Bakgrund   Sjukhusmiljöer karaktäriseras ofta som kalla och opersonliga, med begränsat utrymme för mellanmänskliga möten. En av sjuksköterskans kärnkompetenser är personcentrerad vård där konst kan användas som främjande redskap i mötet med patienten. Inom ramen för mötet mellan patient och vårdgivare spelar konsten en betydelsefull roll, där den fungerar som ett stöd i kommunikationen, vilket i sin tur främjar en hälsofrämjande interaktion. Mot bakgrund av detta finns det ett behov av att utforska patienters upplevelser av konst i vårdmiljön för att skapa en djupare förståelse för konstens betydelse och dess potential att förbättra vårdmiljön, patientmötet och patienters välbefinnande inom hälso- och sjukvården.  Syfte Syftet var att belysa patientens upplevelse av konst i vårdmiljön. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt, baserad på 15 vetenskapliga originalartiklar med en kvalitativ och kvantitativ ansats. För att samla in relevanta artiklar, utfördes sökningar i databaserna PubMed och CINAHL med olika kombinationer av söktermer. Därefter genomgick samtliga inkluderade artiklar en kvalitetsgranskning enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades med en integrerad dataanalys. Resultat I sammanställningen av resultatet identifierades fyra kategorier: Skapar emotionellt välbefinnande som ger stöd, Främjar samtal och interaktioner och Uppmuntrar till reflektion och ger distraktion samt Främjar känsla av hopp och kontroll. Resultaten påvisade konstens signifikanta roll inom vården, inte enbart som en estetisk komponent utan även som en betydelsefull resurs som främjar patienternas välbefinnande. Den bidrar till ökad möjlighet till kommunikation, uppmuntrar reflektion, ger distraktion, samt skapar en känsla av hopp och kontroll. Slutsats Denna litteraturöversikt visar att integreringen av konst i vårdmiljön är en värdefull insats med potential att förbättra patienternas totala upplevelse av vården och deras övergripande hälsa och välbefinnande. Detta understryker vikten av att fortsätta forska inom området och främja användningen av konst inom vården för att skapa en mer stödjande och givande vårdmiljö. / Background Hospital environments are often characterized as cold and impersonal, with limited space for interpersonal interactions. One of the core competencies of nursing is person-centered care, where art can be used as a facilitating tool in patient encounters. Within the context of the interaction between patients and healthcare providers, art plays a significant role, serving as support in communication, thereby promoting health-improving interactions. Against this backdrop, there is a need to explore patients' experiences of art in healthcare settings, in order to gain a deeper understanding of the significance of art and its potential to improve the healthcare environment, patient encounters, and patients' well-being within the healthcare sector. Aim The aim was to highlight the patient's experience of art in the healthcare environment. Method A non-systematic literature review, based on 15 scientific original articles with both qualitative and quantitative approaches. To collect relevant articles, a search was conducted in the PubMed and CINAHL databases using various combinations of search terms. Subsequently, all included articles underwent a quality assessment following the evaluation criteria outlined by Sophiahemmet University for scientific classification and quality. The results were compiled and analyzed through an integrated data analysis process. Results In the results summary, four distinct categories emerged: Creates emotional well-being that provides support, Promotes conversations and interactions, Encourages reflection and provides distraction, and Fosters a sense of hope and control. These findings underscored the significant role of art in healthcare, not only as an aesthetic component, but also as a valuable resource that enhances the well-being of patients. It contributes to increased opportunities for communication, encourages reflection, provides distraction, and fosters a sense of hope and control. Conclusions This literature review demonstrates that the integration of art in the healthcare environment is a valuable initiative with the potential to enhance patients' overall healthcare experience and their overall health and well-being. This underscores the importance of continuing to research and promote the use of art in healthcare to create a more supportive and rewarding healthcare environment.

