Background: Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is a multidrug-resistant bacterium that causes serious infections. Specific measures to prevent the spread of MRSA are required within health care, and insufficient knowledge and lack of compliance to these measures have been identified in healthcare professionals. The need to adhere to special guidelines in order to prevent the spread of infection have been shown to create negative feelings for carriers of multidrug-resistant bacterium. Aim: The aim of this study was to investigate different aspects of living and being cared for with known carriage of MRSA. The fist aspect aimed to investigate how people experience their knowledge and the information they receive from the healthcare. The second aspect aimed to investigate their feelings and existence in relation to their carriage. The third aspect aimed investigate their experiences and encounters with health care. Method: Literature study with systematic approach and inductive method. The results were analysed with inspiration from thematic synthesis and based on ten qualitative original articles.  Results: Getting MRSA was shocking and shameful, and many blamed the health care for contracting MRSA. Living with MRSA had a negative impact on daily life. Life felt lonely and isolated, and people were scared to infect others. Being cared for with MRSA was described with experiences of lack knowledge from the health care professionals, inconsistencies in adherence to hygiene measures and unprofessional behaviour. Being cared for in isolation had a negative impact on the persons’ independence, their relations with the health care professionals and the quality of care. Conclusion: Getting MRSA is perceived as stigmatising and frightening, and the health care fails to provide adequate information to counteract these feelings. People feel sadness, abandonment and uncertainty about the future. The behaviour of health care professionals and their compliance with hygiene measures is inconsistent. This results in people feeling extradited to health care, which contributes to enhanced feelings of shame and stigmatisation, and people with MRSA do not receive health care on equal terms. / Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är en multiresistent bakterie som orsakar allvarliga infektioner. För att förhindra spridning av MRSA krävs särskilda hygienrutiner inom vården, och otillräcklig kunskap och bristande följsamhet till dessa har identifierats hos vårdpersonal. För att inte sprida smitta behöver personer med bärarskap av multiresistenta bakterier förhålla sig till särskilda riktlinjer, vilket har visat sig skapa negativa känslor för personerna. Syfte: Syftet var att undersöka olika aspekter av att leva och vårdas med känt bärarskap av MRSA. Den första aspekten syftade till att undersöka hur personerna upplever sin kunskap och informationen de får från vården. Den andra aspekten syftade till att undersöka deras känslor och tillvaro i relation till bärarskapet. Den tredje aspekten syftade till att undersöka deras erfarenheter och upplevelser av mötet med vården. Metod: Litteraturstudie med systematisk ansats och induktiv metod. Resultatet analyserades med inspiration av tematisk syntes och baseras på tio kvalitativa originalartiklar. Resultat: Att få MRSA var chockartat och skamfyllt, och många beskyllde vården för att ha fått MRSA. Att leva med MRSA påverkade vardagen negativt. Livet kändes begränsat, ensamt och isolerat och personerna var rädda för att smitta andra. Att vårdas med MRSA beskrevs med upplevelser av bristande kunskap hos vårdpersonalen, inkonsekvens i följsamhet till hygienrutiner och oprofessionellt bemötande. Att vårdas under isolering för MRSA inverkade negativt på personernas upplevelse av självständighet, relationen till vårdpersonalen och kvaliteten på omvårdnaden. Slutsats: Att få MRSA upplevs stigmatiserande och skrämmande och vården misslyckas med att ge adekvat information för att motverka dessa känslor. Personerna känner sorg, övergivenhet och framtiden känns osäker. Vårdpersonalens beteende och följsamhet till hygienrutiner är inkonsekvent, vilket gör att personerna känner sig utlämnade till vården. Detta bidrar till förstärkta känslor av skam och stigmatisering, och personer med MRSA får inte vård på lika villkor.

