SAMMANFATTNING   Bakgrund: En ökad belastning har beskrivits på Sveriges akutmottagningar. Tidigare forskning beskriver missnöje bland både vårdpersonal och patienter på grund av den komplexa miljön på akutmottagningar. Patienters perspektiv behövs för att utveckla verksamheten.  Syfte: Studiens syfte är att beskriva patienters upplevelse av att vistas på en akutmottagning. Metod: Deskriptiv litteraturstudie med en kvalitativ ansats. De databaser som har använts i denna studie för att hitta samtliga artiklar var Cinahl och PubMed.  Resultat: Tre huvudteman framgick ur resultaten; kommunikation, information och negativa känslor. Subteman innefattade ett respektfullt bemötande, att förstå-, bli sedd och hörd, interaktion, information och väntetider, information och delaktighet i vårdprocessen, kontinuerlig information och respons, förlorad integritet, smärta och obehag, att känna sig övergiven samt rädsla och ångest. Inom dessa teman beskrev patienterna sina förväntningar, behov och känslor. Slutsats: Resultaten stämmer överens med vad som beskrivits i tidigare forskning. Den teoretiska referensramen, KASAM, kunde användas för att förstå vad som kan påverka patienternas upplevelser.  Nyckelord: akutmottagning, information, kommunikation, känslor, patientupplevelse / ABSTRACT Background: An increased workload has been described in Sweden's emergency departments. Previous research describes dissatisfaction among both healthcare professionals and patients due to the complex environment of the emergency department. The patient's perspective is needed to develop the organization.  Aim: The purpose of the study is to describe patients' experience of their visit in an emergency department.   Method: A descriptive literature study with a qualitative approach. The databases that have been used in this study were Cinahl and PubMed. Results: Three main themes emerged from the results; communication, information and negative emotions. The subtheme included: respectful treatment, understanding, being seen and heard, interaction, information and waiting times, information and participation in the care process, continuous information and response, lost privacy, pain and discomfort, feeling abandoned and fear and anxiety. Within these themes, the patients described their expectations, needs and feelings. Conclusion: The results are in line with what has been described in previous research. The KASAM theoretical frame of reference could be used to understand what can influence patients' experiences. Keywords: communication, emergency care, emotions, information, patient experience

Introduktion: Övervikt är stigmatiserat både i samhället och inom vården. Förutfattade meningar om ohälsosamma levnadsvanor relaterat till högt Body Mass Index (BMI) leder till att överviktiga personer kan bli diskriminerade av vården. Detta kan göra att dessa individer undviker att söka vård. Kunskap om överviktiga personers upplevelse av vården kan leda till prevention av sjukdom och lidande.  Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med övervikt upplever bemötandet av vårdpersonal. Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design. Elva artiklar identifierades i databaserna CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar hade en kvalitativ metodik. Granskningsmall användes vid kvalitetsgranskning och innehållsanalys genomfördes.  Resultat: Fem kategorier samt tre underkategorier identifierades. Kategorier där de positiva mötena placerades handlade om personcentrerad vård samt en god relation mellan patient och sjuksköterska. De kategorierna som berörde negativa vårdmöten beskrev bristerna i hur vårdpersonalen diskuterar vikt samt hur det finns förutfattade meningar och fördomar inom vården. Resultatet visade också att överviktiga personer ständigt utsätts för orättvis behandling.  Slutsats: Överviktiga personer beskrev att de upplever majoriteten av vårdmöten som negativa och diskriminerande.  Nyckelord: Bemötande, patientupplevelse, vårdpersonal, överviktiga / Introduction: Being overweight is stigmatized both in society and in healthcare. Preconceived notions about an unhealthy lifestyle related to high Body Mass Index (BMI) lead to overweight people being discriminated by healthcare workers. This could cause these individuals to avoid seeking care. Knowledge of overweight people's experience of health care can lead to prevention of disease and suffering. Aim: The aim was to describe how individuals with obesity experience the treatment of healthcare workers.  Method: Literature review with descriptive design. Eleven articles were identified in databases CINAHL and PubMed. All articles had a qualitative methodology. A review template was used for quality review and content analysis was accomplished. Result: Five categories and three subcategories were identified. Categories in which the positive encounters were placed referred to person-centered care and a good relationship between patient and nurse. The categories that illustrated negative care encounters shed light on the lack of how the care staff discuss weight and how there are preconceived notions and prejudices within healthcare. The result also showed that overweight people are constantly subjected to unfair treatment. Conclusion: Overweight people described that they experienced the majority of healthcare encounters as negative and discriminatory. Keywords: Experience, healthcare worker, nurse-patient relation, obesity