Bakgrund: ​​Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk fortskridande folkhälsosjukdom som mestadels drabbar rökare, men kan även drabba icke rökare. Människor som lever med KOL kan uppleva obehagliga symtom, där andnöd särskilt kan ha en stark påverkan på deras vardag. För sjuksköterskor är det viktigt att förstå hur patienter upplever sjukdomen för att kunna bidra med en personcentrerad vård.​    Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom.​       Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metodbeskrivning genomfördes baserad på tio kvalitativa orginalartiklar som hämtades från databaserna Cinahl Complete och Pubmed. Med sökord som ”leva med”, ”patientupplevelse”, ”kronisk obstruktiv lungsjukdom”, och "kvalitativa studier” hittades 10st orginalartiklar. ​​       Resultat: ​​Analysen resulterade i fyra teman. “Fysiska symtom som medför i svårigheter i det dagliga livet”, som berör hur deltagarna upplever en känsla av färre möjligheter där andningen är ett symtom som påverkar deras vardag. “Emotionella känslor av KOL”, tar upp hur deltagarna känner en identitetsförlust samtidigt som de känner skam, ångest och rädsla i samband med KOL. “Fysisk aktivitet i vardagliga livet”, lyfter hur enkla saker i deltagarnas liv innan sjukdomen har blivit till utmaningar, t.ex. utmaning i träning, korta promenader samt handla. Sista temat “Upplevelse av stöd”, berör deltagarnas upplevelser av stöd som beskrivs som både positiv men även negativt. ​       Slutsats: Resultatet diskuteras med stöd av Katie Eriksson teori om lidande. I resultatet påvisar teorin om lidande en tydlig koppling till upplevelsen av KOL, där deltagarna upplevde KOL som en betungande börda. KOL begränsade deltagarnas liv och ledde till en känsla av isolering där deltagarna behövt anpassa hela deras liv efter sjukdomen. Sjuksköterskan har en viktig i roll i att bemöta patienten på ett professionellt sätt samt anpassa vården efter ett personcentrerat sätt.​ / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a chronic progressive public health disease that mostly affects smokers but can also affect non-smokers. People living with COPD can experience unpleasant symptoms, where shortness of breath in particular can have a strong impact on their everyday life. For nurses, it is important to understand how patients experiences the disease in order to contribute with person-centered care.      Aim: To describe patients' experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease.       Method: A literature review according to Friberg's method description was carried out based on ten qualitative original articles that were retrieved from the databases Cinahl Complete and Pubmed. With keywords such as "living with", "patientexperience", "chronic obstructive pulmonary disease", "qualitative studies" were 10 original articles found.       Results: The analysis resulted in four themes. "Physical symptoms that lead to difficulties in daily life", which concerns how the participants experience a feeling of fewer opportunities where breathing is a symptom that affects their everyday life. “Emotional feelings of COPD”, addresses how the participants feel a loss of identity while also feeling shame, anxiety, and fear associated with COPD. "Physical activity in everyday life", highlights how simple things in the participants' lives before the disease have become challenges, e.g. challenge in training, short walks and shopping. The last theme, "Experience of support", concerns the participants' experiences of support which they describe as both positive but also negative.        Conclusions: The result is discussed with the support of Katie Eriksson's theory of suffering. In the results, the theory of suffering shows a connection to COPD, the participants experience COPD as an onerous burden. COPD limits participants' lives and has led to a sense of isolation where participants have had to adapt their entire lives to the disease. The nurse has an important role in treating the patient in a professional manner and adapting care in a person-centered manner.