Background: Statistics reveal that approximately 10.7% of the global population have mental health disorders. In Sweden, 14% of persons with psychiatric diagnoses have had direct contact with a registered nurse. Based on studies, it is evident that registered nurses experience a lack of knowledge regarding psychiatric diagnoses, which negatively affects their ability to provide person-centered care. Furthermore, there is also a desire among registered nurses for increased knowledge regarding psychiatric diagnoses. The aim of this study was to explore how persons with psychiatric diagnoses experience care as a patient within general health care. Method: A literature review based on qualitative research results was performed and data were analyzed through a content analytical technique. It emerged three themes in the results: (1) Feeling subjected to prejudice, (2) Variations in the quality of support, and (3) Impression of the environment. The themes are presented with two sub-themes each. The participants’ experiences were mostly negative, grounded in discrimination, lack of support and knowledge from caregivers, and stressful surroundings. Conclusion: This study highlights persons with psychiatric diagnoses experiences within the general health care setting. Results can give an insight into how a registered nurse can provide a better person-centered. / Bakgrund: Statistik visar att ungefär 10,7% av världens befolkning har en psykiatrisk diagnos. I Sverige har 14% av personer med psykiatriska diagnoser haft direktkontakt med en grundutbildad sjuksköterska. Tidigare forskning visar att det finns en upplevd kunskapsbrist bland grundutbildade sjuksköterskor angående psykiatriska diagnoser, vilket påverkar deras förmåga att ge personcentrerad vård negativt. Forskning visar även på att det finns en önskan för utökad kunskap om psykiatriska diagnoser bland grundutbildade sjuksköterskor. Syfte: Att utforska hur personer med psykiatriska diagnoser upplever vård som patient inom allmän hälso-och sjukvård. Metod: En litteraturstudie baserade på kvalitativa forskningsresultat utfördes, och data analyserades med en innehållsanalytisk teknik. I resultatet framkom tre teman: (1) Känsla av att vara utsatt för fördomar, (2) Variationer i kvalitén av stöd, och (3) Intryck av omgivningen. Teman presenteras med två underteman var. Upplevelserna var mestadels negativa baserade på diskriminering, brist på stöd och förståelse, samt stressig miljö. Konklusion: Den här litteraturstudien belyser personer med psykiatriska diagnosers upplevelse av vård. Resultatet kan ge en inblick i hur en grundutbildad sjuksköterska kan ge personcentrerad vård.

Bakgrund: Magnetresonanstomografi (MRT) innebär stora diagnostiska och medicinska möjligheter, men ofta ett obehag för patienterna som kan bero på en rad olika anledningar. Patienternas upplevelser i samband med en magnetkameraundersökning är viktigt för att röntgensjuksköterskan ska få patienterna att känna en trygghet och kunna etablera kontakt.  Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters erfarenheter i samband med en magnetkameraundersökning. Metod: En litteraturstudie med resultat från åtta kvalitativa studier. Artiklarna kvalitetgranskades samt analyserades. Sökningar har genomförts i PubMed och CINAHL.  Resultat: Utifrån analysen formades tre kategorier och åtta subkategorier. Kategorierna var: Att ligga i mr-kamera, att genomgå undersökningsproceduren samt känslor. Patienter upplever någon form av smärta och obehag i samband med MR-undersökningen. En del patienter upplever någon form av negativa känslor vid undersökningen, medan andra inte.  Konklusion: Kommunikation, trygghet och informationsanpassning är en viktig del för patienternas upplevelser i samband med en magnetkameraundersökning och möjligheten för att reducera dess negativa känslor som uppstår. / Background: Magnetic resonance imaging imply great diagnostical and medical opportunities, but entails often a discomfort for the patient, due to several different reasons. The patients’ experiences regarding the magnetic resonance imaging examination are important for the feeling of safeness and establish a contact with the x-ray nurse.  Aim: The literature study’s aim was to illustrate the experiences of patients regarding examination with magnetic resonance imaging.  Method: A literature study with results from eight qualitative studies. Articles that were reviewed with quality and were also analyzed. Searches have been carried out in PubMed and CINAHL.  Result: From the analysis, three categories were formed and also eight subcategories. The categories were: To lie in an MRI-scan, to undertake the examination procedure and also feelings. Patients experiences some kind of pain and discomfort during the MRI-scan. Some patients experience some negative feelings during the examination, whereas others do not experience that.  Conclusion: Communication, safeness and adaptation of the information are crucial parts for the experiences for the patients, regarding an examination within a magnetic resonance imaging, and the possibilities to reduce the negative feelings that occur during this kind of examination.  Keywords:

