of which eight qualitative articles and two articles of mixed methods. The articles were collected from the databases Academic Search Complete, Cinahl Complete, Medline and PsycInfo. Results: Two main themes with associated subthemes were identified. The participants' emotional responses to diagnosis, the difficulty of receiving a diagnosis that many participants experience and the process of accepting the diagnosis were accounted for under the theme Receiving a diagnosis of autism. Many participants experienced both positive and negative aspects of having autism, which emerged under the theme Living with autism. Social difficulties and mental illness were common but a number of participants had learned strategies to better manage social situations. They expressed a need for support from their surroundings and several participants had acquired extensive knowledge of their own diagnosis that they want the public and professionals to take into account. Discussion: The results were discussed in relation to previous studies and the Tidal Model. The author discussed what it meant for the participants to be diagnosed and to live with autism, how autism can be expressed in females and the participants' experiences with healthcare.

Bakgrund: Patienter som vårdas med enteral eller parenteral nutrition har blivit mer förekommande i vården. Att sjuksköterskan hade hög kompetens gällande artificiell nutrition, kunde vara avgörande för hur patienterna kunde själva hantera problem som uppstod i samband med infusionen i hemmet. Syfte: är att beskriva patienters upplevelse av sitt dagliga liv med enteral eller parenteral nutrition i hemmet. Metod. Allmän litteraturöversikt med beskrivande design. Tio artiklar med kvalitativa och kvantitativa ansatser har inkluderats. Resultat: Social isolering, tidskrävande, biverkningar och nedsatta funktioner är upplevelser som kopplas ihop med att ha artificiell nutrition i hemmet. Välbefinnande är något som kan upplevas om patienterna får hjälp att hantera dom negativa aspekterna med artificiell nutrition. Slutsats: Genom att belysa patienternas upplevelser av att leva med artificiell nutrition i hemmet kan sjuksköterskorna lindra lidande och främja hälsa.

En akutmottagning är avsedd för individer med akut sjukdom eller skada. När patienten kommer till akutmottagningen får de träffa vårdpersonal som bedömer vilken prioritering de ska ha och därmed hur snabbt de behöver vård. Därefter får patienten vänta på sin tur att träffa läkaren. Ett förändrat sökmönster där fler patienter söker akutsjukvård genererar i att väntetiderna kan vara långa. På akutmottagningen blir patienten bemött av undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Många av de anmälningar som kommer in till patientnämnden handlar om att patienten upplever dålig bemötande från vårdpersonalen. Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av bemötande av vårdpersonal på akutmottagning. Författarna har genomfört en litteraturstudie som har sin grund i sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Totalt tio artiklar granskades och sammanställdes till ett resultat. Resultatet presenteras i två huvudteman; Patientens upplevelse av omhändertagande på akutmottagningen samt Patientens upplevelse av bemötande på akutmottagningen. Ur de två huvudteman framkom totalt fem olika subteman; Patientens upplevelse av: Triage, väntetider, kommunikation och information, delaktighet och vårdpersonalens kompetens. Resultatet visade att god kommunikation och information mellan patient och vårdpersonal är viktigt, speciellt information kring förväntade väntetider eftersom patienterna kände sig ensamma och övergivna av vårdpersonalen. Patienten uttryckte att de behövde känna sig delaktig i sin vård för att kunna uppleva tillfredsställelse på akutmottagningen. Författarna lyfter bland annat patientens upplevelse av kommunikation, information, delaktighet och väntetider i diskussionen.