En god psykisk hälsa är en mänsklig rättighet som bidrar till utveckling och välbefinnande i samhället. De senaste åren har det skett en ökning av psykisk ohälsa i världen, vilket leder till att vårdpersonal allt oftare möter patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvården. Det förekommer stigmatisering i samhället och inom vården gentemot patienter med psykisk ohälsa. Stigmatiseringen kan medföra att personer med psykisk ohälsa får ett sämre bemötande och en ojämlik vård. Ökad samsjuklighet med somatiska sjukdomar gör att personer med psykisk ohälsa allt oftare behöver söka vård. Sjuksköterskan har som ansvar att förbättra, bibehålla och hantera patienternas hälsoproblem. Genom ett vårdande möte kan sjuksköterskan arbeta utifrån ett personcentrerat bemötande som genererar i en god och jämlik vård för alla. Därför var studiens syfte att utifrån ett patientperspektiv belysa hur patienter med psykisk ohälsa upplever bemötandet från vårdpersonalen inom hälso-och sjukvården. Metoden som användes för att svara på syftet var en litteraturöversikt av kvalitativ forskning, för att få en djupare förståelse av fenomenet. Resultatet består av 12 artiklar som kvalitetsgranskats och analyserats. I resultatet skapades två huvudteaman: Att inte bli sedd och Att känna sig sedd. Ur dessa har åtta subteman skapats för att tydligare beskriva upplevelser som personer med psykisk ohälsa upplevt vid bemötande med vårdpersonal inom hälso-och sjukvården. I diskussionen lyfts och problematiseras tre huvudfynd från resultatet som består av diskriminering, okunskap och att känna sig sedd.

Bakgrund: Post Covid-19 är ett tillstånd med långvariga diffusa symtom som kan drabba patienten först efter en sjukdomsdebut i Covid-19. Tillståndet som är komplext och påverkar personens livskvalité saknar för tillfället evidensbaserad behandling och diagnostik. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av mötet med vården vid Post Covid-19 ur ett patientperspektiv. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes och 12 vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat: Litteraturstudiens resultat framställdes till fem kategorier, vilka var upplevelser av tillgång till vård, upplevelser av vårdpersonalens bemötande, upplevelser av kunskap relaterat till Post Covid-19, upplevelser av kontinuitet och upplevelser av stöd- och engagemang. Konklusion: Det förelåg brister i bemötandet av personer med Post Covid-19 relaterat till frånvaro av ett holistiskt- och personcentrerat förhållningssätt bland vårdpersonal. Personer med Post Covid-19 upplevde misstro och tvivel från vårdpersonal, vilket skapade känslor av att inte bli tagen på allvar. Vidare framkom behov av ökad kunskap gällande tillståndets epidemiologi, diagnos och behandling. Sammantaget belyser den föreliggande litteraturstudiens resultat en otillräcklig hälso- och sjukvård för personer med Post Covid-19.

Bakgrund Psykisk ohälsa utgör ett omfattande folkhälsoproblem. Primärvården spelar en avgörande och alltmer betydelsefull roll i att tillgodose behov och behandla patienter med psykisk ohälsa samtidigt som den främjar välbefinnande. Med sin kapacitet har primärvården möjlighet att erbjuda en holistisk och integrerad vård som adresserar både fysiska och psykiska hälsotillstånd simultant. Hur patienter bemöts inom primärvården kan vara av avgörande betydelse för deras framtida hälsa; en mindre gynnsam upplevelse kan förändra patientens förtroende för vården och potentiellt resultera i att de avstår från att söka vidare vård för sina psykiska besvär. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur patienter med psykiskohälsa upplever primärvården. Metod En litteraturöversikt med åtta publicerade originalartiklar. Insamlingen av data utfördes i databaserna CINAHL Complete och PubMed samt genom manuell sökning. Artiklarna analyserades utefter Fribergs analysmetod. Resultat I resultatet identifierades tre övergripande teman; stigmatisering, vårdrelationens betydelse och möjlighet till delaktighet. Stigmatiseringen upplevde patienterna kom från både vårdgivare och samhället, och där en känsla av inre skam ledde till att färre sökte vård. En god vårdrelation, präglad av medkänsla och respekt, förbättrade patienternas upplevelser och minskade stigmatiseringen. Delaktighet i vården påverkades av finansiella och sociala hinder samt brist på samordning mellan olika vårdinstanser. Patienter efterfrågade längre och mer tillgängliga möten för att kunna bygga förtroendefulla relationer och få adekvat stöd. Slutsats Patienter med psykisk ohälsa som tillhandahållit hjälp inom primärvården beskriver både positiva och negativa vårdupplevelser. En god vårdrelation inkluderar kommunikation och delaktighet, medan negativa upplevelser ofta relateras till stigmatisering och fördomar. Det är viktigt att främja positiva vårdrelationer med respekt och lyhördhet för att förbättra vården för denna patientgrupp. / Background Mental health constitutes a significant public health issue. Primary care plays a significant and increasingly important role in meeting the needs and treating patients with mental health problems while also promoting well-being. With its capacity, primary care has the potential to offer holistic and integrated care that addresses both physical and mental health conditions simultaneously. How patients are treated within primary care