Background: Chronic wounds are a long-term condition which means that the wound does not heal within the normal time frame. Good care is a growing need when it comes to chronic wounds. Healthcare needs more knowledge about how they can cater and meet this need. Aim: The purpose of the literature review was to describe patients' experiences of living with chronic wounds. Method: A literature review based on 11 qualitative articles. A thematic analysis was done.The databases used to search for data were CINAHL and Pubmed. Results: The results identified two main themes. Creates limitations in everyday life with subthemes: Reduced social interaction and Pain problems. The main theme Significant forwound healing has the subthemes: Become your own wound expert and Good care relationship. Conclusion: Living with a chronic wound meant decreased spontaneity. The opportunity to influence one's own everyday life is limited because of the wound. The nurse has an important role to play in being able to apply person-centered care. The nurse can facilitate the person's everyday life and contribute to an improved quality of life. Further research should be done to increase the quality of care for wounds that are difficult to heal. / Bakgrund: Svårläkta sår är ett långvarigt tillstånd som innebär att såret inte läker inom normal tidsram. God vård och omsorg är ett växande behov vad det gäller svårläkta sår. Hälso- och sjukvården behöver mer kunskap om hur de kan tillgodose och möta detta behov. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av att leva med svårläkta sår.  Metod: En litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa artiklar, vilka analyserades med tematisk analys. Databaserna som användes för att söka fram data var CINAHL och Pubmed.  Resultat: I resultatet identifierades två huvudteman: Skapar begränsningar i vardagen med subteman: Minskad social interaktion och Smärtproblematik. Huvudtemat: Betydelsefullt för sårläkningen har subteman: Bli sin egen sårexpert och God vårdrelation. Slutsats: Att leva med ett svårläkt sår innebar en minskad spontanitet. Möjligheten till att påverka sin egen vardag blir begränsad till följt av såret. Sjuksköterskan har en viktig roll för att kunna tillämpa en personcentrerad vård. Sjuksköterskan kan underlätta personens vardag och bidra till en förbättrad livskvalitet. Vidare forskning bör göras för att öka kvaliteten på omvårdnaden vid svårläkta sår.

Introduction. This thesis examines historical patients’ experiences of staying in sanatoria in Mörsil, Sweden, with a special focus on power structures within the institution. This thesis project is simultaneously a scholarly digital humanities inquiry using digitised sources as the material of study, and a hands-on digital humanities project in the form of a digital archive containing the materials examined in this study. Previous research suggests that there is a need to nuance the modern narrative about patients in sanatoria, and that studying patients’ own accounts is one way to do this. Method. Letters, brochures, programs, and newspaper articles and notices were studied in this thesis. Handwritten materials were automatically transcribed using the artificial intelligence tool Transkribus Lite. Omeka.net was used to publish the digitised collection online. A qualitative conventional content analysis was used to aid interpretation and processing of the study’s materials. Analysis. This study used Foucault’s (1995) theory of discipline to analyse patients’ own stories, and printed materials from the sanatoria, in order to examine the presence of power imbalances. Results. The results of this study show many varied signs of institutionalised discipline. They also provide insight into patients’ experiences at the sanatoria related to medical treatments and sanatoria practices. Conclusion. This study concludes that studying patients’ stories can provide unique insight into the practices, treatments, and the patient experience in sanatoria. This knowledge contributes to nuancing the modern view on sanatoria and its patients. / Introduktion. Den här uppsatsen undersöker historiska patienters upplevelser av att spendera tid på de sanatorier som fanns i Mörsil, Jämtland, med ett särskilt fokus på maktstrukturer inom institutionen. Uppsatsen består både av en akademisk digital humaniorafrågeställning med digitaliserade källor som empiriskt material, och ett praktiskt digitaliseringsprojekt. Tidigare forskning föreslår att det finns anledning att nyansera det moderna narrativet kring sanatoriepatienter, samt att studie av patienternas egna berättelser är ett bra sätt att åstadkomma detta på.  Metod. Brev, broschyrer, program samt tidskriftsartiklar och -notiser studerades i denna uppsats. Handskrivet material transkriberades automatiskt genom Transkribus Lite som är baserat på artifciell intelligens. Omeka.net användes för att publicera studiens digitaliserade material online. En kvalitativ konventionell innehållsanalys användes för att tolka och tematisera studiens material.  Analys. Den här uppsatsen använde Foucaults (1995) teori om disciplin för att analysera patienters berättelser och publicerat material från sanatorierna. Resultat. Resultaten av den här studien visar på många olika typer av institutionaliserad disciplin. Resultaten ger även inblick i andra aspekter av patienternas upplevelser, exempelvis kopplat till medicinska behandlingar och sanatoriverksamheten i stort. Slutsats. Uppsatsen visar att studien av patienters egna berättelser kan ge en unik inblick i de praktiker, behandlingar och uppplevelser som ägde rum på svenska sanatorier. Den här kunskapen bidrar till att nyansera den moderna synen på sanatorier och dess patienter.

