Syftet var att belysa hur hopp upplevs av patienter i palliativ vård. Bakgrunden uppmärksammar att ca 90 000 patienter i palliativ vård dör i Sverige varje år. Dessa patienter upplever flera dimensioner av smärta, både fysiska och psykiska. Hopp beskrivs som något som kan leda patienter mot mer positiva mål och handlingar och är därför av stor betydelse för deras välmående. Metoden för studien är en allmän litteraturstudie baserad på kvalitativ forskning. Analysen är utförd med en induktiv ansats. Utefter likheter som identifierades fastställdes 17 subkategorier, sex kategorier och två övergripande teman. Resultatet belyser hur hopp uttrycks hos patienter i palliativ vård. Oförändrat hopp, omvandlande hopp, strategiskt hopp, övervinnande hopp ochvardagsnära hopp var kategorier som framkom som hoppingivande. I kontrast till hoppet fanns där också en hopplöshet. Hopplösheten identifieras som ett hinder för hopp vilket ökade passiviteten och känslan av hjälplöshet. Konklusion av studien är att upplevelsen av hopp uttrycks på olika sätt genom vårdförloppet. Det finns flera kategorier som är återkommande i tidigare forskning. De flesta fynden identifieras som hoppingivande och visade sig ge ökad livskvalitet för patienter. Emellertid, så saknas det forskning kring hur patienter ville bli bemötta i sitt hopp. / The aim of this study was to highlight how hope is experienced by patients in a palliative care context. The background notes that about 90 000 palliative patients die in Sweden each year. The patients in palliative care experience several dimensions of pain, both physical and psychological. Hope is described as something that can lead patients towards more positive goals and actions and is therefore of great importance for their wellbeing. The method of this study is a general literature study based on qualitative research. The analysis is performed with an inductive approach. Following similarities identified 17 subcategories, six categories and two overall themes that where established. The result illustrates how hope is expressed in palliative care patients. Unchanged hope, transformational hope, strategic hope, overcoming hope and everyday hope were categories that emerged as hopeful. In contrast to the hope there were also a hopelessness. The hopelessness was identified as an obstacle to hope which increased passivity and the feeling of helplessness. The conclusion of this study is that the experience of hope is expressed in different ways through the care process. There are several categories that are recurring in earlier research. Most discoveries are identified as hopeful and proved to increase the quality of life for patients in the palliative care context. However, there is no research about how patients would like to be treated regarding their hope.

Bakgrund: Att vänta är en del av livet och även en oundviklig del av patienters upplevelse av slutenvård. Patienter väntar på provresultat och undersökningar, på läkarsamtal och omvårdnad. Att beskriva väntans innebörd för patienter i slutenvård ger sjuksköterskan ökad förståelse för patientens vårdupplevelse och insikt i hur omvårdnadshandlingar kan påverka patientens väntetid. Syfte: Syftet var att beskriva väntans innebörd för patienter i slutenvård. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv innehållsanalys och litteratursökning gjordes i vårdvetenskapliga databaser. Resultat: Elva vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet. Resultatet visade att väntan innebar en känsla av overksamhet, ett behov av trygghet, en känsla av maktlöshet, ett behov av sociala relationer och en förhoppning om bättring. Slutsats:Väntan innebär en särskild utsatthet för patienter i slutenvård och skapar ett behov av trygghet och sociala relationer. Särskilt viktigt är att patienten delges adekvat information och att patienten ges möjlighet till en meningsfull och hoppfull väntetid. Fortsatt forskning fordras på väntans innebörd för patienter inom psykiatrin samt väntans innebörd för patientens närstående. Inom sjuksköterskeutbildningen krävs en större fördjupning i informatik för att ge sjuksköterskestudenter bättre kommunikativa verktyg för att tillgodose patienters behov av information under väntan. / Background: Waiting is a part of life and also an inevitable part of every inpatient’s experience of hospital care. Patients wait for test results and examinations, on medical consultation and nursing. Describing the significance of waiting, from the inpatient’s perspective, gives the nurse a better understanding of the inpatient’s care experience and insight into how nursing can affect the inpatient’s waiting time. Aim: The purpose was to describe the meaning of waiting from the hospitalized patient ́s perspective. Method: The study was conducted as a general literature study with inductive content analysis. The search for scientific articles was done in health science databases. Result: Eleven scientific articles formed the basis for the result. The result showed that the wait meant a sense of inactivity, a need for security, a feeling of powerlessness, a need for social relations and a hope of improvement. Conclusion: The waiting involves a particular vulnerability for hospitalized patients and creates a need for security and social relations. It is of importance that the patient is given adequate information and that the patient is given the opportunity to experience a meaningful and hopeful waiting time. Further research is required on the patient’s experience of waiting when in psychiatric care and the experience of waiting from the perspective of the patient’s significant other. Nursing education should provide better training in informatics so that nursing students are better equipped with communicative tools and can meet the patient’s need for information during the waiting time.

