Bakgrund: För att bli sjuksköterska krävs en treårig utbildning på högskola med patientmöten som sjuksköterskestudent. Sjuksköterskestudenter har enligt forskning visat oro kring sin kompetens i vårdandet samt en ökad känslighet i jämförelse med legitimerade sjuksköterskor. Sjuksköterskestudenter har genom utbildningen fått teoretisk kompetens som behöver kompletteras med reell kompetens genom utövning under verksamhets integrerat lärande. Den reella kompetensen kan ses som prövande för sjuksköterskestudenterna i patientmötet. Syfte: Är att beskriva patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Metod: En beskrivande systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002) grundad i tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet sammanfattas i tre Teman med sex tillhörande Subteman. Temana i resultatet är Upplevelser av delaktighet med Subtema Samspel och Att vara betydelsefull. Temat Trygghet har Subtema Att bli bekräftad och Tillit. Det sista temat är Upplevelser av lidande med Subtema Brist på förtroende samt Upplevelser av osäkerhet. Dessa resultat visar varierade upplevelser som visar både goda och kritiska attityder och synsätt ifrån patientens håll. Slutsats: Patienterna upplevde delvis positiva upplevelser men de beskrev även att de upplevde en ogynnsam vård på grund av bland annat brist på kunskap och färdighet i vården av sjuksköterskestudenter. / Background: To become a nurse a three-year education at a university with patient meetings as a nursing student is required. Based on studies, nursing students have shown concern about their competence in care and are more sensitive compared to professional nurses. Through the education, nursing students have acquired theoretical competence that needs to be supplemented with real competence through practice during work-integrated learning. The real competence can be seen as testing for the nursing students in the patient meeting. Aim: Describe patients’ experiences while being nursed by students. Method: A descriptive systematic literature study based on Evans (2002) based on ten scientific articles of a qualitative approach. Results: The result is summarized in three Themes each associated with six Subthemes. Those Themes Are Experiences of Participation with Subthemes’ Experiences of interaction and the Experiences of being significant. Theme two are Experiences of security have Subtheme Experiences of being confirmed and Experiences of trust. The last theme is an Experience of suffering with a Subtheme Experience of lack of trust and Experiences of uncertainty. The result shows varying experiences that signifies both good and critical attitude and perspective from the patient’s side. Conclusion: The patients’ experiences were partly satisfactory, they also expressed experiencing unfavorable caretaking, which is the result of the nurse students’ lacking knowledge and skill.

Omhändertagandet av personer som är i behov av vård skall vara lika för alla med ett respektfullt bemötande. Patienter bör få individanpassad vård tillsammans med ett omhändertagande som innebär personligt bemötande på individens villkor. Behandling och kommunikation är nyckelfaktorer för att möta vården med att förebygga ohälsa och lidande hos patienter. Inom akutmottagningar omhändertas människor som är i akut behov av vård vilket kan innebära att de patienter som söker akuthjälp och får låg prioritet i triage-systemet kan vänta länge på vård. Ett bemötande inom sjukvården bör vara anpassat med hänsyn till lika villkor för alla människor. Hög arbetsbelastning ses på akutmottagningar i hela världen. Orsaker till detta kan bero på att det faktiska antalet personer som besöker vården ökar eller att patienter söker akutvård istället för primärvård. En annan orsak som kan bidra till höga belastningen på akutmottagning kan vara att patienter ofta inte känner till, eller litar på, andra vårdgivare. Patienter som uppsöker akutvård bör få information om hur de kan vända sig till andra vårdgivare där de kan få hjälp. Syftet var att beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av vistelsen för patienter på en akutmottagning. Metoden var en litteraturbaserad studie i form av en litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapligt granskade artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultatet var att kommunikation, information, väntetiden, bemötande och tillfredsställdes var faktorer som påverkar patienters upplevelse av vistelse på akutmottagning. Klar och tydlig kommunikation, ett gott bemötande och att ge information angående t.ex. eventuell väntetid kan bidra till en ökad tillfredsställelse hos patienten under vistelsen på akutmottagningen.

