Bakgrund: Den svenska statistiken visar att ungefär 7000 pacemakeroperationer sker per år i Sverige. Det är viktigt att, som sjuksköterska, ge rådgivning och utbildning till patient och närstående före implantationen, vid utskrivning och vid uppföljningarna. För att bedriva en personcentrerad omvårdnad och uppnå en fördjupad kunskap inom vården av patienter med pacemaker krävs en utökad förståelse för patientens upplevelse och livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med en pacemaker, och deras hälsorelaterade livskvalitet. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt gjordes, med sökningar i PubMed och i CINAHL. Sökningarna ledde till 12 vetenskapliga originalartiklar, varav 11 artiklar hade en kvantitativ metod och en artikel hade en kvalitativ ansats. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning via Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet och därefter gjordes en integrerad dataanalys av artiklarna. Resultat: Den integrerade dataanalys resulterade i två huvudkategorier: Erfarenheter av att leva med pacemaker och Livskvalitet vid pacemaker. Patienter kunde känna en oro över hur bra pacemakern skulle fungera och det framkom att det varierade hur mycket informerade patienterna var. Den hälsorelaterade livskvaliteten förbättrades för de flesta personerna ett år efter pacemakerimplantationen. Resultatet visade även att faktorer som påverkar livskvaliteten var bland annat kön, ålder, graden av information och om de gick på uppföljningarna. Slutsats: Denna studie visade att patienter kan ha olika upplevelser efter en pacemakerimplantation, både positiva och negativa. Dessutom framkom att patienter kan känna att de och deras närstående skulle behöva mer information om pacemakern. Med ökad kunskap om patienternas upplevelse och med förbättrad och ökad patient- och familjeutbildning skulle oro kunna reduceras och patienters livskvalitet och upplevelse skulle kunna förbättras. / Background: The Swedish statistics show that approximately 7,000 pacemaker surgeries take place yearly in Sweden. It is important, as a nurse, to provide counseling and education to the patient and relatives before the implantation, upon discharge and during the follow-ups. To conduct person-centred care and achieve in-depth knowledge of the care of patients with a pacemaker, an expanded understanding of the patient's experience and quality of life is required. Aim: The aim was to describe patients' experience of living with a pacemaker, and their healthrelated quality of life. Method: A non-systematic literature review was done, with searches in PubMed and in CINAHL. The searches led to 12 original scientific articles, of which 11 articles had a quantitative method and one article had a qualitative approach. The articles underwent a quality-review through Sophiahemmet University's assessment document for scientific classification and quality, and then an integrated data-analysis of the articles was made. Results: The integrated data analysis resulted in two main categories: Experiences of living with a pacemaker and Quality of life with a pacemaker. Patients could feel a concern about how well the pacemaker would work and it appeared that it varied how much informed patients were. The health-related quality of life improved for most people one year after pacemaker implantation. The results also showed that factors affecting the quality of life included gender, age, level of information and whether they went for follow-up. Conclusions: This study showed that patients can have different experiences after a pacemaker implantation, both positive and negative. In addition, it emerged that patients may feel that they and their relatives need more information about the pacemaker. With increased knowledge about the patients' experience and with improved and increased patient- and family-education, anxiety could be reduced, and the patients' quality of life and experience could be improved.

No description available.