Bakgrund: Palliativ vård består av vård av hela personen när en sjukdom inte längre behandlas. Vården ges med patientens behov och önskemål i fokus. Behovet av palliativ vård kommer att fortsätta växa i förhållande till befolkningens ökade livslängd. Genom att få en djupare kunskap om patienternas erfarenheter skapas en större förståelse för denna patientgrupp. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: Förlorad självbild, Det sociala samspelet samt Transitionen till livets slutskede. Resultatet visar att upplevelsen av palliativ vård är individuell. För många patienter tog det mycket tid och ansträngning att acceptera kroppsliga och sociala förändringar. Slutsats: Resultatet visar att palliativa patienter ofta känner att de förlorat kontroll över sina liv och känner rädsla över att vara en börda för andra. Att tillåta och ta emot hjälp från andra tog tid och ansträngning. Vårdpersonal sågs ofta som en del av familjen, att ha en relation baserad på förtroende och omsorg gav patienterna en positiv upplevelse av palliativ vård. / Background: Palliative care consists of the care of the whole person when a disease is no longer curable. The care is given with the patients’ needs and wishes in focus. The need of palliative care will continue to grow in relation to the increased life span of the population. Through deeper knowledge about patients’ experiences, a greater understanding for this patient group is created. Aim: To describe patient’s experiences with palliative care. Method: A literature-review based on 10 qualitative research articles. Results: The result is presented in three main categories: Lost self-image, Social interaction and The transition to the end-of-life. Results show that the experience of palliative care is individual. For many patients, it took a lot of time and effort to accept bodily and social changes. Conclusion: The result show that many patients experience lost control over their lives and fear that they are a burden to others. To allow and accept help from others took time and effort. Healthcare professionals were often seen as a part of the family, and to have a relationship based on trust and care gave patients' a positive experience of palliative care.

Bakgrund: Sjuksköterskans uppgift i hälso- och sjukvården är att värna om patientens styrkor i omvårdnaden. Personcentrerad omvårdnad innebär att ett holistiskt synsätt och förhållningssätt till patienten praktiseras i omvårdnaden. Orems egenvårdsteori innebär att patientens hälsa främjas av att bedriva egenvård. Autonomi innebär självständighet och självbestämmande. Patientautonomi försummas inom omvårdnaden och det är därför väsentligt att undersöka patientens uppfattning av autonomins betydelse. Syfte: Att beskriva äldre och medelålders patienters upplevelse av autonomins betydelse vid omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt där (n=16) kvalitativa artiklar söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Analysen har skett genom att hitta teman och subteman utifrån likheter/skillnader i artiklarnas resultat. Resultat: Äldre och medelålders patienter upplevde att autonomi vid omvårdnad påverkade deras värdighet och identitet. Dessa påverkade patienternas välbefinnande och livskvalitet. Sjuksköterskan hade en betydande roll för möjligheten till autonomi, där tidsbrist, respekt för patienten och egna attityder kunde påverka autonomin. Majoriteten av patienterna upplevde inte autonomi vid omvårdnad. Konklusion: Både sjuksköterskan och patienten upplever att patientautonomi försummas vid omvårdnad vilket påverkar patientens välbefinnande och livskvalitet negativt. Tidigare forskning i ämnet är begränsat och det behövs vidare forskning kring ämnet. / Background: The nurse's role in the health-care is to defend the patient's abilities. Person-centred care refers to the practice of a holistic approach towards the patient in the nursing care. Orem's theory of self care intends that patients' health benefits from practicing self care. Autonomy means independency and self-determination. Patient autonomy is found in previous research to be neglected in the nursing care, which makes it essential to further investigate the patient's experience of the meaning of autonomy. Aim: To describe elderly and middle-aged patients' experience of the meaning of autonomy in nursing care. Method: A review of the literature where (n=16) qualitative articles were searched for in the databases PubMed and CINAHL. The analysis focused on finding themes and subthemes in the similarities/differences of the articles' results. Results: Elderly and middle-aged patients experienced that the autonomy in nursing care affected their dignity and identity, which also affected their well-being and quality of life. The nurse had a significant role in terms of the opportunity to autonomy, their time restraints, respect for patients, and attitudes could influence the autonomy. The majority of the patients did not experience autonomy. Conclusion: Both nurses and patients experience that patient autonomy is neglected, which influences the patient's well-being and quality of life negatively. Few studies describes the patients' experience of autonomy in nursing care, so further research in this area is needed.