Background: Good pain relief can reduce suffering, decrease the prevalence of postoperativecomplications and shorten the hospital stay. The nurse has an important responsibility toevaluate and meet the patient's need for pain relief. There exists several shortages regarding how this is managed today and a need for development of the organization as well as pain reliefin practice. Investigation of patients' experiences of post-operative pain and pain relief can increase the understanding of what it means to have pain and what factors are considered important for good postoperative pain relief. The frame of reference for this article is Katie Eriksson's theory about human suffering.  Aim: The aim was to describe patients' experiences of post-operative pain and pain relief. Method: The study was a qualitative literature study with ten original articles found via PubMed and CINAHL. A content analysis was used. The quality control was performed in accordance to SBU:s form for quality in original articles by qualitative methodology. The content analysis was implemented using the methodology by Forsberg and Wengström. Result: Patients who were sufficiently informed both verbally and by writing experienced better control over the pain. Lacking information and prior experiences of side effects loweredthe expectations of pain relief. The expectations were also influenced by the patient'supbringing and environment. Healthcare personnel who took responsibility and had goodpersonal treatment increased the feeling of safety. Factors that worsened the pain relief and the experience of pain were difficulties in describing the pain, lack of information, stressfulworking conditions for the personnel, side effects of the medicines and a willingness to meet the expectations of the healthcare personnel. Conclusion: Pain is an individual experience and pain relief is a complex field. There existsseveral factors that promote respectively exacerbate the experience of pain and pain relief. The factors show the significance of nurses´ responsiveness and to work in partnership with thepatient. It also indicates a need for change regarding the high workload and lack of routines inpain relief care. Keywords: Pain relief, patient experience, postoperative pain.

Introduktion: Patienter med psykisk sjukdom har ett ökat vårdbehov på grund av ökad risk för samsjuklighet. Detta gör att de är en patientgrupp vårdpersonal möter i alla delar av vården. Forskning visar att vårdpersonal kan känna en rädsla för patienter med psykisk sjukdom samt se dem som oförutsägbara.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever bemötande från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa originalartiklar. Litteratursökning genomfördes i databaserna PsycInfo, PubMed samt CINAHL.  Resultat: Resultatet indelades i följande kategorier: Att inte bli trodd på, att bli bemött med ointresse, brist på respekt för patientens delaktighet och att inte bli lyssnad på. Personerna med psykisk sjukdom upplevde att vid många tillfällen att de inte blev tagna på allvar vilket skapade osäkerhet och självstigmatisering. Detta resulterade i att de var mindre benägna att söka vård. Deltagarna i studierna upplevde att de fick sämre bemötande, blev inte trodda på samt fick vänta längre på vård på grund av sin psykiska sjukdom. Positiva upplevelser av bemötande uttrycktes när patienterna haft en kontinuerlig vårdkontakt samt blivit bemötta med empati. Slutsatser: För att personer med psykisk sjukdom ska få ett gott bemötande krävs det att de känner sig prioriterade, blir lyssnade och trodda på samt känner sig delaktiga i sin vård. Den psykiska sjukdomen ska tas i beaktande dock inte överskugga andra problem och sjukdomar. Sjuksköterskor bör få utökad klinisk och teoretisk praktik inom ämnet psykiatri för att minska rädsla och fördomar och därmed främja ett bättre bemötande. / Introduction: Patients with mental illness have an increased need for care due to an increased risk of co-morbidity. This means that they are a patient group that health professionals meet in all parts of care. Research shows that healthcare professionals can feel a fear of patients with mental illness and see them as unpredictable. Aim: The purpose of this literature review is to investigate how people with mental illness experience encounters with healthcare professionals. Method: General literature review based on twelve qualitative original articles. A literature search was carried out in the databases PsycInfo, PubMed and CINAHL.  