Bakgrund: Den svenska definitionen på prehospital akutsjukvård är omedelbara medicinska åtgärder som vidtas utanför vårdenhet och vidare benämns prehospital ambulanssjukvård som hälso- och sjukvård som utförs i eller i anslutning till ambulans. Sedan 1980-talet har den prehospitala akutsjukvården i Sverige utvecklats inom forskning, kompetens och utrustning. Utvecklingen inom prehospitala akutsjukvården har medfört att det ställs högre krav på personalen som är verksam inom ambulanssjukvård, kraven föreligger för att upprätthålla god och säker vård av patienten. Sveriges ambulanser bemannas idag med minst en legitimerad sjuksköterska. Litteratur och omvårdnadsteoretiker har tidigare belyst att vårdmötet bör präglas av ett personcentrerat förhållningssätt, där patienten betraktas som en unik individ med mångfacetterade behov att tillgodose, oavsett om dessa behov är medicinska eller omvårdnadsmässiga. Sjuksköterskor verksamma inom prehospital akutsjukvård har arbetat utifrån ett medicinskt fokus som resulterat i att patienternas behov inte alltid tillgodoses. När patientens känslomässiga och existentiella behov inte anses vara lika viktig som det medicinska utesluts det holistiska perspektivet och patientens mångfacetterade behov tillgodoses inte. Forskning tyder även på att det råder brist på forskning utifrån patientperspektivet. Patienternas perspektiv är inte välbeskrivet och behöver således belysas. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av vårdmötet vid prehospital akutsjukvård. Metod: Studien är en litteraturöversikt med systematisk metod och integrerad dataanalys där totalt 19 artiklar inkluderades. Arton artiklar var av kvalitativ design och en artikel var mixad metod. Resultat: Patienternas positiva och negativa upplevelser presenterades under två huvudkategorier som arbetades fram: Att vara patient i den prehospitala akutsjukvården, Patientens upplevelse av ambulanspersonalens förhållningssätt. Patientens upplevelse av vårdmötet vid prehospital akutsjukvård baseras till stor del på personalens förhållningssätt. Kommunikation, delaktighet, bekräftelse, kompetens och attityd är hörnstenar som presenterades i resultatet och som svarade till tidigare litteratur som belyser fördelar som personcentrerad vård leder till.  Slutsats: Internationell forskning har påvisat att det råder brist på forskning utifrån patientperspektiv och att sjuksköterskan verksam inom ambulans efterfrågar återkoppling. Majoriteten av artiklarna i litteraturöversikten hade ursprung från Sverige, därmed drogs slutsatsen att Sverige är på framkant inom forskning av prehospital akutsjukvård utifrån ett patientperspektiv. Vikten av att belysa patientens perspektiv av vårdmötet är att öka förståelsen hos personalen och således höja kvalitén på vården av patienten som bör präglas utifrån personcentrerat perspektiv. Sjuksköterskan kan se denna litteraturöversikt som en generell återkoppling och bör i sin vård av patienten sträva efter ett samspel med patienten. Att vårda varje enskild patient utifrån ett holistiskt perspektiv där så många behov som möjligt tillgodoses, oavsett om behoven avser medicinsk vård eller omvårdnadshandling. / Background: The Swedish definition of pre-hospital acute care is immediate medical measures that are taken outside the hospital and is further referred to as prehospital ambulance care as care and care that is carried out in or in connection with an ambulance. Since the 1980s, pre-hospital acute care in Sweden has developed in terms of research, competence, and equipment. Developments in pre-hospital emergency healthcare have meant that higher demands are placed on the staff who work in ambulance healthcare, the requirement is to maintain good and safe care for the patient. Ambulances in Sweden are currently staffed with at least one registered nurse. Literature and care theorists have previously highlighted that the caring encounter should be characterized by a person-centred approach, where the patient is regarded as a unique individual with multifaceted needs to be met, regardless of whether these needs are medical or care-related. Nurses who work in pre-hospital acute care have worked based on a medical focus, which has resulted in patients' needs not always being met. When the patient's emotional and existential needs are not considered as important as the medical ones, the overall perspective is excluded, and the patient's multifaceted needs are not met. Research also indicates that there is a lack of research from the patient perspective. The patients' perspective is not well described and therefore needs to be elucidated. Purpose: To explore the patient's experiences of the caring encounter in the prehospital emergency care. Method: The study is a literature review with a systematic method and integrated data analysis in which a total of 19 articles were included. Eighteen articles were of qualitative design and one article was mixed method. Results: The patients' positive and negative experiences were presented under two main categories that were developed: Being a patient in pre-hospital emergency care, The patient's experience of the treatment of the ambulance staff. The patient's experience of the caring encounter in pre-hospital acute care is largely based on the staff's approach. Communication, participation, confirmation, competence, and attitude are cornerstones that were presented in the results and that corresponded to previous literature that highlights the benefits that person-centered care leads to. Conclusion: International research has shown that there is a lack of research from the patient's perspective and that nurses working in ambulances require feedback. Most of the articles in the literature review originate in Sweden, therefore it was concluded that Sweden is at the forefront of prehospital acute care research from a patient perspective. The importance of highlighting the patient's perspective at the care meeting is to increase the understanding of the staff and thereby raise the quality of the patient's care, which should be based on a person-centred perspective. The nurse can see this literature review as general feedback and should strive for an interaction with the patient in their care of the patient. To care for each individual patient from a holistic perspective whereas many needs as possible are met, regardless of whether the needs relate to healthcare or nursing.