Neurokirurgisk vård i Sverige är begränsad till sex olika kliniker. Klinikerna utför planerade och akuta operationer. Beroende på tillgängliga resurser kan ibland akuta operationer dröja. Fördröjning av operationer ställer krav på sjuksköterskans kunskaper om att bemöta, informera och kommunicera med den väntande patienten. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att vänta på en akut neurokirurgisk operation. En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes och som datainsamlingsmetod genomfördes semistrukturerade intervjuer. Sex patienter deltog i individuella intervjuer som ägde rum mellan februari och maj år 2016 på en neurokirurgisk klinik i Sverige. Materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet visade att den information patienterna fick från personalen under sin väntetid var i vissa delar otillräcklig och detta skapade en ovisshet som ledde till känslor av oro. Några patienter kände sig utsatta i sin situation vilket skapade starka känslor av ensamhet, besvikenhet och ilska. Patienterna fick fasta en längre tid vilket skapade ytterligare negativa känslor under väntan. Trots oro och ilska uttryckte patienterna en acceptans av sin situation, eftersom de hade en förståelse för varför de fick vänta. Patienterna upplevde även att personalen var hjälpsam, kunnig och positiv vilket skapade en trygghet för patienterna. Slutsatsen visar på vikten av information och tydlig kommunikation mellan patient och personal för att öka patientens trygghet och välbefinnande i en utsatt situation. / In Sweden, neurosurgical patients are treated at six different clinics around the country. The neurosurgical clinics perform both scheduled and acute surgical procedures. At times, acute surgical procedures can be delayed and patients are forced to wait. This requires knowledge for the nurse who cares for these patients on how to treat, inform and communicate with the waiting patient. The aim of the study was to describe patients’ experiences of waiting for an acute neurosurgical procedure. A qualitative method with an inductive reasoning was selected. Semi-structured interviews were chosen as an approach for data collection. Six patients participated in individual interviews performed during the months of February through May 2016 at a neurosurgical clinic in Sweden. The collected data was analyzed with a manifest content analysis. The result of the study shows that the patients lacked information about their situation during the time they waited for surgery, which lead to in feelings of uncertainty and anxiety. Some patients felt exposed, leading to strong emotions such as loneliness, disappointment and anger. The long preoperative fast enhanced the negative feelings. Although the patients expressed feelings of anxiety and anger, they seemed to accept their situation as they understood the reasons for the long wait. They experienced the health professionals as helpful, proficient and with a positive attitude, which gained the patients trust. The conclusion of the study is the importance of patient information and communication between patient and health professionals to create a trusting relationship and well-being for patients in an exposed situation.

Bakgrund Smärta är ett stort samhällsproblem som drabbar människor urskillningslöst. Sjukdomen långvarig smärta är komplex och multidimensionell och kan ha många konsekvenser för de påverkade personerna, som sällan är helt smärtfria. Syfte Syftet var att beskriva personers upplevelser av långvarig smärta. Metod Arbetet är en litteraturöversikt med 19 vetenskapliga artiklar av kvantitativa respektive kvalitativa design, med sökning i databaserna CINAHL och PubMed. De kvalitetsgranskades enligt bedömningsunderlaget modifierat utifrån Berg, Dencker och Skärsäter (1999) samt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). Resultatet kategoriserades sedan enligt vilka aspekter som identifierades: Fysiska konsekvenser, Upplevelser av sjukvården och Psykiska konsekvenser. Dessa kategorier delades sedan upp i underkategorier som presenteras i resultatet. Resultat Personer med långvarig smärta beskriver negativa konsekvenser relaterade till smärta. Fysisk, psykisk och social lidande på grund av långvarig smärta och begränsad förståelse och dåligt bemötande från vårdens sida kan påvisas i artiklarna. Slutsats Smärta och lidande är nära sammankopplat och långvarig smärta är sällan utan lidande. Undermålig vård med okunskap av vårdpersonal ökar lidandet och ökad kunskap behövs inom vården. / Background Long term pain is common and affects people in all walks of life. The disease is very complex and multidimensional and can have many consequences for the people afflicted, who are very rarely completely pain free. Aim The aim was to describe the patient experience of people living with long term pain. Method The method used is literature review with both quantitative and qualitative articles compiled from searches in the databases CINAHL and PubMed. They were put through quality control using assessment bases modified from Berg, Dencker and Skärsäter (1999) as well as Willman, Stoltz and Bahtsevani (2011). The result was then categorised according to what aspects were identified: Physical consequences, Experiences in the Healthcare system and Psychological consequences. These categories were then divided into subcategories presented in the result. Results People living with long term pain describe negative consequences related to their pain. Physical, mental, and social suffering because of long term pain and limited understanding and poor reception from the care system can be shown in the articles. Conclusions Pain and suffering are closely interlinked, and long-term pain is rarely without suffering. Subpar care with ignorance from health care personnel increases suffering and more knowledge is required within the care system.