Results: The result was divided into the following categories: Not being believed, to be met with disinterest, lack of respect for patient participation and not being listened to. The persons with mental illness experienced on many occasions that they were not taken seriously, which created insecurity and self-stigmatization. This resulted them being less likely to seek care. The participants in the studies felt that they were categorized because of their mental illness, received worse treatment and had to wait longer for care because of this. It was perceived that healthcare professionals believed that patients with mental illness lied. Positive experiences of treatment were expressed by the patients when they had continuous care contact and were treated with empathy. Conclusion: In order for persons with mental illness to receive good treatment, it is necessary for them to feel prioritized, to be listened to and believed in, and to feel involved in their care. Categorization of patients with mental illnesses should be avoided. Nurses should receive increased clinical and theoretical practice in the subject of psychiatry to reduce fear and prejudice to promote better encounters with patients.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och patientgruppen bröstcanceröverlevare blir allt större till följd av moderna forskningsframsteg. Då fler kvinnor får chansen att leva ett långt liv efter sin diagnos har livskvalitet blivit ett centralt begrepp och en bibehållen livskvalitet har blivit ett viktigt mål. Forskning har visat att livskvaliteten kan påverkas av att ha överlevt bröstcancer och sjuksköterskor uttrycker svårigheter att tillgodose patientgruppens behov efter avslutad behandling. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva kvinnors upplevelser av livskvalitet efter att ha överlevt bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv kvalitativ design som baserats på tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar hämtade från PubMed och CINAHL. Resultat: Fyra kategorier med tillhörande subkategorier identifierades: fysisk påverkan, psykisk påverkan, social påverkan och personlig utveckling. Fysisk påverkan beskrev hur den sexuella hälsan, fysiska symtom samt sömn och fatigue inverkade på livskvaliteten. Psykisk påverkan beskrev hur bröstcanceröverlevares livskvalitet påverkades i förhållande till kroppsbild, känsloliv och kognitiv förmåga. Social påverkan beskrev hur livskvaliteten påverkades genom relationer, arbetsliv och ekonomi. Personlig utveckling beskrev hur bröstcanceröverlevarna till följd av upplevelsen fått nytt perspektiv och hur detta påverkade livskvaliteten.  Slutsats: Kvinnor hade olika upplevelser av livskvalitet efter att ha överlevt bröstcancer. Försämrad livskvalitet visade sig orsakas av biverkningar efter behandling och av den existentiella oron som en livshotande sjukdom kan innebära. Vissa bröstcanceröverlevare fick ett nytt perspektiv där tacksamhet, tillfredsställelse och meningsfullhet präglade upplevelsen vilket påverkade livskvaliteten positivt. Sjuksköterskans roll och hälsofrämjande insatser i förhållande till patientgruppens behov visade sig spela en central roll under rehabilitering. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer in women and the group breast cancer survivors is growing as modern research advances. Quality of life has become a central concept and an important goal due to the fact that more women get the chance to live a long life after their diagnosis. Research has shown that quality of life can be affected by having survived breast cancer and nurses express difficulties in meeting the needs of these patients after completed treatment. Aim: The aim of the literature review was to describe women's experience of quality of life after surviving breast cancer.   Method: A literature review with descriptive qualitative design based on ten qualitative scientific original articles from PubMed and CINAHL.  Result: Four categories with associated subcategories were identified: physical impact, psychological impact, social impact and personal development. Physical impact described how sexual health, physical symptoms and fatigue affected the quality of life of breast cancer survivors. Psychological impact described how quality of life was affected by body image, emotional life and cognitive ability. Social impact described how the quality of life was affected by relationships, work life and financial position. Personal development described how breast cancer survivors gained a new perspective as a result of the experience and how this had a positive effect on their quality of life. Conclusion: Women had different experiences of quality of life after surviving breast cancer. Reduced quality of life was found to be caused by side effects after treatment and by the existential anxiety that a life-threatening disease can entail. Some breast cancer survivors obtained a new perspective of life, where gratitude, satisfaction and meaningfulness defined the experience and therefore improved their quality of life. The nurse’s role and health-promoting interventions proved to play a key role during breast cancer rehabilitation.