Syftet med denna studie har varit att sammanställa tillgänglig fakta rörande patientens uppfattning, åsikt och intryck av vården med speciellt fokus på tillgänglighet, upplevt bemötande samt kvalité, genom att undersöka ”drop-in” verksamhet på en röntgenavdelning. En enkätundersökning, med en kvalitativ ansats har använts för denna studie. Enkäten erbjöds alla ”drop-in” patienter över 18 år, under en period i mars, 2006. Uppfattningen, åsikt och intryck av mötet med ”drop-in” verksamheten har analyserats hos 90 individer. Den genomgående positiv uppfattning är att kvalité, och upplevelse av ”påskyndat tillfrisknande” är en effekt av den ökade upplevda tillgängligheten, trots att återbesök till remittenten oftast inte förekom. Undersökningen påvisar hur väsentligt det är för individen att bli sedd och detta tillsammans med ökad tillgänglighet ger en uppfattning om snabbare tillfrisknande. Patienterna uppfattar i denna studie att den ökade tillgänglighet som ”drop-in” erbjuder, drastiskt förbättrar patient upplevelsen av respekt och dämpar oro samt skapar en ”goodwill” hos patientgruppen samt kan stärka ”egenvården”. Nyckelord: enkät, intryck, patienttillfredsställelse, patientupplevelse, röntgen, tillgänglighet, uppfattning, väntetid, åsikt. / Abstract: The purpose of this study was to compile available facts concerning patients´ perception, opinion and impression of the medical care, especially focusing the availability and the quality of a “drop-in” reception at a radiological department. A self-administered questionnaire with qualitative approach i.e. open-ended questions was used for this study. The questionnaire was offered to all drop-in patients over the age of 18, during a period in March, 2006. Gender, age group and number of visits were used as variables. The findings from this study are based on 90 subjects’ perceptions, opinion, and impression of the drop-in reception. The improved availability of the drop-in reception resulted in the overall perception of quality and a more speedy recovery, despite the fact that a new appointment with the referring doctor most often not was given. This study shows the importance of acknowledging the individual patient as their perception were that the increased availability “drop-in” can supply, drastically improved their perception of the respect shown towards them. By reducing their anxiety i.e. not needing to wait for their investigation, showed to create goodwill. Thus, this kind of perceptions may well strengthen the patients’ ability to self-care. Keywords: access, impression, opinion, patient satisfaction, patients´ conception, perception, questionnaire, radiology waiting time.

