Global ETD Search

1	Reflections on Autism : Ethical Perspectives on Autism Spectrum Disorder in Health Care and Education / Reflektioner om autism : Etiska perspektiv på autismspektrumstörning i hälsovård och utbildning Jaarsma, Pier January 2014 (has links) In the four papers presented in this dissertation I analyze and discuss various value statements and moral stances, which I regard as unjustifiably harmful for persons with Autism and obstacles for the creation of an Autism-friendly society. In the papers I try to show that the positions underpinning the Autism-phobic moral stances are not warranted and cannot be defended in a good way. In doing so, I hope to transform the harmful moral intuitions underlying these positions into autism-friendly ones. The first paper investigates the Neurodiversity claim that ‘Autism is a natural variation’. The claim is interpreted and investigated and an argument is given that, contrary to Low-Functioning Autism, High-Functioning Autism can indeed be seen as a natural variation, without necessarily being seen as a disability. The second paper focuses on the problem for persons with Autism to adapt to prosocial lying, which is saying something not true but socially acceptable in a situation. By comparing a Kantian approach and a care ethics approach, the paper ends up recommending teaching persons with Autism to lie in a rule based and empathic way. The third paper deals with the morality of embryo selection in IVF. Based on a widely shared intuition of natural capabilities, arguments are given that it is morally legitimate to choose an Autistic embryo instead of a ‘normal’ one, contrary to arguments given by proponents of ‘every child should have the best chance of the best life’. The fourth paper deals with moral education. An argument is given that due to problems with cognitive empathy children with Autism should be taught pro-social behavior in a rule based way. / I de fyra artiklarna, som presenteras i denna avhandling, analyserar och diskuterar jag olika värdeuttalanden och moraliska ställningstaganden, vilka jag anser inte kan berättigas och är skadliga för personer med autism och utgör hinder för skapandet av ett autismvänligt samhälle. I artiklarna försöker jag visa att de ståndpunkter som ligger till grund för autism - fobiska moraliska ställningstaganden inte kan berättigas eller försvaras på ett rimligt sätt. På så sätt hoppas jag att omvandla de skadliga moraliska intuitioner som ligger bakom dessa positioner till autismvänliga sådana. Den första artikeln undersöker påståendet från förespråkare av neurodiversitet att ”autism är en naturlig variation”. Påståendet tolkas och utreds och ett argument ges att, i motsats till låg fungerande autism, kan högfungerande autism faktiskt ses som en naturlig variation, utan att nödvändigtvis ses som ett handikapp. Den andra artikeln fokuserar på problem för personer med autism för att anpassa sig till att ljuga prosocialt, nämligen att säga något som är osant men socialt lämpligt i en viss situation. Genom att jämföra en Kantiansk strategi med en omsorgsetisk strategi rekommenderar artikeln att undervisning i att ljuga på ett regelbaserat och empatiskt sätt bör ges till personer med autism. Den tredje artikeln behandlar moralen kring väljande av embryo i IVF. Baserat på en allmänt delad intuition om förekomsten och betydelsen av naturliga förmågor ges ett argument för att det är moraliskt legitimt att välja ett autistiskt embryo i stället för ett ”normalt”, i motsats till argument som ges av förespråkarna för ”varje barn ska få bästa chansen till det bästa livet”. Den fjärde artikeln handlar om hur barn ska bibringas moral genom utbildning. Ett argument ges att på grund av problem med kognitiv empati så bör barn med autism undervisas i pro - socialt beteende på ett regelbaserat sätt. / <p>The series name<strong> Dissertations on Health and Society</strong> is incomplete. The correct and complete name is <strong>Linköping Dissertations on Health and Society</strong>.</p> Autism applied ethics health care moral education Neurodiversity Autism tillämpad etik hälsovård utbildning i moral neurodiversitet