Bakgrund Övervikt och fetma är ett globalt växande problem. Stigmatisering och diskriminering mot personer med övervikt och fetma förekommer i alla samhällets kontexter, så även inom hälso- och sjukvården och förvärrar situationen för de drabbade. Det förekommer att hälso- och sjukvårdpersonal har förutfattade meningar och fördömande attityder gentemot personer med övervikt och fetma. Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med övervikt eller fetma upplever hälso- och sjukvården. Metod Strukturerad litteraturstudie med inslag av metodologin som används vid systematiska litteraturöversikter. Litteraturöversiktens resultat baseras på 16 vetenskapliga artiklar som analyserats med en integrativ analysmetod. Resultat Resultatet delades in i fyra huvudteman; Negativa upplevelser, Ojämlika förutsättningar, Positiva upplevelser och Kommunikation med tillhörande subteman. Patienter har upplevelser av stigmatisering och diskriminering inom hälso- och sjukvården och att hälso- och sjukvårdspersonal är mycket fokuserade på vikten. Patienter upplever att personal saknar kunskap om övervikt och fetma och dess komplexitet. Ett bättre bemötande upplevdes inom specialiserad obesitasvård. Slutsats Patienter med övervikt och fetma upplever olika grader av stigma och diskriminering. Patienter avstår från att söka vård, vilket kan resultera i att små problem kan bli till stora och ett onödigt lidande. / Background Overweight and obesity are an increasingly worldwide spread problem. Stigma and prejudices against people with overweight or obesity exist in every social context, including health care, which makes the situation for the affected even worse. Health care personnel tend to have assumptions and denouncing attitudes towards people with overweight or obesity. Aim To describe how patients with overweight or obesity are experiencing the health care. Method A structured literature review with elements from the methodology used in systematic literature reviews. The result of the review is based on 16 scientific articles which were analyzed with an integrative analysis. Results The result was divided into four main themes: Negative experiences, Unequal presumptions, Positive experiences and Communications, which then were followed by subthemes. Patients have experiences of stigmatization and discrimination in health care and that health care personnel have a primary focus on the patients’ weight. Patients experience that health care personnel have a lack of knowledge about overweight and obesity as well as of its complexity. Patients experienced a better approach from healthcare personnel in specialized obesitas care. Conclusions Patients with overweight or obesity experience different levels of stigmatization and discrimination in health care. Patients avoid help seeking, which may cause smaller issues to become more serious conditions. Mainly, it leads to an unnecessary suffering.

Introduction Violence against women is one of the major social problems of our time and a violation of women's human rights. Globally, it is estimated that one out of three women are exposed to some type of violence. Extensive, consequential health problems lead women subjected to violence to seek medical treatment more frequently than women who are not subjected to violence.   Aim The aim was to describe abused women's experiences of the healthcare providers’ encounter in contact with the health and medical services. Method General literature study with an inductive approach and descriptive design. Result The women were reluctant to start conversations about violence on their own initiative, why healthcare providers became a crucial actor in violence disclosure and could, in some cases, be the only chance in identifying violence. Several women had never been asked about violence, instead they described negative experiences of medical services where healthcare providers had acted in a manner which left them feeling humiliated and insulted. A minority of the women experienced that the disclosure of violence had led to better medical care and that the healthcare providers subsequently were also able to support the women through following vulnerable medical procedures. Healthcare providers who showed understanding and empathy could contribute to a comfortable and trusting experience. The women preferred to speak to healthcare providers of their own sex, particularly nurses and midwives. Healthcare providers’ validation and terminological explanations of abuse and violence were also important to help women disclose violence. Conclusion This literature study demonstrates substantial challenges in healthcare services’ response to the patient group of women subjected to violence, in a person-centered manner.The healthcare provider plays an important role in the response of these women. More knowledge and competence is required to develop the healthcare’s response to women subjected to violence. / Introduktion Våld mot kvinnor är ett av vår tids stora samhällsproblem samt en kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter. Globalt