can be crucial for their future health; a less favorable experience can alter the patient's trust in care and potentially result in them refraining from seeking further care for their mental health problems. Aim The purpose of the literature review was to describe how patients with mental health issues experience primary care. Method A literature review comprising eight published original articles was conducted. Data collection was carried out in the CINAHL Complete and PubMed databases, as well as through manual searching. The articles were analyzed using Friberg's analysis method. Results The results identified three overarching themes: stigmatization, the significance of the relationship in health care, and opportunities for participation. Patients experienced stigma from both healthcare providers and society, and a sense of internal shame led to fewer seeking care. A good healthcare relationship, characterized by compassion and respect, improved patients' experiences, and reduced stigmatization. Participation in care was influenced by financial and social barriers as well as a lack of coordination between different healthcare providers. Patients requested longer and more accessible meetings to build trusting relationships and receive adequate support. Conclusions Patients with mental health problems who received care within primary care services describe both positive and negative care experiences. A good relationship includes communication and participation, while negative experiences are often related to stigmatization and prejudice. It is important to promote positive relationships with respect and responsiveness to improve care for this patient group.

Trauma är idag den vanligaste dödsorsaken bland personer i arbetsför ålder. För en patient som drabbas av trauma innebär att man på akutmottagningen tas emot av ett stort antal vårdpersonal. Arbetssättet som används vid traumaomhändertagande kännetecknas av effektivitet samt ett strukturerat arbetssätt för att kunna bedöma omfattningen av patientens skador och på ett snabbt och effektivt åtgärda dessa. Patienten som genomgår ett fysiskt trauma befinner sig i en utsatt situation, som sjuksköterska på en akutmottagning är det viktigt att inte glömma patientens omvårdnadsbehov i denna situation. Syftet med denna studie är att undersöka patientens upplevelse av traumaomhändertagandet på akutmottagningen. Som metod valde författarna att utföra en allmän litteraturöversikt för att svara på denna studies syfte. För att finna artiklar till resultatet utfördes sökningar i databaserna CINAHL och PubMed samt manuella sökningar. I resultatet inkluderades 15 vetenskapliga artiklar som publicerades mellan åren 2004–2023. Författarna använde sig av en integrativ analys som innebär att utifrån resultatet i de vetenskapliga artiklarna dra slutsatser och identifiera underliggande mönster för att sammanställa ett resultat. I resultatet av denna studie framkom det tre huvudkategorier: Patientens upplevda känslor under traumateamets omhändertagande, kommunikation och vårdpersonalens bemötande. Under huvudkategorierna framkom det även sex stycken underkategorier. I resultat framkommer att patienter generellt sätt är nöjda med det initiala omhändertagandet när stort fokus läggs på den enskilda patienten. Vidare framkommer det att inom vården finns det förbättringspotential gällande bemötande och samordning av den vidare vården. Slutsatsen av detta arbete är att kommunikationen har en stor betydelse för patientens upplevelse av traumaomhändertagandet och vidare vård efter det initiala omhändertagandet på akutmottagningen. / Trauma is currently the most common cause of death among working-age individuals. When a patient experiences trauma, they are received by a large number of healthcare professionals in the emergency department. The approach used in trauma care is characterized by efficiency and a structured method to assess the extent of the patient’s injuries and promptly address them. Patients undergoing physical trauma are in a vulnerable situation, and as a nurse in an emergency department, it is important not to overlook their nursing needs in this situation. The purpose of this study is to examine the patient’s experience of the trauma care in the emergency department. The authors chose to conduct a general literature review as the method to address this study’s purpose. To find articles for the results, searches were conducted in the CINAHL and PubMed databases as well as manual searches. The results included 15 scientific articles published between 2004 and 2023. The authors used an integrative analysis to draw conclusions from the scientific articles’ results and identify underlying patterns to compile a result. The results of this study revealed three main themes: the patient’s experience of the initial care, communication, and the healthcare professionals’ approach. Within these main themes, six subcategories also emerged. The results indicate that patients are generally satisfied with the initial care when there is a strong focus on the individual patient. Furthermore, there is room for improvement in healthcare regarding attitude and coordination of further care. The conclusion of this work is that communication plays a significant role in the patient’s experience of the trauma care and subsequent care after the initial intervention.