2	Att leva med autism : en litteraturöversikt om upplevelsen att få och att leva med diagnosen autism / Living with autism : the experience of receiving and living with a diagnosis of autism: a literature review Ehn, Esmeralda January 2017 (has links) Bakgrund: Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med symtom som förekommer i olika svårighetsgrad. För att få diagnosen autism krävs problem från två huvudområden; varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och social interaktion i ett flertal olika sammanhang och begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter. Begreppet neurodiversitet innebär ett alternativt synsätt på autism där diagnosen betraktas som en del av den mänskliga mångfalden snarare än en funktionsnedsättning. Tidigare studier har visat att sjuksköterskor har ett behov av ökad kunskap om autism för att kunna ge ett bättre bemötande till dessa patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur personer med autism upplever att få och att leva med sin diagnos. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2012) har genomförts. Tio vetenskapliga artiklar användes till resultatet, varav åtta kvalitativa artiklar och två artiklar med mixad metod. Artiklarna hämtades från databaserna Academic Search Complete, Cinahl Complete, Medline och PsycInfo. Resultat: Två huvudteman med tillhörande underteman identifierades. Under temat Att få diagnosen autism redogjordes för deltagarnas känslomässiga reaktioner på att få en diagnos, de svårigheter att få en diagnos som många deltagare upplevde samt den process det innebar att acceptera sin diagnos. Under temat Att leva med autism framkom att många deltagare upplevde både positiva och negativa aspekter av att ha autism. Sociala svårigheter och psykisk ohälsa var vanligt förekommande men ett flertal deltagare hade lärt sig strategier för att klara av sociala situationer bättre. De uttryckte ett behov av stöd från omgivningen och flera deltagare hade stora kunskaper om sin egen diagnos som de önskade att sjukvården och samhället tog hänsyn till. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat diskuterades utifrån tidigare forskning och Phil Barkers tidvattenmodell. Författaren diskuterade vad det innebar för deltagarna att få diagnosen autism och att leva med autism, hur autism kan yttra sig hos kvinnor samt deltagarnas upplevelser i mötet med sjukvården. / Background: Autism is a neurodevelopmental disorder with symtoms that occur in different severity. To diagnose autism, problems are required from two main areas; persistent deficits in social communication and social interaction across contexts and restrictive, repetitive patterns of behavior, interests, or activities. The concept of neurodiversity represents an alternative approach to autism, where the diagnosis is considered as part of human diversity rather than a disability. Previous studies have shown that nurses need a better understanding of autism in order to provide better care for these patients. Aim: The aim of this literature review was to illuminate the experience of recieving and living with a diagnosis of autism. Method: A literature review according to Friberg (2012) has been conducted. Ten scientific articles were used for the reults, of which eight qualitative articles and two articles of mixed methods. The articles were collected from the databases Academic Search Complete, Cinahl Complete, Medline and PsycInfo. Results: Two main themes with associated subthemes were identified. The participants' emotional responses to diagnosis, the difficulty of receiving a diagnosis that many participants experience and the process of accepting the diagnosis were accounted for under the theme Receiving a diagnosis of autism. Many participants experienced both positive and negative aspects of having autism, which emerged under the theme Living with autism. Social difficulties and mental illness were common but a number of participants had learned strategies to better manage social situations. They expressed a need for support from their surroundings and several participants had acquired extensive knowledge of their own diagnosis that they want the public and professionals to take into account. Discussion: The results were discussed in relation to previous studies and the Tidal Model. The author discussed what it meant for the participants to be diagnosed and to live with autism, how autism can be expressed in females and the participants' experiences with healthcare. Autism Patient experience Diagnosis Neurodiversity The Tidal Model Autism Patientupplevelse Diagnos Neurodiversitet Tidvattenmodellen Nursing Omvårdnad