Bakgrund Fem miljoner dödsfall orsakas i världen varje år av skador med eller utan avsikt vilket medför ett stort folkhälsoproblem. Trauma är i Sverige den vanligaste dödsorsaken hos människor under 40 år. Forskare har även kunnat identifiera ett samband mellan expone- ring av traumatiska händelser och utvecklingen av posttraumatiskt stressymptom. Sjukskö- terskan möter ofta patienter som genomgått ett trauma och ser deras lidande i samband med detta. Syfte Syftet var att belysa patientens upplevelse av sjuksköterskans omvårdnadsarbete i samband med trauma. Metod En litteraturöversikt genomfördes med 20 utvalda studier från flera olika länder där både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades utifrån databaserna PubMed och CI- NAHL. Dessa studier analyserades enligt en integrerad analys och granskades utifrån Sophiahemmets Högskolas underlag. Resultat Resultaten visade att lindrat lidande, ökad delaktighet, information till patienten, socialt stöd samt att förebygga förekomsten av psykisk ohälsa var viktigt för patienterna i sam- band med trauma. Deras lidande lindrades när de upplevde att de mottog en högkvalitativ vård. Slutsats Sjuksköterskan spelade en stor roll för patienternas upplevelse av traumasituationen. Om- vårdnaden var viktig då patienterna ofta befann sig i en utsatt situation. Att sjuksköterskan tog sig tid till att informera och kommunicera med patienterna visade sig viktigt för deras upplevelse. De flesta patienterna uppgav att kvalitativ vård och ett bra bemötande ledde till att de kunde känna sig trygga samt att deras lidande lindrades. / Background Injuries with or without intent cause five million deaths every year, causing a major public health problem. In Sweden trauma is the most common cause of death for people under the age 40. Researchers have also been able to identify a link between exposure to traumatic events and the development of post-traumatic stress symptoms. The nurse often meets pa- tients who have undergone trauma and sees their suffering. Aim The aim of the study was to shed light on the patient’s experience of nursing in connection with trauma. Method A literature review with 20 selected studies from several different countries where both qualitative and quantitative studies were included. These studies were analyzed according to an integrated analysis method and examined by the assessment basis of Sophiahemmet University. Results The results showed that alleviating suffering, participation, information, social support and preventing the occurrence of mental illness was important for patients in connection with trauma. Their suffering was alleviated when they felt they received high quality care. Conclusion The nurse plays a major role in the patients’ experience of a trauma situation. Nursing is important as patients are often in vulnerable situation. The fact that the nurse takes time to inform and communicate with the patient has proved important for their experience. Most patients state that qualitative and attentive care results in being able to feel safe and to alle- viate their suffering.