Bakgrund: Artros är en av de 10 mest vanliga sjukdomarna i världen och 25% av alla med artrosrelaterad rörelseinskränkning kan inte utföra dagliga aktiviteter i sitt liv. Sjukdomen leder till långvarig smärta och rörelseinskränkning som kan resultera i sjukskrivning och sjukpensionering.  Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med artros upplever att långvarig smärta påverkar livskvaliteten. Metod: En allmän litteraturöversikt där 9 kvalitativa artiklar samt en multimetodsstudie med separat kvalitativt resultat inkluderats, analyserats och sammanställts. Artiklarna togs fram från sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL.  Resultat: Under innehållsanalysen utformades två kategorier med vardera två underkategorier. Fysisk hälsa; symtomlindring och aktiviteter i det dagliga livet samt psykisk hälsa; välmående och sociala aspekter. Slutsats: Fysiska och psykiska aspekter ingår i definitionen av livskvalitet, således upplever personer med artrosrelaterad långvarig smärta att begränsningar i det dagliga livet, den sociala samvaron samt försämrat generellt välmående ger en försämrad livskvalitet. / Background: Osteoarthritis is one of the ten most common diseases in the world and 25% of people with osteoarthritis-related disability can not perform activities in daily life. The disease leads to long-term pain and disability which can result in medical leave or retirement related to disability. Aim: The aim of the study was to explore how persons with osteoarthritis-related long-term pain perceive their quality of life.  Method: A general literature review where 9 qualitative articles and one multimethodstudy that presented the qualitative result separately were included, analyzed and compiled. Results: During the content analysis two categories with two subcategories each emerged. Physical health; sympthomatic relief and activities in daily life and also psycological health; general wellbeing and social aspects.  Conclusion: Physical and psychological aspects are included in the definition of quality of life, therefore persons with osteoarthritis-related long-term pain experience that limitations of activities in daily life, social life and also impaired general wellbeing decreases quality of life.