Bakgrund: År 2022 gjordes cirka 1,8 miljoner besök på akutmottagningar runt om i Sverige. Akutsjukvårdens premisser skiljer sig från annan vård genom avsaknad av tidsbokning och öppettider dygnet runt. Omvårdnaden på akutmottagningen påverkas av organisatoriska faktorer som resurser i form av personal och arbetsbelastning, i samspel med individuella faktorer hos sjuksköterskan som erfarenhet, kommunikationsförmåga och förmåga att involvera patienten. Det teoretiska ramverket Fundamentals of care är ett modernt internationellt teoretiskt ramverk utvecklat för att knyta an teori till praktik inom omvårdnad i den moderna hälso- och sjukvården. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att söka vård på en akutmottagning. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats. Fundamentals of care användes som teoretisk utgångspunkt. Datainsamlingen genomfördes via sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades med ett bedömningsformulär och analyserades genom en integrerad analys. Resultat: Fem huvudkategorier framstod: Information, Delaktighet, Förväntningar, Väntan och Miljö. Patienterna upplevde sårbarhet och avsaknad av kommunikation på akutmottagningen. Att vara delaktig upplevdes som essentiellt. Det existerade outtalade förväntningar hos patienterna och långa väntetider ansågs negativt men kunde påverkas i en positiv riktning genom god omvårdnad. Både den Slutsats: Patienterna i denna studie upplevde en sårbarhet på akutmottagningen och önskade att bli bemötta med professionalitet och empati. De ville etablera en relation till sjuksköterskan och vårdpersonal och förväntade sig att bli uppmärksammade på sina behov ur ett holistiskt perspektiv. Ramverket Fundamentals of cares tre dimensioner kan användas som en teoretisk utgångspunkt för att identifiera viktiga hållpunkter genom patientens besök på akutmottagningen. Detta för att förbättra patientsäkerheten, ge en individualiserad vård, ökad delaktighet och minska negativa upplevelser från besöket på akutmottagningen. / Background: In 2022, approximately 1.8 million visits were made to emergency departments around Sweden. The premises of emergency care differ from other care due to the lack of appointment bookings and 24-hour opening hours. The nursing care in the emergency department is influenced by organizational factors such as resources in the form of personnel and workload, in interaction with individual factors of the nurse such as experience, communication skills and the ability to involve the patient. The theoretical framework Fundamentals of care is a modern international theoretical framework developed to link theory to practice in nursing care in modern healthcare. Aim: To describe patients' experiences of seeking care in an emergency department. Method: A general literature review based on 15 scientific articles of qualitative and quantitative approach. Fundamentals of care was used as the theoretical starting point. The data collection was made from searches in the databases CINAHL and PubMed. The articles' quality was reviewed using an assessment form and they were analyzed using an integrated analysis method. Results: Five main categories emerged: Information, Participation, Expectations, Waiting and Environment. Patients experienced vulnerability and a lack of communication in the emergency department. Being involved was felt to be essential. There were unspoken expectations among the patients and long waiting times were considered negative but could be influenced in a positive direction through good nursing care. Both the physical and psychosocial environment at the emergency department were perceived as stressful. Conclusion: The patients in this study experienced vulnerability in the emergency department and desired to be treated with professionalism and empathy. They wanted to establish a relationship with the nurse and nursing staff and expected to have their needs addressed from a holistic perspective. The three dimensions of the Fundamentals of care framework can be used as a theoretical starting point to identify important points of reference through the patient's visit to the emergency department. This is to improve patient safety, provide individualized care, increased participation and reduce negative experiences from the visit to the emergency department.