Background: In today's healthcare, it is common for patients to be treated with other patients in a shared room. Patients' experience of being cared for in a shared room can be experienced differently from individual to individual. Purpose: The purpose of this literature review is to investigate patients’ experience of being cared for in a shared room. Method: Literature study with qualitative studies and quantitative studies from the databases CINAHL and PubMed. Results: The result is based on 13 studies with qualitative and quantitative methods. After reviewing all the articles, it resulted in three themes, “Privacy, Well-being and Environment”. The patients had a positive experience with the shared room as it brought a community between the patients in the ward, it created an opportunity to find comfort and think about something other than their health condition. High noise level, impaired sleep, room structure with limited access to windows were perceived as something negative for the patients' experience of being cared for in a shared room. The patients also felt that their integrity and dignity were not respected to the same extent in a shared room. Conclusion: Patients' experiences of being cared for in a shared room can differ greatly. In order for nurses to be able to adapt the care, when it is possible, to each individual patient's needs, it is important to know which factors are decisive for the patients' health. The care environment is of great importance for the psychosocial environment, shared room can both increase well-being but can also give a negative experience for the patient.

Bakgrund  Livmoderhalscancer är en ledande dödsorsak hos kvinnor. Det är en sjukdom som går att förebygga genom vaccination och screening. Screening riktar sig till friska personer och syftar till att upptäcka och behandla tidiga förstadier av cancer. Ett avvikande resultat från screening för livmoderhalscancer kan påverka en kvinnas upplevelse av sin hälsa och orsaka lidande. Genom att belysa kvinnors upplevelser av ett avvikande resultat från screening för livmoderhalscancer kan sjuksköterskan få mer kunskap för att kunna främja hälsa och lindra lidande. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av ett avvikande resultat från screening för livmoderhalscancer. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med 16 vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa originalartiklar användes som metod för denna litteraturstudie. Databaserna PubMed och CINAHL användes för sökningen och artiklarna kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Artiklarna analyserades sedan enligt metoden integrerad analys. Resultat Utifrån den integrerade dataanalysen identifierades två kategorier: psykiskt lidande vid avvikande resultat och behov av information vid avvikande resultat. Slutsats Litteraturstudiens två huvudfynd var att ett avvikande resultat från screening för livmoderhalscancer orsakar psykiskt lidande hos de kvinnor som screenas och att kvinnorna har ett behov av mer information från främst vårdpersonal. Sjuksköterskan bär ett ansvar i sitt omvårdnadsarbete att främja hälsa och lindra lidande och att säkerställa att patienten får rätt, tillräcklig och lämplig information under hela vårdprocessen. Resultatet av denna studie kan hjälpa sjuksköterskan få mer kunskap för att främja hälsa och för att minska onödigt lidande. / Background Cervical cancer is a leading cause of death for women. It is a disease that can be prevented through vaccination and screening. Screening is aimed at healthy individuals and aims to detect and treat early pre-stages of cancer. An abnormal result from screening can affect a woman’s experience of her health and cause suffering. By highlighting women’s experiences of an abnormal result from cervical cancer screening, nurses can gain knowledge to promote health and alleviate suffering. Aim The aim was to highlight women’s experiences of an abnormal result from screening for cervical cancer. Method This non-systematic literature review was based on 16 original research articles. PubMed and CINAHL were used to search for the articles. The articles were quality reviewed according to Sophiahemmet University’s assessment manual. The method for analysis was an integrated analysis. Results Based on the integrated data analysis, two categories were identified: psychological distress when notified with abnormal results and need for information when notified with abnormal results. Conclusions The two main findings of this literature study were that an abnormal result from screening for cervical cancer causes psychological distress and that there is a need for more information, mainly from healthcare professionals. Nurses bear a responsibility to promote health and alleviate suffering and to ensure that the patient receives correct, sufficient and appropriate information throughout the nursing process. The results of this study can help nurses gain more knowledge to promote health and to reduce unnecessary suffering.