För många människor blir besöket på akutmottagningen deras första kontakt med sjukvården. Specialistsjuksköterskan i akutsjukvård har en ledande funktion i bemötandet och omvårdnaden av patienten. Bemötandet ska vara professionellt och akutsjuksköterskan ska ha ett empatiskt och har ett etiskt förhållningssätt så patienterna känner sig uppmärksammade och omhändertagna. Sjuksköterskans initiala bemötande och omsorg är essentiella för den fortsatta vården och patientens upplevelse.  Syftet var att beskriva patienters upplevelser av akutsjuksköterskans bemötande på akutmottagningen.  Metoden är en litteraturöversikt med systematisk metod användes för att analysera befintliga studier vars syfte var att beskriva patienters upplevelser. Databaser som användes för sökning av vetenskapliga artiklar var CINAHL, MEDLINE, och PubMed.  Resultatet delades in i två huvudkategorier och 8 underkategorier. Kategorierna var Akutsjuksköterskans profession, attityd, holistiska perspektiv, uppmärksamhet, kommunikation, förmedlande av information, inställning till delaktighet, tillfredsställande av behov och övergivenhet. I vår litteraturstudie framkom flera perspektiv av hur patienterna upplever akutsjuksköterskans bemötande på akutmottagningen som de anser vara mycket viktiga. De viktigaste aspekterna för positiv upplevelse för patienten var att bli bemött professionellt med respekt, empati, holistisk omvårdnad, delaktighet, god kommunikation, uppmuntran och trygghet.  Slutsatsen är att patienternas upplevelser av akutsjuksköterskans bemötande på akutmottagningen blir positivt då patienten bemöts på ett professionellt, trevligt och respektfullt sätt. Patienterna upplevde trygghet då akutsjuksköterskan visade ömsesidig respekt, arbetade strukturerat och professionellt. En annan viktig aspekt var att man var tydlig i sin kommunikation där patienten kontinuerligt får personlig information om den fortsatta vården. Patientens upplevelse blir negativt då det brister i bemötandet, kommunikationen, där patienten inte känner sig sedd, hörd. Genom denna litteraturstudie var tydligt att akutsjuksköterskans bemötande spelade en viktig roll för patienternas upplevelse av vården. / To many people the visit to the emergency department becomes the first contact with healthcare. The specialist nurse of emergency care has a leading function in the meeting with the patient and in the caring of the patient. The contacts are supposed to be professional, and the emergency nurse should have an empathic and an ethical approach, so the patients feel noticed and cared for. The nurse's initial contact and caring are essential for the proceeding care and the patient's experience. The aim of the study was to describe patients' experiences of the emergency nurse's treatment in the emergency department. The method used was a literature review with a systematic method was performed to analyze existing research where the purpose was describing patients' experiences. Databases used for searching scientific articles were CINAHL, MEDLINE and PubMed. The result was divided into two main categories: emergency nurses professional perspective and emergency nurses attitude towards patients wellbeing. In our literature review, several perspectives emerged of how patients experience the emergency nurse's treatment in the emergency department that they consider to be very important. The most important aspects of a positive experience for the patient were to be treated professionally with respect, empathy, holistic care, participation, good communication, encouragement and security. The conclusion is that the patients' experiences of the emergency nurse's treatment in the emergency department are positive when the patient is treated in a professional, pleasant and respectful manner. The patients felt safe when the emergency nurse showed mutual respect, worked in a structured and professional manner. Another important aspect was that they were clear in their communication where the patient continuously receives personal information about the continued care. The patient's experience becomes negative when there is a lack of treatment, communication, where the patient does not feel seen, heard. Through this literature review, it was clear that the emergency nurse's treatment played an important role in the patients' experience of care.

Bakgrund Reumatoid artrit (RA) är en kronisk, inflammatorisk sjukdom som innebär livslång behandling och egenansvar. Få kvalitativa studier har gjorts kring vilka strategier patienter använder i vardagen och hur dessa kan kopplas till processen av att anpassa sig till ett liv med en kronisk sjukdom.Syfte Syftet med studien var att beskriva hur patienter med tidig RAanvänder copingstrategier för att hantera livet.Metod 22 deltagare har intervjuats, antingen i enskilda intervjuer eller fokusgrupper. Som analysmetod har kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats använts. Resultatet har analyserats utefter de copingstrategier som framkommit, och strategiernas koppling till den adaptiva processen av att leva med RA. Resultat Studiens resultat påvisar en bredd av copingstrategier. Några copingstrategier syftar till att få vardagen att fungera bättre, andra syftar till att underlätta den mentala processen kring att förhålla sig till sin sjukdom och följder av denna, medan ytterligare strategier syftar till att hantera eller skydda sociala resurser och kontexter.Slutsats Patienter med tidig RA har ett spektrum av copingstrategier som den enskilde använder i syfte att hantera vardagen. Dessa varierar beroende på patienternas livssituation och kontext, och innebär ett fortsatt önskemål om hållande från vården utifrån patienternas perspektiv.