estimeras att en av tre kvinnor utsatts för någon typ av våld. Hälsoproblemen är omfattande vilket gör att våldsutsatta kvinnor söker vård mer frekvent än icke våldsutsatta. Syfte Syftet var att beskriva våldsutsatta kvinnors erfarenheter av vårdpersonalens bemötande i kontakt med hälso- och sjukvården. Metod  Litteraturöversikt med induktiv ansats samt deskriptiv design. Resultat Kvinnorna ville sällan själva ta initiativ till samtal om våld. Sjukvården blev därför en viktig resurs vid avslöjandet om våld och kunde i vissa fall vara den enda chansen att identifiera våld. Flertalet kvinnorna hade inte blivit tillfrågade om våld, utan beskrev istället negativa vårderfarenheter där sjukvårdspersonal agerat på ett sådant sätt att de känt sig förnedrade och kränkta. En minoritet av kvinnor tyckte att avslöjandet lett till bättre vård samt att vårdpersonal därefter kunnat hjälpa kvinnorna igenom svåra vårdsituationer. Vårdpersonal som försökt förstå och visat empati kunde skapa en bekväm och tillitsfull situation. Kvinnorna föredrog att prata med sjukvårdspersonal av samma kön, företrädelsevis sjuksköterskor samt barnmorskor. Sjukvårdspersonalens validering samt begreppsförklaring av övergrepp och våld var likaså viktiga för att hjälpa kvinnornas avslöjande. Slutsats  Av litteraturöversikten framgår att hälso- och sjukvården haft framstående svårigheter med att bemöta gruppen våldsutsatta kvinnor på ett personcentrerat sätt.Vårdpersonalen har en betydelsefull roll vid bemötande av dessa kvinnor. Ökad kunskap och kompetens behövs för att utveckla vårdpersonalens bemötande av våldsutsatta kvinnor.

Stroke är en av de stora folksjukdomarna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtinfarkt och cancer. Individuell vård och behandling är av största vikt då sjukdomen drabbar patienter olika. Att drabbas av stroke innebär stora förändringar i det dagliga livet. Sjuksköterskan har en viktig roll i att förbereda patienter och anhöriga inför dessa förändringar. Syftet med studien var att få ökad kunskap om hur strokepatienter och anhöriga förbereds inför hemgång samt vilken roll sjuksköterskan har i förberedelserna angående information, stöd och fysisk rehabilitering. Som metod valdes litteraturstudie utifrån elva vetenskapliga artiklar. I artiklarna kunde tre huvudteman identifieras; fysiskt tillfrisknande, psykologiskt och socialt stöd samt information. Resultatet belyser behovet av god förberedelse inför utskrivning där sjuksköterskan har en viktig roll. Målet med fysiskt tillfrisknande är att strokepatienten ska vara så oberoende som möjligt i hemmet. Patienten och sjukvårdspersonalens mål med rehabilitering överensstämmer inte alltid. Strokepatienter och dess anhöriga har ett stort behov av psykologiskt och socialt stöd, men upplever detta som en bristfällig del i rehabiliteringen. Informationsbehovet är stort hos både patienter och dess anhöriga, men upplevs inte vara tillgodosett. Slutsatser som kan dras utifrån resultaten är att omvårdnaden av strokepatienter i möjligaste mån bör individanpassas efter patientens bakgrund, nuvarande situation och framtida mål. För att patienter och dess anhöriga ska känna sig väl förberedda krävs det att de fysiska, psykologiska och sociala delarna i omvårdnaden integreras i större utsträckning. / Stroke is one of the large national diseases and the third largest cause of death after cardiac infarction and cancer. Individual care and treatment is very important as the disease affects the patients differently. To be affected by stroke implies big changes in the daily life. The nurse plays an important role in preparing the patients and their relatives for these changes. The aim of the study was to get an increased knowledge about how stroke patients and their relatives are prepared before getting home and which role the nurse plays in preparations such as information, support and physical rehabilitation. The method of the present study is a literature review from eleven scientific articles. In the articles three main subjects were identified; physical recovery, psychological and social support and information. The result illustrates the need of sufficient preparations before discharging in which procedure the nurse plays an important role. The goal with physical recovery is that the stroke patient will be as independent as possible at home. Patient’s and health professional’s goal with rehabilitation were not always accordable. Stroke patients and their relatives have a big need of psychological and social support and they experience this as an insufficient part of the rehabilitation. Patients’ and their relatives’ need of information is big, but was experienced as unmet. Conclusions that can be drawn from the results are that nursing of stroke patients as far as possible should be individualized according to the patient’s background, present situation and future goals. To make patients and their relatives feel prepared, it requires that the physical, psychological and social parts are integrated to a greater extent.