Introduktion: Akut konfusion är ett tillstånd som karakteriseras av akut kognitiv svikt och drabbar upp till 80% av kritiskt sjuka patienter på intensivvårdsavdelningar.  Tillståndet skapar ett lidande hos patienten och ger även negativa konsekvenser för anhöriga, vården och samhället. Behandlingen består i första hand av omvårdnadsåtgärder vilket ställer höga krav på sjuksköterskans kompetens.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av akut konfusion på intensivvårdsavdelning.  Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tretton kvalitativa artiklar söktes i databaserna PubMed, CINAHL samt i metaanalysers referenslistor. Kvalitetsgranskningen utfördes med kvalitetsgranskningsmall från SBU. Resultatanalysen genomfördes med Forsberg & Wengströms analysmodell.  Resultat: I resultatet identifierades fem teman: upplevelser av sjuksköterskans och närståendes förhållningssätt och bemötande, upplevelser av perceptionsstörningar, upplevelser av att vara vilsen i tid och rum, upplevelser av skiftande sinnesstämning samt upplevelser av agitation och paranoia.  Slutsats: Patienternas upplevelser av akut konfusion beskrevs som ett lidande. De framkom att patienterna nyttjade olika copingstrategier för att hantera tillståndet. Genom att ha kunskap om detta kan sjuksköterskan vara ett stöd i att lindra patientens lidande. Patienters upplevelser behöver studeras ytterligare så sjukvårdspersonal kan utbildas vidare i ämnet och på så sätt erbjuda en god vård för denna patientgrupp. / Introduction: Acute confusion is a condition characterized by an acute cognitive failure and affects up to 80% of the severely ill patients in intensive care units. The condition contributes to suffering for the patient and also generates negative consequences for relatives, healthcare and society. The treatment is primarily nursing measures which makes high demands on nurses competence.  Aim: The aim of the study was to describe the adult patient's experience of acute confusion in the intensive care unit.  Method: A general literature study with a qualitative approach. Thirteen qualitative studies were found in the databases PubMed, CINAHL and through metaanalyzes references. The quality review was done implementing the quality review template from SBU. The result analysis was carried out using Forsberg and Wengströms analysis model.  Results: The result identified five themes: experiences of the nurse and relatives approach and reception, experiences of perception disorders, experiences of being disoriented in time and space, experiences of mood swings, and also experiences of agitation and paranoia.  Conclusion: Patients' experiences of acute confusion was described as a suffering. Patients used different coping strategies to manage their condition. With knowledge about the condition the nurse can be a support in easing the patients suffering. Patients' experiences need to be studied further so healthcare professionals can be educated about the subject and offer good care för this patient group.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är den vanligaste vårdskadan inom Sveriges hälso- och sjukvård, fler än 57,000 personer i den svenska slutenvården diagnostiseras med en VRI årligen. Patienter har ofta ingen eller mycket lite kunskap om VRI och vad det kan leda till för konsekvenser. Upplevelser av en VRI utifrån patientperspektivet har hamnat i skymundan. Det är viktigt att belysa patientupplevelser för att öka kunskap och förståelse hos den verksamma sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av vårdrelaterade infektioner. Metod: Studien genomfördes som en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes med en induktiv ansats. Forskning inhämtades från databaserna Cinahl Complete och PubMed och analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell för integrerande sammanställningar av kvalitativ forskning inspirerade av metasyntes. Totalt tio forskningsartiklar inkluderades i analysen. Resultat: Patienter som drabbas av vårdrelaterade infektioner upplever fysiska besvär till följd av VRIn. Patienterna