MRI is one of the biggest and most growing imaging techniques. Even though itis one of the most harmless technologies a big portion of the patients experienceanxiety during the exam. By improving the patient experience unnecessary psychologicalstress for the patient can be prevented, the patient movement wouldthen decrease and therefore the imaging can be improved without changing thetechnique. Participant observations at four dierent MRI departments werecompleted with six interviews with radiographers and technical MRI personnelin order to get insight in the work around an MRI exam and the problemsthat patients experience. The data collection resulted in three improvementareas: the atmosphere of the waiting room, the atmosphere of the MRI roomand the headset used by the patient during the MRI exam. These improvementareas were paired up with solution suggestions which were then controlled andcommented by one MRI specialist, one MRI developer and one radiographer tovalidate the suggestions. The conclusion was that there is already much doneto improve the environment in the MRI room, even though more can be done.The waiting room, on the other hand ,has not been an object for studies orfor improvements before. Therefore more calculation about how big of a protit could be, to improving the atmosphere in the waiting room, should be doneso one knows how much resources one can be put into that improvement area.Lastly there are potential solutions for how to create a much better headset butbecause the generated solutions in this area are so technically challenging moreresearch has to be done before it can be realised. / MR är en av de största och mest växande medicinsk bildgivande teknikerna som finns. Även om tekniken är helt ofarlig är det många patienter som lider av ångest kopplad till undersökningen. Genom att förbättra patientens upplevelse kan man förbygga den ångesten, då kommer också patienten kunna ligga mera still under undersökningen och därför kommer bilderna kunna förbättras utan att ändra tekniken.Datainsamlingen bestod av deltagande observationer på fyra olika röntgenavdelningar tillsammans med sex stycken intervjuer med både röntgensköterskor och personal som jobbar med MR-tekniken. Detta för att få en inblick i jobbet runt en MR undersökning och problemtiken som patienterna upplever. Datainsamlingen resulterade i tre olika förbättringsområden: väntrummet, undersökningsrummet och headsetet som patienten använder under MR-undersökningen. Dessa förbättringsområden parades ihop med förbättringsförs-lag och validerades sedan med en MR speciallist, en utvecklare och en röntgensköterska.Slutsatsen var att det idag görs mycket för att förbättre miljön i undersökningsrummet, även om mycket mer kan göras. Väntrummet, och andra sidan, har inte varit föremål för varken studier eller förbättringar och därför behöver uträkningar göras på hur stor vinst det skulle vara med en förbättrad miljö där för att veta hur mycket resurser som kan läggas på det. Till sist kan det konstateras att det finns potentiella lösningar för hur ett bättre headset skulle kunna skapas, men eftersom de förslagen som genererats i den här studien är så tekniskt avancerade behövs mer forskning för att kunna realisera lösningarna.

Bakgrund   Antalet patienter på akutmottagningar ökar globalt och patientsäkerhet rapporteras vara ett problemområde i hela världen. Miljön på akutmottagningen kännetecknas av hög arbetsbelastning, få resurser och lite tid. Detta kan uppfattas som rörig och oförutsägbar för patienten, vilket kan innebära utmaningar i mötet mellan de två parterna. Ett gott bemötande främjar egenmakt och ökar självkänslan vilket är avgörande för hälsa och välbefinnande medan ett bristande bemötande kan innebära konsekvenser för patienten. Syfte Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelser av bemötandet på somatisk akutmottagning. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ, kvantitativ eller mixad metoddesign. Artiklarna samlades in via databaserna PubMed och CINAHL och har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Integrerad dataanalys användes för att sammanställa resultatet. Resultat Resultatet presenterades med två huvudkategorier: positiva upplevelser av bemötande och negativa upplevelser av bemötande. De positiva upplevelserna bestod av att bli informerad och vara delaktig, att bli respekterad och lyssnad på samt att bli behandlad som en egen person. De negativa upplevelserna bestod av upplevelser som att inte bli tagen på allvar, att känna sig bortglömd, att känna kontrollförlust och att uppleva bristande kommunikation. Slutsats Upplevelsen av bemötande påverkades av den vård som hälso- och sjukvårdspersonalen bedrev. De som blev bemötta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt hade positiva upplevelser som att vården bedrevs utifrån den individuella personens resurser och behov samtidigt som de blev respekterade och lyssnade på. Vård som inte utgick från patientens behov och berättelse fick patienterna att känna sig bortglömda och att de inte blev tagna på allvar, samtidigt som en del upplevde maktlöshet, kontrollförlust och en känsla av sårbarhet. Denna föreliggande litteraturöversikt bidrar med kunskap och förståelse för hur patienterna upplever bemötandet på akutmottagningen. / Background The number of patients in emergency departments has increased globally and patient safety problems is reported worldwide. The emergency department is characterized by a high workload, few resources and little time, which can be perceived as chaotic and unpredictable. This can lead to challenges in the meeting between the two parties. Good care promotes empowerment and increases self-esteem, which is crucial for health and well-being, while poor care can have consequences for the patient.   Aim The aim of this study was to illuminate adult patients’ experiences of care at the emergency department.  Method A non-systematic literature review with 15 original scientific articles with a qualitative, quantitative or mixed method design was conducted. The articles were collected via the databases PubMed and CINAHL and have been quality checked based on Sophiahemmet University´s assessment tool for scientific classification and quality. Integrated data analysis was used to compile the results. Results The results were presented with two main categories: positive experiences of care and negative experiences of care. The positive experiences consisted of being informed and participating, being respected, and listened to, and being treated as an individual. The negative experiences consisted of not being taken seriously, feeling forgotten, loss of control and lack of communication. Conclusions The experience of care was influenced by the care provided by the health care staff. Those who were treated with a person-centered approach had positive experiences such as care based on the individual person's needs while being respected and listened to. Care that was not based on the patient's needs made them feel forgotten and not taken seriously, while some experienced powerlessness, lack of control and a sense of vulnerability. This literature review contributes knowledge of how patients experience the care at the emergency department.