Bakgrund: Vårdmötet mellan ambulanspersonal och patient påverkar patientens upplevelse och behandlingsresultat. Empati, kommunikation och respekt är nyckelfaktorer. Förståelse och uppfyllande av patientens behov är viktigt för en kvalitativ vårdrelation. Tidigare forskning visar att patientens fysiska behov ofta prioriteras över de psykosociala, vilket kan leda till bristande respekt och medkänsla. Ambulanspersonalen måste balansera fysiska och psykosociala aspekter för en respektfull vårdrelation. Att identifiera och förstå faktorer som främjar eller hindrar vårdmötet är avgörande för att förbättra vården och säkerställa att varje patient känner sig sedd och lyssnad till. Syfte:Att beskriva patienters upplevelser av faktorer som främjar eller hindrar vårdmötetmed ambulanspersonal. Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats och integrerad analys genomfördes. Resultat: Litteraturöversikten mynnade ut i två teman: Patientens upplevelse och interaktion ivårdmötet samt ambulanspersonalens professionella kompetens och förhållningssätt. Patienterna kände sig ibland förbisedda av ambulanspersonal och betonade sin beroendeställning. Deltagande i vårdbeslut och respektfull behandling främjade positiva vårdupplevelser. Kommunikationens kvalitet och förståelse för patienternas behov var viktiga. Bristande kommunikation ledde till ogynnsamma utfall och känslor av maktlöshet. Ambulanspersonalens empati och lugnande närvaro påverkade välbefinnandet och känslan av trygghet hos patienterna. Deras professionalism och omsorg skapade förtroende och lugn vilket främjade en positiv vårdupplevelse. Slutsats: Resultatet ger en viktig insikt i både främjande och hindrande faktorer iinteraktionen mellan ambulanspersonal och patienter, med betoning på att bli tagen på allvarsom en avgörande främjande faktor. Det understryker behovet av utbildning för att ambulanspersonal ska kunna lyssna på och respektera patienternas upplevelser, samt anpassa sin kommunikation för att möta individuella behov. Dessa insikter kan användas för att förbättra kommunikationsstrategier och tillämpa omvårdnadsprinciper för att skapa en trygg vårdmiljö, vilket kan leda till förbättringar inom utbildning och vårdutförande inom ambulanssjukvården. / Background: The interaction between ambulance staff and patients influences the patient's experience and treatment outcomes. Empathy, communication, and respect are pivotal factors. Understanding and meeting the patient's needs are crucial for a qualitative care relationship. Previous research indicates that the patient's physical needs are often prioritized over thepsychosocial ones, potentially leading to a lack of respect and compassion. Ambulancepersonnel must balance physical and psychosocial aspects for a respectful care relationship. Identifying and understanding factors that promote or hinder the care encounter are crucial for improving healthcare and ensuring that every patient feels seen and heard. Aim: To describe patients' experiences of factors that facilitate or hinder the care encounterwith ambulance personnel. Method: A literature review with a systematic approach and integrated analysis wasconducted. Results: The literature review resulted in two themes: the patient's experience and interactionin the care encounter and the ambulance personnel's professional competence and attitude. Patients sometimes felt overlooked by ambulance personnel, emphasizing their dependency. Participating in healthcare decisions and receiving respectful treatment promoted positive care experiences. The quality of communication and understanding of patients' needs were crucial. Poor communication led to unfavorable outcomes and feelings of powerlessness. The empathy and calming presence of ambulance personnel influenced patients' well-being and sense of security. Their professionalism and care instilled trust and calmness, promoting apositive care experience. Conclusion: The results provide valuable insights into both facilitating and hindering factors in the interaction between ambulance personnel and patients, with emphasis on being taken seriously as a crucial facilitating factor. It underscores the need for education to enable ambulance personnel to listen to and respect patients' experiences and adapt their communication to meet individual needs. These insights can be used to improve communication strategies and apply nursing principles to create a safe care environment, leading to enhancements in education and care delivery within ambulance healthcare.