Introduktion: Psykisk ohälsa har länge ökat i Sverige. Psykisk ohälsa kan delas upp i psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Psykiatriska tillstånd innefattar en psykiatrisk diagnos. Nästan en av åtta människor lever idag med något slags psykiatriskt tillstånd. Det är vanligt att personer med psykiatriska tillstånd också lever med någon somatisk sjukdom.  Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med självrapporterat och/eller diagnostiserat psykiatriskt tillstånd upplever bemötandet från vårdpersonal inom somatisk hälso- och sjukvård. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa originalartiklar. Artiklarna identifierades genom sökning i databaserna Pubmed, PsycInfo och CINAHL. Resultat: Sex kategorier identifierades som beskrev hur personer med psykiatriska tillstånd upplevde bemötandet i somatisk hälso- och sjukvård. Personer med psykiatriska tillstånd kände att de inte blev trodda när de sökte vård. De kände att de blev diskriminerade och stigmatiserade av vårdpersonalen vilket gjorde att personer drog sig från att söka vård. Det fanns även personal som respekterade och lyssnade på personer med psykiatriska tillstånd. Detta gjorde att personerna fick mer förtroende för vårdpersonalen.  Slutsats: Personer med psykiatriska tillstånd hade olika upplevelser av bemötandet inom somatisk hälso- och sjukvård. Många hade negativa upplevelser av bemötandet, vilket resulterade i att vissa drog sig för att söka vård. Det behövs mer kunskap och forskning inom detta område för att man ska få en ökad förståelse och för att ge personer med psykiatriska tillstånd ett så bra bemötande som möjligt. / Introduction: Mental illness has long increased in Sweden. Mental illness can be divided into mental disorders and psychiatric conditions. Psychiatric conditions include a psychiatric diagnosis. Almost one in eight people today lives with some psychiatric condition. It is common for people with psychiatric conditions to also live with some somatic illness.  Aim: The aim was to explore how people with self-reported and/or diagnosed psychiatric conditions experience the treatment from health care staff within the somatic care.  Method: Literature review based on ten qualitative original articles. The articles were searched for via the databases Pubmed, PsycInfo and CINAHL. Results: Six categories were identified that described how people with psychiatric conditions experienced the treatment in somatic healthcare. People with psychiatric conditions felt they were not believed when they sought care. They felt that they were discriminated against and stigmatized by the healthcare staff, which made people withdraw from seeking care. There were also staff who respected and listened to people with psychiatric conditions. This meant that the people gained more trust in the healthcare staff. Conclusion: People with psychiatric conditions had different experiences of the treatment within somatic healthcare. Many had negative experiences of the treatment, which made some withdraw from seeking care. More knowledge and research is needed in this area in order to gain an increased understanding and to give people with psychiatric conditions the best treatment possible.

Bakgrund: Med en ökad globalisering uppstår det allt mer språkbarriärer mellan vårdgivare och vårdtagare i vården då det gemensamma språket inte talas. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av språkbarriärer i vården. Metod: Denna litteraturöversikt är baserad på åtta kvalitativa artiklar som publicerats mellan år 2010-2022 och söktes fram i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultaten från artiklarna tematiserades och diskuterades utifrån Joyce Travelbees omvårdnadsteori om mellanmänskliga aspekter. Resultat: Dataanalysen resulterade i tre huvudteman: Kommunikationsproblem vid vårdmöten, Patienters delaktighet i vården och Vikten av professionell vård. Det första temat handlar om problem som uppstår vid vårdmöten på grund av språkbarriärer och bristande tillgång till professionella tolkar. Det andra temat handlar om patienters upplevelser av bristande delaktighet i vården på grund av språkbarriärer medan det tredje handlar om att patienterna beskriver att de vill bli bemötta som en unik individ, de vill bli lyssnade på, bekräftade och vara delaktiga i sin egen vård. Sammanfattning: Språkbarriärer kan leda till en sämre relation mellan vårdpersonal och patient. Att inte använda professionella tolkar i vården kan öka otryggheten för patienterna och på sikt hota patientsäkerheten. Omvårdnad som utgår från Travelbees omvårdnadsteori kan hjälpa sjuksköterskor ska bygga en relation med patienten oavsett språklig och kulturell bakgrund. Att sjuksköterskor verkligen lyssnar och visar förståelse kan skapa en bättre och jämlik vård för alla patienter. / Background: With increasing globalization, there are growing language barriers