påverkades även psykiskt, både negativt och positivt. Patienter upplever att VRIn skapade begränsningar i vardagen på grund av fysiska nedsättningar vilket även ledde till att patienterna upplevde att familj och relationer påverkades. Upplevelser av sjukvården och bemötande av sjukvårdspersonalen hade en betydelse i hur patienterna beskrev upplevelsen i sin helhet. Patienterna upplevde att kommunikation och kontinuitet var två betydande faktorer för omvårdnaden, både kommunikation och kontinuitet upplevdes vara bristfällig. Slutsats: Vårdrelaterade infektioner måste bemötas med ett holistiskt synsätt från sjukvårdspersonalen och utrymme måste ges för patienterna att kunna berätta och dela upplevelsen i samband med att vård ges för infektionen. Fysiska sjukdomar kan leda till psykologisk påverkan och bör också tas i beaktning vid vård av vårdrelaterade infektioner.

Introduktion: Informationsöverföring inom sjukvården är ett kritiskt moment där viktig information kan försvinna eller missuppfattas. Ett sådant moment är sjuksköterskornas skiftöverlämning som kan genomföras på olika sätt. Att skiftöverlämningen sker på patientsal beskrivs av sjuksköterskor som både mer effektiv, korrekt och inbjudande för patienten. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans överrapportering på patientsal inom slutenvården.  Metod: Beskrivande design med allmän litteraturstudie som datainsamlingsmetod. Fem kvalitativa artiklar och sex mixed-method artiklar användes som grund för arbetet. Resultat: Resultatet visade att patienter genom överrapportering på patientsal kände sig mer involverade och delaktiga i sin vård. De upplevde även att överrapportering på patientsal bidrog till en tryggare sjukhusvistelse då sjuksköterskan introducerades tidigt under sitt skift men också möjligheten att verifiera den information som förs vidare. En stor del av patienterna ansåg inte att det var något problem att information delades så att andra kunde höra, det innebar inte att alla ämnen passade att pratas om på patientsalen då patienter såg vissa ämnen som mer inskränkande på deras integritet. Patienterna beskrev även sjuksköterskans förhållningssätt som en viktig del i hur patienters deltagande påverkas. Slutsats: Slutsatsen dras att överrapportering på patientsal bidrar till ökad delaktighet för patienten men att strukturen av överrapportering på patientsal bör utformas vidare för att säkerställa att sekretessen inte bryts samt att patienten blir involverad på ett lämpligt sätt. / Introduction: Information transfer in healthcare is a critical moment where important information can be lost or misunderstood. One such element is the nurses' shift handover, which can be carried out in different ways. That the shift handover takes place at the patient's bedside is described by nurses as both more efficient, correct and inviting. Aim: The aim of this study was to describe patients experiences with nursing bedside handover. Method: Descriptive design with general literature study as data collection method. Five qualitative articles and six mixed-method articles were used as a basis for the work.  Results: The results showed that through nursing bedside handoff, patients felt more involved in their care. Patients also felt that bedside handoff contributed to a safer hospital stay as the nurse was introduced early during the shift and with the opportunity to verify the information being passed on. Many patients did not consider it a problem that information was shared in a way that other patients could hear, but it did not mean that all topics were suitable to discuss at the bedside as patients saw certain topics as more intrusive of their privacy. The patients also described the nurse's approach as an important part of how patients' participation was affected. Conclusion: The conclusion is drawn that nursing bedside handoff contributes to increased participation for the patient, but that the structure of bedside handoff should be developed further to ensure that confidentiality is not breached and that the patient becomes involved in an appropriate way.