Sammanfattning  Bakgrund: DT-kolografi används för att undersöka tjocktarmen och upptäcka patologiska förändringar såsom polyper och cancer. Denna metod kräver liknande förberedelser som vid koloskopi. Vid undersökningen ingår noggranna tarmförberedelser och tillförsel av CO₂ insufflation, vilket kan orsaka obehag och smärta hos patienterna. Dessa aspekter påverkar både patientens fysiska och psykiska tillstånd. Syfte: syftet med studien är att studera patientens upplevelse av DT-kolografi. Metod Systematisk litteraturöversikt genomfördes med datainsamling från databasen CINAHL. Studier som publicerades mellan 2012 och 2022 och sedan kvalitetsgranskas för att besvara studiens syfte. Resultat: Resultaten av 14 vetenskapliga artiklar visar varierande patientupplevelser på olika tarmförberedelser inklusive fullständig och reducerad laxering samt låg fiber diet inför DTkolografi. Slutsats Patientens upplevelse under DT-kolografi är komplex och påverkas av flera faktorer, det är viktigt med fortsatt forskning och klinisk utveckling för att förbättra patientupplevelse och öka diagnostisk noggrannhet. Nyckelord: DT-kolografi, patientupplevelse, tarmförberedelser och CO₂ insufflation. / Summary  Patient’s experience av CT Colonography.  Background: CT Colonography is used to examine the colon and detect pathological changes such as polyps and cancer. This method requires similar preparations to colonoscopy. The examination includes thorough bowl preparations and the administration of CO₂ insufflation, which can cause discomfort and pain for patients. These aspects impact both the patients physical and psychological state. Purpose: The purpose of the study is to examine the patient’s experience of CT Colonography. Method : A systematic literature review was conducted with data collection from the CINAHL database. Selected studies were published between 2012 and 2022 and then quality assessed to address this study's purpose. Results: The results from fourteen scientific articles demonstrate varying patient experiences with different bowel preparations, including complete and reduced laxation, fiber diet, before CT colonography. Conclusion: The patients, experiences during CT Colonography are complex and influenced by multiple factors. Continued research and clinical development are crucial to improve patient experience and increase diagnostic accuracy. Keywords: CT colonography, patient experience, bowel preparations and CO₂ insufflation.

Bakgrund  Övervikt karaktäriseras som ett BMI inom intervallet 25–30, och obesitas diagnosticeras vid ett BMI över 30. Enligt WHO är cirka 1,5 miljarder vuxna överviktiga och över 500 miljoner vuxna uppfyller kriterierna för obesitas. Tidigare forskning påvisar att stigmatisering av denna patientgrupp förekommer inom hälso- och sjukvård. Därmed finns behov av ytterligare forskning kring överviktiga och obesa patienters erfarenheter av viktrelaterad stigma inom hälso- och sjukvård. Syfte  Syftet var att beskriva överviktiga och obesa patienters upplevelse av viktstigma i mötet med Hälso- och sjukvård. Metod  Studien är utförd i form av en icke-systematisk litteraturöversikt. Resultatet baserades på 16 vetenskapliga originalartiklar. Samtliga artiklar hämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Kvaliteten på de valda artiklarna granskades med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Vid analys och sammanställning av resultatet användes integrerad analys, vilket resulterade i tre huvudkategorier. Resultat  Resultatet belyste överviktiga och obesa patienter upplevelser av viktrelaterad stigmatisering inom hälso- och sjukvård. Tre huvudkategorier identifierades; Patienternas upplevelse av kommunikation, Patienternas upplevelse av påverkan på vårdkvalitet, samt Negativa känslor som konsekvens av viktstigma. Utifrån huvudkategorierna formulerades sex underkategorier; Kommunikationsbarriärer, Personcentrerat bemötande, Nedsättande bemötande, Felaktigt vårdfokus, samt Vårdbarriärer. Slutsats Denna studie visade på att överviktiga och obesa patienter upplever stigmatisering i mötet med hälso- och sjukvård, vilket kan leda till lidande och misstro inför sjukvården. Det framkom även att denna patientgrupp upplever att det finns en osäkerhet bland vårdpersonal kring hur viktfrågor ska tas upp med patienten. Då stigmatisering resulterar i ökad risk för vårdfel och försämrad hälsa inom denna patientgrupp, samt utgör hinder för att bedriva personcentrerad omvårdnad är det av vikt att ett förbättringsarbete sker inom detta område. / Background  Overweight is categorized as a BMI between 25-30, while obesity is diagnosed in patients with a BMI over 30. About 1.5 billion adults are overweight and over 500 million are obese. Studies show that this patient group experiences stigmatization when in contact with health care, and therefore further research of overweight and obese patient’s experiences of weight-related stigma in the health care system is needed. Aim  The aim of this study was to describe overweight and obese patients' experiences of weight-related stigma in the health care system. Method  The method used to conduct the study was a non-systematic