Background Diabetes type 2 is a metabolic disease in which insulin production is either completely absent or too small in relation to the body's needs and/or the body's ability to assimilate the insulin is reduced. Untreated, the disease leads to harmfully high blood sugar levels and subsequent complications such as damage to vital organs and death. The incidence has increased significantly globally during the last thirty years, especially within the group of young adults. Reduced physical activity, overweight and obesity, and increased longevity are the driving factors behind the increased incidence in Sweden. Self-care is an important part of treating the disease and new technological innovations have paved the way for a new type of digital support for patients in their self-care. Aim The aim was to describe patients' experience of self-care with the help of m-health in diabetes type 2. Method The study was done with a non-systematic literature review which included 15 scientific articles from two databases (PubMed and CINAHL). Of the included articles, 13 had a qualitative approach and 2 had a quantitative approach, all of which have undergone a quality review. The result was iterated through integrated data analysis. Results The result generated 3 main themes: perceived enablers for the use of m-health, perceived barriers to the use of m-health, and the experience of interaction and information sharing. The results showed that most participants experienced positive effects from the use such as strengthened self-confidence, increased knowledge, and increased self-care skills. Some of the participants, however, experienced obstacles before use, in the form of prejudices, but also obstacles during use which was identified as a barrier to integrating the application into everyday life. Conclusions The experience of using a mobile application for self-care support largely depends on the individual's personal characteristics, life situation, and possible co-morbidities. The literature review concludes that these insights are important knowledge for the nurse to provide adequate support in self-care to each patient. / Bakgrund Diabetes typ 2 är en metabol sjukdom där insulinproduktionen antingen helt saknas eller är för liten i relation till kroppens behov och/eller att kroppens förmåga att tillgodogöra sig insulinet är nedsatt. Obehandlat leder sjukdomen till skadligt höga blodsockernivåer och följdkomplikationer som skador på vitala organ och dödsfall. Förekomsten har ökat kraftigt globalt under de senaste trettio åren, speciellt inom gruppen unga vuxna. Minskad fysisk aktivitet, övervikt och fetma samt ökad livslängd pekas ut som de drivande faktorerna bakom den ökade förekomsten i Sverige. Egenvård är en viktig del av behandling av sjukdomen och nya tekniska innovationer har banat väg för en ny typ av digitalt stöd för egenvård. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av m-hälsa som stöd för egenvård vid diabetes typ 2. Metod Studien gjordes som en icke-systematisk litteraturöversikt vilken inkluderade 15 vetenskapliga artiklar från 2 databaser (PubMed och CINAHL). Av de inkluderade artiklarna hade 13 av dem kvalitativ ansats och 2 kvantitativ ansats, samtliga har genomgått en kvalitetsgranskning. Resultatet arbetades fram genom en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet genererade 3 huvudteman: upplevda möjliggörare för användandet av m-hälsa, upplevda hinder för användandet av m-hälsa och upplevelsen av interaktion och informationsdelande. Resultatet visade att majoriteten av deltagarna upplevde positiva effekter av användandet såsom stärkt självförtroende, ökad kunskap och ökad egenvårdsförmåga. En del av deltagarna upplevde dock hinder inför användandet i form av fördomar, men även hinder under användandet som gav svårigheter att integrera applikationen i vardagen. Slutsats Upplevelsen av användandet beror till stor del på individens personliga egenskaper, livssituation och eventuell samsjuklighet. I litteraturstudien dras slutsatsen att dessa insikter är viktig kunskap för sjuksköterskan för att ge adekvat stöd i egenvården till varje patient.