Smärta är ett vanligt förekommande symtom inom prehospital akutsjukvård och ambulanspersonal möter dagligen patienter som är påverkade av smärta och ångest. Det visarpå att behovet av smärtlindring är centralt inom prehospital akutsjukvård. Obehandlad smärta kan påverka patienten negativt både på kort och lång sikt och kan orsaka onödigt lidande för patienten. Den farmakologiska smärtlindringen i ambulanssjukvården är begränsad till ett fåtal preparat och då kan icke-farmakologiska åtgärder vara aktuella att använda för att lindra patientens smärta.Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder inom prehospital akutsjukvård som kan lindra patientens upplevelse av smärta. Metoden i denna studie var litteraturöversikt med systematisk ansats,15 vetenskapliga artiklarinkluderades. De inkluderade artiklarna hämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Integrerad analys användes för att sammanställa och presentera resultatet.Resultatet visade att direkta åtgärder som att invänta effekt av läkemedel, beröring, värme, musik samt förflyttning och immobilisering gav smärtlindrande effekt. Kommunikation som omvårdnadsåtgärd i form av lugnande samtal, icke-verbal kommunikation samt att ge information till patienten kunde minska smärtupplevelsen. Ambulanspersonalens vårdande hållning genom att skapa tillit och förtroende i vårdmötet samt ett professionellt förhållningssätt kunde också lindra smärtupplevelsen.Slutsatsen är att icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder kan vara användbara åtgärder för att lindra patientens upplevelse av smärta. Det ställer krav på ambulanspersonalen att identifiera behovet av smärtlindring hos patienten samt välja en lämplig omvårdnadsåtgärd för att lindra smärtan. / Being diagnosed with a cognitive disorder was described as coming as a shock and was experienced as a threat to human dignity, but also as the beginning of a process towards acceptance. The people described things like memory deterioration, difficulty with orientation and coping with everyday tasks, but also that they used strategies to deal with it. For some people, the present and the future became chaotic, where the shame of not remembering or functioning as before together with other people's stigmatized view of the disease made life difficult to manage. Others expressed that they were satisfied with life and experienced health, despite illness. People with cognitive disease experience that everyone goes through their own disease course and no two people and illnesses are the same. Despite life-changing conditions, there were people who experienced health and well-being despite illness. The sense of coherens affected the person's ability to deal with the existential, psychological, physical and social stresses the person encountered. Therefore, a specifically designed support is needed that is based on knowledge and understanding of what it means to live with a cognitive disorder.

Introduktion Det förekommer att sjukvårdspersonal återspeglar samhällssynen som råder kring personer med psykisk sjukdom, där okunskap kan leda till stigma. Hälso- och sjukvårdslagen framhåller rätten till god vård och hälsa för alla, men i dagsläget finns inte nationella register beträffande psykisk ohälsa i primärvården, trots att det är dit de flesta patienter vänder sig. Upplevelsen av vårdmötet är av vikt då det kan bli avgörande för vidare vård. Syfte Att undersöka hur patienter med psykisk sjukdom upplever bemötande i primärvården. Metod Detta är en litteraturöversikt med deskriptiv design och kvalitativ ansats, baserat på tio kvalitativa originalartiklar valda från vetenskapliga tidskrifter funna via sökmotorn PubMed. Resultat Fyra kategorier framkom, holistisk syn, fördomar, kommunikation, samt kontinuerlig relation. Att inte bli tagen på allvar eller trodd på, bristande engagemang, samt nedsatt kommunikation mellan personal och vårdformer liksom mellan sjukvårdspersonal och patienter ledde till ökad osäkerhet. Förebyggande arbete, fast och erfaren vårdkontakt liksom avsatt tid var uppskattat då det gav känsla av meningsfullhet. Slutsats Patienter med psykisk sjukdom önskade bli bemötta holistiskt, där både psykiska och somatiska åkommor ses. Då områden som kunskap, engagemang, kommunikation och hol­istiskt synsätt ingår i sjuksköterskans kompetensbeskrivning, är litteraturöversiktens fynd viktiga insikter för omvårdnad som sjuksköterskan bör ta hänsyn till / Introduction It happens occasionally that healthcare staff reflect society’s views on people with severe mental illness, where lack of knowledge easily turns into stigmatization. The Health and Medical Care Act emphasizes patients’ right to good care and health for all, yet there is currently no national register regarding mental illness in primary care, despite that is where most patients turn to. The patient’s experience of that encounter is of importance as it can be crucial for further care.  Aim To describe how patients with severe mental illness experience the encounter from health care staff in primary care. Method Literature review, with descriptive design and qualitative approach, based on ten qualitative articles selected from scientific journals through the search engine PubMed. Results The result developed into four categories, holistic view, prejudice, communication, and continuous relationships. Not to be taken seriously or believed in, lack of engagement and coordination among staff as well as between various forms of healthcare organizations and patients led to increased feelings of uncertainty. Preventive care, experienced and a fixed care contact, along with designated time was appreciated as it gave a sense of meaning. Conclusion Patients with severe mental illness desired a holistic approach, where both mental and somatic ailments are seen. Areas such as knowledge, commitment, communication and a holistic approach are included in the nurse's competence description. The findings of the literature review are important attainments for nursing that the nurse should take into account.