Bakgrund: Målet med den palliativa vården är att bibehålla livskvalitén för den sjuke och att lindra fysisk, psykiskt, socialt och existentiellt lidande för patient och anhöriga. Cancer är den näst vanliga anledningen till sjukdomsorsakad död och sjukdomen är förknippad med långvarigt lidande. Anhöriga och den ansvariga sjuksköterskan till cancersjuka patienter kan uppleva det som ansträngande att vårda eller stötta patienten. För att kunna möta den palliativa patientens behov behövs mer kunskap och en djupare förståelse i hur patienten upplever lidandet den sista tiden i livet. Syfte: Att undersöka hur cancersjuka patienter upplever lidandet i den palliativa fasen.  Metod: Litteraturöversikt baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar från databasen Pubmed. Resultat: Utifrån modellen De 6 S:n uppkom 12 subteman som beskrev lidande. Dessa var ”Fånge i min kropp”, ”Inte längre användbar”, ”Att förlora kontrollen”, ”Att bli en börda för andra”, ”Ofrivillig isolering”. ”Den oförstående omgivningen”, ”Den fysiska smärtan”, ”Hjälp- och maktlöshet”, ”Existentiell ensamhet”, ”Existentiellt lidande”, ”Inte hunnit leva” och ”Önskar döden”. Detta ger en insikt i hur många olika sätt den cancersjuka patienten kan lida. Slutsats: Lidande är för varje patient unik och uppkommer i olika omfattningar och dimensioner. För att sjuksköterskan ska uppnå en god och personcentrerad palliativ vård måste den enskilda patientens upplevelse av det totala lidandet tas i beaktning. / Background: The goal of palliative care is to maintain the quality of life for the sick and to alleviate physical, mental, social and existential suffering for patients and their relatives. Cancer is the second most common cause of death and the disease is associated with long-term suffering. Relatives and nurses of cancer patients may experience it as an effort to care for or to support the patient. In order to meet the palliative patient's needs, more knowledge and a deeper understanding of how the patient experiences suffering in the last time of life is needed. Aim: To explore how cancer patients experience suffering in the palliative phase. Method: Literature review based on 10 qualitative scientific articles published to the database Pubmed. Results: Based on the model The 6 S, 12 subthemes emerged that described suffering. These were "Prisoner in my body", "No longer useful", "Losing control", "Becoming a burden to others", "Involuntary isolation". "The uncomprehending environment", "The physical pain", "Helplessness and powerlessness", "Existential loneliness", "Existential suffering", "Not been able to live" and "Desiring death". This gives an insight into the many different ways cancer patients can suffer. Conclusion: Suffering is unique to each patient and occurs in different extents and dimensions. In order for the nurse to achieve a good and person-centered palliative care, the individual patient's experience of total pain must be taken into consideration.

Bakgrund: HIV är en kronisk immunsjukdom. Idag lever cirka 40 miljoner av världens invånare med HIV. Dagens effektiva behandlingsmetoder innebär att människor med HIV kan vara helt symtomfria utan risk att föra smittan vidare. Personer med HIV upplever att sjukdomen påverkar livssituationen på flera plan då stigmatisering och diskriminering fortfarande är vanligt förekommande i samhället. Syfte: Syftet är att beskriva hur personer med HIV upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Litteraturöversikten genomfördes enligt Fribergs metod, där databassökning genomfördes i Medline och Cinahl Complete. Sökningarna resulterade i tio artiklar som besvarar studiens syfte. Artiklarna var både av en kvalitativ och kvantitativ design som genomgick en noggrann kvalitetsgranskning. Detta inkluderade även etiska aspekter för att säkerställa att artiklarna höll en hög vetenskaplig standard. Resultat: Resultatet visar att personer med HIV har upplevt både negativa och positiva möten med hälso- och sjukvårdspersonalen. Negativa möten orsakades av ett dåligt bemötande, stigmatisering och diskriminering samt bristfällig kommunikation och information. Positiva möten byggdes på goda kunskaper, lyhördhet, empati samt stöd. Resultatet presenteras i fem teman. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån vårdrelationens betydelse för omvårdnad. Konsensusbegrepp, Travelbees omvårdnadsteori samt hur information och kunskap påverkar patientens upplevelse av vårdmötet låg även i fokus för diskussionen. / Background: HIV is a chronic immune disease. Around 40 million people live with HIV in the world today. The effective treatments that exists today means that people with HIV can be completely symptom-free without the risk of passing on the disease. People with HIV feel that the disease affects different aspects of their lives, due to the fact that stigma and discrimination are still common in today's society. Aim: The aim is to describe how people with HIV experience the encounter with healthcare personnel. Method: The literature review was conducted according to Friberg´s method, where the database search was carried out in Medline and Cinahl Complete. The searches resulted in ten articles that answered the aim of the study. The articles were of both a qualitative and quantitative design that underwent a thorough qualitative review. Results: The results show that people with HIV have experienced both negative and positive encounters with healthcare personnel. Negative encounters were caused by poor attitudes, stigmatization, discrimination, inadequate communication and information. Positive meetings were built on good knowledge, responsiveness, empathy and support. The results are presented in five themes. Discussion: The results were discussed based on the importance of how the relationship between healthcare personnel and patients’ effects nursing and how information and knowledge among healthcare personnel affects the patient's experience of care. Consensus Concepts and Travelbee's nursing theory were also used in the discussion.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom är en medicinsk diagnos som medför ohälsa och lidande för individ och samhälle. Ett antal riskfaktorer återfinns som ökar sårbarheten att drabbas av syndromet. Sjuksköterskans roll är central i vården för dessa patienter. Scheels teori om interaktionell omvårdnad för sjuksköterskor tillämpas i detta arbete. Syfte: Att beskriva upplevelser av vårdpersonals bemötande hos patienter med substansbrukssyndrom samt hur upplevelserna påverkat vården och vårdsökandet för dessa patienter. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ induktiv ansats och deskriptiv design genomfördes med hjälp av tio vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Patienter med substansbrukssyndrom hade enligt artiklarna både positiva, men främst negativa upplevelser av vårdpersonals bemötande. Ett gott bemötande gav bättre vård och ökade benägenheten att söka vård. Negativt bemötande från vårdpersonal påverkade vården negativt och resulterade i lägre vårdkvalitet samt minskade tendensen att söka vård hos patientgruppen. Patienter beskrev stigmatisering som en del av mötet med vårdpersonal. Slutsats: Att lyfta denna patientgrupps erfarenheter är betydelsefullt för att öka förståelsen om hur vi som vårdpersonal ska bemöta dem på bästa sätt. Det är viktigt att sjuksköterskor är medvetna om sina förutfattade meningar och synen på olika patientgrupper för att kunna ge god omvårdnad till alla, däribland patienter som lider av substansbrukssyndrom. / Background: Substance use disorder is a medical diagnosis that brings illness and suffering for the individual and society. There are several risk factors that increase the vulnerability to be affected by the disorder. The nurse’s role is central in the care for these patients. Scheel’s theory on interactive care for nurses is used continuously throughout this paper. Aim: To describe experiences of healthcare personnel’s reception in patients with substance use disorder and how the experiences affected the care and the way these patients seek care. Method: A literature review with a qualitative inductive approach and descriptive design was performed using ten scientific original articles. Results: The reviewed articles showed that patients with substance use disorder had both positive, but above all negative experiences in the reception of healthcare personnel. A good reception resulted in better care and increased the willingness to seek care. Negative receptions from healthcare personnel affected the care negatively and resulted in lower quality of care and decreased the tendency to seek care within the patient group. Patients described stigma as a part of the interaction with healthcare personnel. Conclusion: Raising the experiences of this patient group is essential to improve the understanding of how we as healthcare personnel can receive them in the best way possible. It is important for nurses to be aware of their prejudices and the perception of different groups of patients to be able to give good nursing care to everyone, including patients who suffer from substance use disorder.