Introduktion: Antibiotikaresistens är ett globalt problem och inkluderar MRSA, meticillinresistenta stafylokocker. Det saknas översiktsstudier som sammanfattar viktiga resultat gällande upplevelser av att bära på antibiotikaresistenta bakterier, främst gällande MRSA-bärare. För att bedriva ett effektivt folkhälso- och smittskyddsarbete är det viktigt att undersöka upplevelser, resurser och strategier kring bärarskapet hos dessa individer. Syfte: Att undersöka hur individer som bär på MRSA upplevde MRSA-bärarskapet ur ett salutogent perspektiv utifrån känsla av sammanhang (KASAM), med avseende på begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Metod: En strukturerad litteraturstudie gjordes där 10 vetenskapliga artiklar analyserades genom tematisk analys utifrån ett salutogent perspektiv. Resultat: Elva subteman identifierades och relaterades till tre teman som utgjordes av de främsta komponenterna av KASAM: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet beskriver hur individen uppfattar sin situation som MRSA-bärare och utgörs av subtemana ”Pestsmittad, smutsig och invaderad”, ”Chock, rädsla och skam”, ”Utanförskap, ensamhet och stigmatisering”, ”Okunskap, osäkerhet och ett gåtfullt hot” och ”Nuet störs, framtiden påverkas”. Hanterbarhet beskriver hur individen försöker hantera MRSA-bärarskapet och utgörs av subtemana ”Skydda andra från smitta”, ”Söka information” och ”Informera och utbilda vårdpersonal”. Meningsfullhet utgörs av MRSA-bärarnas beskrivningar av vad som ger dem engagemang och motivation och utgörs av subtemana ”Ta kontroll över situationen”, ”Tid, aktivt lärande och reflektion” och ”Goda möten och relationer”. Slutsats: Upplevelsen av MRSA-bärarskapet innebär ofta ett stort lidande för individen med flertalet begränsningar av livet. Att leva med MRSA är att befinna sig på ett kontinuum av salutogenes/patogenes, där möten och relationer med vårdpersonal spelar en avgörande roll för var individens hälsa positioneras. Det finns en outnyttjad salutogen potential i vårdpersonalens möten och interaktioner med MRSA-bärare. / Introduction: Antibiotic resistance is a global problem and includes MRSA, methicillin-resistant Staphylococcus aureus. Reviews summarising important results concerning experiences of being colonised with MRSA are lacking. For efficient public health and infection prevention work, it is important to examine the experiences, resources, and strategies these individuals have regarding colonisation. Aim: To explore how individuals colonised with MRSA experienced this from a salutogenic perspective, based on Sense of Coherence (SOC), with respect to comprehensibility, manageability, and meaningfulness. Methods: A structured literary review was conducted where 10 scientific articles were analysed through thematic analysis from a salutogenic perspective. Results: Eleven subthemes were identified and related to three themes composed from the main components of SOC. “Comprehension” describes how the individual perceives their situation as colonised with MRSA and consists of the subthemes "Plague infected, dirty and invaded", "Shock, fear and shame", "Exclusion, loneliness and stigmatisation", "Ignorance, uncertainty and a mysterious threat" and "The present is disrupted, the future is affected". “Manageability” describes how the individual tries to manage the MRSA colonisation and consists of the subthemes "Protect others from infection", "Seek information" and "Inform and educate healthcare workers". “Meaningfulness” consists of the descriptions of what gives the commitment and motivation and consists of the subthemes "Take control over the situation", "Time, active learning and reflection" and "Good encounters and relationships". Conclusion: The experience of being colonised with MRSA often involves immense suffering for the affected individual. Living with MRSA is to exist on a continuum of salutogenesis/pathogenesis, where encounters and relationships with healthcare professionals play a key role in where the individual's health is positioned. There is an untapped salutogenic potential in healthcare professionals' encounters and interactions with MRSA carriers.