literature review. The result was based on 16 scientific original articles. The articles have been obtained from the databases CINAHL and PubMed. The quality of the articles has been externally reviewed based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. The data was compiled and analysed through an integrated data analysis, which resulted in three main categories. Results  The results illustrated overweight and obese patients’ experiences of weight-related stigma in healthcare. Three main categories were identified: Patients' experiences of communication, Patients’ experiences of impact on quality of health care, and Negative emotions as a consequence of weight-related stigma. As subcategories six themes were identified: Communication barriers, Person-centred treatment, Derogatory treatment, Incorrect focus of care and Barriers to health care. Conclusions  This essay showed that there is stigma against this category of patients, which can lead to suffering and mistrust against the health care system among these patients. The study also showed that overweight and obese patients experience an uncertainty among health care providers about how weight related issues should be addressed with the patient. Because of the increased risk of care errors, as well as negative impact on health and person-centred care associated with weight-related stigma, this is an area in need of improvement.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en svår ätstörning som kännetecknas av lågt BMI, rädsla inför viktuppgång samt ångestproblematik. Sjukdomen orsakar stort lidande för både patienten själv och anhöriga. I dagsläget saknas tillräckligt med forskning kring upplevelse och behandling. Sjukdomen är komplicerad och sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden för dessa patienter och behöver därmed bred kunskap om bemötandet av dessa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdupplevelser inom slutenvården för patienter med anorexia nervosa. Metod: Studien baserades på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som togs fram ur databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna granskades och analyserades av författarna för att besvara studiens syfte. Genom Högskolan i Gävles kvalitativa granskningsmall relevansbedömdes artiklarna. Materialet analyserades och resulterade i tre huvudteman: Upplevelser av sjukdom, upplevelser av vårdmiljön och upplevelser av vårdrelationen. Huvudresultat: Patienterna beskrev upplevelser av att vårdas med anorexia nervosa på en slutenvårdsavdelning och hur sjukdomen påverkade deras upplevelser. Patienterna beskrev ett behov av att ses som en helhet och att sjuksköterskorna hade ett individanpassat förhållningssätt. Vårdrelationen hade stor betydelse för patienternas upplevelse och behandling och genom ökad kunskap kunde sjuksköterskorna förbättra vårdupplevelsen. Slutsats: Studien visade att upplevelsen av slutenvårdsbehandling varierade från fall till fall och det behövdes ett individanpassat förhållningssätt av sjuksköterskan vid behandling av dessa patienter. Att skapa en god relation var en grundsten för omvårdnaden av patienter med anorexia nervosa. Genom ökad förståelse och kunskap hos sjuksköterskan kunde patienternas vårdupplevelse inom slutenvården förbättras. / Background: Anorexia nervosa is a severe eating disorder characterized by low BMI, fear of weight gain and anxiety problems. The disease causes great suffering for both the patient itself and relatives. Currently, there is a lack of sufficient research on experience and treatment. The disease is complicated and the nurse has an important role in the care of these patients and therefore needs a broad knowledge of how to respond to these patients. Aim: The aim of this study was to describe patient´s experiences of being treated for anorexia nervosa in an inpatient ward. Method: The study was based on 12 scientific articles with qualitative approaches that were extracted from the databases PubMed and CINAHL. The articles were reviewed and analyzed by the authors. Through the University of Gävle's qualitative review template, the articles were assessed for relevance. The material was analyzed and resulted in three main themes: Experiences of illness, experiences of care environment and experiences of care relationships. Main results: The patients described the experience of being treated with anorexia nervosa in an inpatient ward and how the experience was affected by their disease. The patients described a need to be seen as a whole and that the nurses had an individual approach. The care relationship was of great importance to the patients' experience and treatment, and through increased knowledge the nurses were able to improve the experience. Conclusions: The study showed that the experience of inpatient treatment varied from case to case and that an individually tailored approach by the nurse is needed when treating these patients. Creating a good relationship is a cornerstone of nursing care for patients with anorexia nervosa. Through increased understanding and knowledge by the nurse, patients' experience of inpatient care can be improved.