between healthcare providers and patients in healthcare settings. Aim: To describe patients' experiences of language barriers in healthcare encounters. Method: This literature review is based on eight qualitative articles, published between 2010-2022 and retrieved from the databases Cinahl and PubMed. The results from the articles were thematised and discussed based on Joyce Travelbee’s nursing theory on interpersonal aspects. Results: Data analysis resulted in three main themes: Communication problems in healthcare encounters, Patient participation in healthcare, and the Importance of professional care. The first theme deals with problems that arise during healthcare encounters due to language barriers and a lack of access to professional interpreters. The second theme is about patients' experiences of inadequate participation in healthcare due to language barriers, while the third is about patients' descriptions of wanting to be treated as a unique individual, to be listened to, affirmed, and involved in their own care. Summary: Language barriers can lead to a poorer relationship between healthcare professionals and patients. Not using professional interpreters in healthcare can increase patients' insecurity and ultimately threaten patient safety. Nursing based on Travelbee's nursing theory can help nurses build a relationship with the patient regardless of linguistic and cultural background. Nurses truly listening and showing understanding can create better and more equitable care for all patients.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av betydelsen av fysioterapeutens insatser i det Mobila Sjukhusteamet (MST). Metod: Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med sex patienter som varit inskrivna i MST på Skånes Universitetssjukhus i Malmö och under sin vårdtid, inneliggande på sjukhus och/eller i hemmet träffat fysioterapeuten i MST. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier med åtta underkategorier. Trygghet med underkategorierna Tillgänglighet, Bli sedd och Bemötande vilket bland annat innefattar att kunna förstå sina förutsättningar och begränsningar. Möjliggörande med underkategorierna Kompetens och Delaktighet där upplevelsen var att aktivitet möjliggjordes genom bedömning av funktionsförmåga, hjälpmedelsordination och träningsprogram. Egenvärde med underkategorierna Självständighet, Fysisk kontext och Social kontext där vardagsaktiviteter och deltagarnas kontexter sågs som viktiga för känslan av självständighet. Slutsats: Studien visar att deltagarna upplevde de fysioterapeutiska insatserna som betydelsefulla då dessa möjliggjorde för deltagarna att fungera så självständigt som möjlig utifrån sina förutsättningar i sin naturliga kontext. Det framkom även att fysioterapeutens förmåga att med yrkesspecifik kompetens och personcentrerad vård var viktig för att få deltagarna delaktiga i sin vårdprocess. För deltagarna skapade detta trygghet och en ökad tro på sin egen förmåga. Det som värdesattes högt av deltagarna och upplevdes bidra till att främja återhämtningen var att få lov att vara i den miljö de trivdes allra bäst i –sitt hem. / Purpose: The purpose of the study was to describe patients´experiences of the importance of the physiotherapist´s interventions in the Mobile Hospital Team. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with six patients who were enrolled in the Mobile Hospital Team at Skånes University Hospital in Malmö. The participants had during their period of care met the physiotherapist in the Mobile Hospital Team at the hospital and/or at home. Result: The study resulted in three categories with eight subcategories. Security with the subcategories Availability, Being seen and Reception which meant, among other things, being able to understand one´s condition and limitations. Enabling with the subcategories Competence and Participation where the experience was that activity was made possible through assessment of functional ability, prescription of assistive devices and training programs. Self-worth with the subcategories Independence, Physical context and Social context where everyday activities and the participants ‘contexts were seen as important factors for the feeling of independence. Conclusion: The study shows that the participants experienced the physiotherapeutic interventions as significant as these enabled the participants to function as independently as possible based on their conditions in their natural context. Furthermore the importance of the physiotherapist´s ability, with professional competence and patient centered care, was importing in making the participants feel involved in their situation, which created security and an increased belief in their own abilities. What was highly valued by the participants and felt contribute to promoting recovery was being allowed to be in the environment they were most comfortable in – their home.