3	What is the ART of ADHD SoMe Acting : and how is it artistically relevant for everyone to know? Lindman, Alexander January 2023 (has links) During my master program in acting 2021-23 at Stockholm University of the Arts I coined the term deneurotypicalize and a definition of art as ART to guide my now and future work of trying to deneurotypicalize acting technique and understand what the ART of the SoMe Actor might be and do and and if there is or should be a difference between a neurotypical and neurodiverse way of applying oneself and communicate with said audience on said platform(s)? This all resulted in over 150 pages of written words, and a great deal more written documentation; a performance lecture on the 2nd of May 2023 with a Q&A, several short films and Social Media interactions, 3 Surveys about ADHD-acting and art, 3 events on Scenkonstbiennalen (2022); and this master thesis and a research catalogue page with a more general documentation, too. ADHD, ART, Social Media and acting is more connected than I first realised, maybe because ADHD-actors have an affinity for ARTing which can be, and not be, an asset during ARTistic-processes. Lots of further research is needed, and in larger quantities. The ADHD relation to the arts might seem obvious because the out of the box thinking, hyperfocus, hyperfixation and only being able to follow your strongest passions and interests but it can also be because the rest of the society isn’t built for ARTing or ADHD-people which makes the field of arts so alluring. And maybe more often than we’d like to admit: also a very all consuming — especially if all the ARTistic-processes are based upon neurotypical standards — energy draining (and worst case scenario a death) trap. / Under mitt masterprogram i skådespeleri 2021-23 vid Stockholms konsthögskola myntade jag termen deneurotypicalize (avneurotypikalisera) och en definition av konst som ART för att vägleda mitt nu- och framtida arbete med att försöka avneurotypikalisera skådespeleritekniken och förstå vad the ART of/ADHD Socialamedie-skådespelarkonsten är och kan vara och göra och och om det finns någon skillnad eller borde vara skillnad mellan ett neurotypiskt och neurodiverst sätt att applicera sig och kommunicera med nämnda publik på nämnda plattform(ar)? Allt detta resulterade i över 150 sidor med skrivna ord och mycket mer skriftlig dokumentation; en performanceföreläsning den 2 maj 2023 med en Q&A, flera kortfilmer och sociala medier interaktioner, 3 undersökningar om ADHD-skådespeleri och konst, 3 evenemang på Scenkonstbiennalen (2022); och denna masteruppsats och en forskningskatalogsida med mer allmän dokumentation. ADHD, ART, sociala medier och skådespeleri hänger mer ihop än jag först insåg, kanske för att ADHD-skådespelare har en fördel när det kommer till att kontsta (ARTing) som kan vara, och inte vara, en tillgång under KONSTnärliga processer (ARTistic-processes). Det behövs mycket mer forskning, och i större mängder. ADHD-relationen till konsten kan tyckas uppenbar på grund av out of the box-tänkande, hyperfokus, hyperfixering och bara kunna följa dina starkaste passioner och intressen, men det kan också bero på att resten av samhället inte är byggt för att konsta (ARTing) eller ADHD-människor som gör konstområdet så lockande. Och kanske oftare än vi skulle vilja erkänna också: en väldigt allförbrukande - speciellt om alla konstnärliga processer är baserade på neurotypiska standarder - energitömmande (och värsta scenariot en dödsfalls-) fälla. / <p>Since this is an artistic work there was an IRL examination of my performance lecture on the second of May 2023 and also an examination of this master thesis of 127 pages on the 26th of May 2023 that both were passed by Ulrika Malmgren. And, also a research catalouge page https://www.researchcatalogue.net/view/1398260/1398261 that will be published at the same time as this thesis: all three is a part of Alexander Lindman's IDP at Stockholm University of the Arts. All interlinked; all stand alone.</p> ADHD ADHD-actor ART art Fine arts Acting Acting Social Media-actor Social Media actor Deneurotypicalize Deneurotypicalise SoMe-Actor Acting technique Acromee Alexander Lindman Alexander Lindman preparatory Artistic-research a piece of ART art definition performance theatre film screen acting TikTok Instagram YouTube VR AR AI Mime NFT Ai-promting neurodivergent neurodiversity ADHD friendly Avneurotypikalisera ADHDskådespeleri ADHDskådespelaren Sociala medier skådespeleri Acromee förberedande konstnärlig forskning Alexander Lindman Alexander Lindman konst konstdefinition konstnärlig skådespelarkonst konsten att teater film sociala medier platform platform web2 web3 ai VR AR NFT ADHD-vänlig neurodiversitet neurodivergent scenkonst Performing Arts Scenkonst

1

Page generated in 0.0637 seconds