Bakgrund: Preoperativ information gör att patienter kan känna sig mindre oroliga både inför operationen men även inför hemgången. 2010 gjordes en nationell patientenkät i Sverige, 10 000 av patienterna på ett sjukhus i södra Sverige svarade på denna. Då sjukhusets ortopediska klinik fick ett lägre resultat än riksgenomsnittet angående information och delaktighet, efterfrågade områdeschefen i samband med detta en studie om patienters upplevelse av delaktighet och/eller information. Syfte: Att undersöka inneliggande patienters upplevelser och erfarenheter av informationsutbytet på en ortopedisk vårdavdelning. Metod: Kvalitativa intervjuer som genomfördes med hjälp av en strukturerad intervjuguide, innehållsanalys användes för att analysera materialet. Resultat: Tre huvudteman och nio kategorier framkom under analysarbetet. Ett huvudtema behandlade upplevelsen av informationsutbytet, detta tema innehöll följande kategorier; mängd och kvalitet, ur ett trygghetsperspektiv, informationsutbytet på ronden och uppföljning och förståelse. Det andra huvudtemat handlade om patienternas förmåga att ta till sig information, och innehöll kategorierna egen kraft, personliga egenskaper och erfarenhet. Det sista huvudtemat behandlade information som önskas och innehöll två kategorier; hur och vad samt förbättringsarbete. Konklusion: Majoriteten av patienterna kände att informationen var tillräcklig för att de skulle känna sig trygga. Hur informerade patienterna kände sig berodde på både personalen och patienterna själva. Förbättringar som kan ske är att integrera informationsbiten i det dagliga omvårdnadsarbetet, att informationen anpassas till varje individ och att större fokus läggs på att informera patienter som ska göra akuta operationer. / Background: Preoperative information makes patients feel less anxious before the operation and before being discharged. In 2010 a national patient survey in Sweden was performed and 10 000 of the patients at a hospital in southern Sweden responded to it. As the orthopedic clinic at the hospital had lower results than the national average, regarding information and participation, the area manager requested a study of patients' experiences of participation and/or information. Aim: To investigate hospitalized patients' experiences of the information exchange in an orthopedic ward. Method: Qualitative interviews were conducted using a structured interview guide, content analysis was used to analyze the material. Results: Three major themes and nine sub-categories emerged from the analysis. A main theme, the experience of the information exchange, included the following subcategories: quantity and quality, sense of security, the exchange of information on the rounds and follow-up and understanding. The second main theme involved the patients' ability to absorb information, and contained the following subcategories: own power, personal qualities and experience. The last main theme showed the information requested and contained two subcategories: how and what, and improvement suggestions. Conclusion: The majority of the patients felt that the information given was sufficient for them to feel safe. The patients’ feelings of being informed were due to both the staff and the patients. Improvements that can be done at the ward is to integrate the information section in the daily nursing work, adapting information to each individual and that greater emphasis is placed on informing patients about to do acute surgery.