Background. Specialist nurses in intensive care may feel insecure when caring for obstetric patients, partly because they lack experience for the patient group, and partly because they lack knowledge about physiological changes during pregnancy. To achieve a holistic view of nursing, the aim of this study was to examine obstetric patients' experiences of being cared for in ICU. The method applied was a literature study and was conducted by analyzing the results of seven scientific articles with a qualitative and quantitative approach. The results of this study can be divided into two main categories. The first category was about feelings and experiences of obstetric patients at the ICU, including for example worries, anxiety, disappointment, stress, shame, and confusion. The second category deals with nursing interventions that obstetric patients consider benefiting their well-being during the ICU period. These include transparent information, person-centered encounters, presence of next-of-kin, contact with the newborn, breastfeeding-support, spiritual/existential support, and a calm environment. Based on these results, the conclusion is that obstetric patients in ICU are particularly exposed to negative experiences and have an increased risk of depression. A holistic nursing approach aimed at this patient group can increase the patient's well-being and lead to better mother-child-attachment. / Bakgrund. Specialistsjuksköterskor inom intensivvård kan känna sig osäkra när de vårdar obstetriska patienter på en intensivvårdsavdelning, dels för att de saknar erfarenhet för denna patientgrupp, dels för att de saknar kunskap om fysiologiska förändringar under graviditet. För att kunna uppnå en holistisk syn på omvårdnad var syftet med denna litteraturstudie att beskriva obstetriska patienters upplevelser av att vårdas inom intensivvården. Som metod för att svara på detta syfte genomfördes en litteraturöversikt som inkluderar sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Studiens resultat delas upp i två huvudkategorier. Den första huvudkategorin handlar om känslor och upplevelser som obstetriska patienter som vårdas på IVA erfar. Dessa är exempelvis oro, ångest, besvikelse, stress, skam och förvirring. Den andra huvudkategorin handlar om omvårdnadsåtgärder som patienterna anser gynna deras välbefinnande på IVA. Dessa inkluderar tydlig information, personcentrerat bemötande, närståendes närvaro, kontakt med barnet, amningsstöd, spirituellt/religiöst stöd samt en lugn vårdmiljö. Utifrån resultatet dras slutsatsen att obstetriska patienter inom intensivvården är särskilt utsatta för negativa erfarenheter samt har en ökad risk för depression. Ett holistiskt synsätt och specifika omvårdnadsåtgärder riktade till denna patientgrupp kan öka patientens välbefinnande och leda till en bättre anknytning mellan mor och barn.

Bakgrund: När patientens sjukdom inte längre kan botas övergår behandlingen från kurativ till palliativ. Avsikten med palliativ vård är att främja livskvalitet hos patienten samt närstående och i detta har sjuksköterskan en central roll. Behovet av palliativ vård är stort runt om i världen och det finns stora skillnader i kvalitén, även nationellt. För att möjliggöra en palliativ omvårdnad av högre kvalitet kan det vara förtjänstfullt att sjuksköterskan får en djupare förståelse för patientens behov. Syfte: Att undersöka vad patienterna anser viktigt i god palliativ omvårdnad. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt vilken grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativt ansats. Resultat: Resultatet påvisar att det är viktigt att patientens behov av trygghet, välbefinnande och värdighet uppfylls för upplevelsen av god palliativ omvårdnad. Behovet av trygghet innefattar att vården bör vara lättillgänglig, samordnad och kontinuerlig samt att vårdpersonalen är kompentent och kommunicera på ett rakt och anpassat sätt. Patienterna menar även att en adekvat symtomlindring, en hemlik miljö samt en meningsfull tillvaro är betydelsefullt för att uppleva välbefinnande. Patienterna anser tillika att när deras självständighet och inflytande upprätthålls samt när vårdpersonal uppvisar ett gott bemötande upplever de värdighet. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat överensstämmer med palliativa vårdens grundsyn som presenteras i litteraturen och påvisar patientens specifika behov av trygghet, värdighet och välbefinnande. Detta bidrar till ökad förståelse för vikten av ett personcentrerat förhållningssätt då resultatet medvetandegör att behoven hos patienterna är individuella. / Background: The purpose of palliative care is to promote the quality of life of the patient and relatives. The need for palliative care is large around the world and there are large differences in quality. In order to enable high-quality palliative care, it may be beneficial for the registred nurse to gain a deeper understanding of the patient's needs. Aim: To investigate what patients consider important in good palliative care. Method: A Literature review based on 15 scientific articles with a qualitative approach. Results: The results indicates that it is important that the patient's need for security, well-being and dignity must be fulfilled for the experience of good palliative care. The need for security includes that care should be easily accessible, coordinated and continuous, and nursing stuff be competent and communicate in a straightforward and adapted manner. Patients also believe that adequate symptomrelief, a homelike environment and a meaningful life are important for experiencing well-being. Patients believes as well that when they maintaine independence and ascendant as well as when nursing staff show a good attitude, they experience dignity. Conclusion: The results complies with the basic view of palliative care presented in the literature and demonstrate the patient´s specific needs for safety, dignity and well-being. This can provide an increased understanding of the importance of a person-centered approach as the results show that the needs of patients are individual.