Global ETD Search

1	Memoria - den bortglömda minneskonsten? : En analys av memoriaavsnitt i moderna svenska retorikhandböcker. Fernhed, David January 2011 (has links) Syftet med uppsatsen är att diskutera och analysera hur memoria framställs i dagens retorikhandböcker.Teorierna kring memoriabegreppet baseras mestadels inom partes–lärans klassiska del.Grundläggande begrepp som används är visualisering som syftar till retorikerns förmåga att tänkasig bilder för att lättare komma ihåg dem. Ju bisarrare, färgladare eller komiska de är, ju lättare ärdet att komma ihåg dem. Visualiseringen baseras på Ciceros tankar kring minnet. En underkategoritill visualisering är loci, som är retorikerns, i minnet, beständiga fästpunkt för visualiserade bildersom i uppsatsen har givits det latinska ordet imagines. Loci benämns ofta som den plats i minnet därbilden, imagines fästs på. Loci (platsen) ska vara väl avgränsad, varken ljus eller mörk och i enföljd. Exempel på typiska loci är ett hus, bostadskvarteret du bor i eller korridoren på skolan. Närdessa platser är väl förankrade i minnet appliceras imagines (bilder) på dessa platser. Ska du tala omett visst ämne gäller det att associera bilder till det som talet handlar om och sedan placera dessabilder, som följer visualiseringens rekommendationer om utformningen, på de platser somretorikern har tänkt ut. I och med det är hela talets disposition ihågkommen. Tesaurusminne är ettbegrepp som författaren har bidragit med. Det bygger på ordagrann utantillinlärning som någotretorikern gör för att utveckla sitt ord- och frasförråd och ger en fördjupad syn om vadutantillinlärning är. Memoria kopplas samman med inventio som en av byggstenarna för att kunnafinna stoff till talet. De loci som diskuterats har även en koppling till inventio som plats, dels för attfinna argument, dels att komma ihåg dem. Så ser den historiska delen i uppsatsen ut.31Med denna teori som grund svarar uppsatsen på följande frågor. Hur använder sig demoderna retorikhandböckerna av begreppet memoria? Det framkommer av analysen att loci ochimagines blandas ihop med varandra tillsammans med visualiseringsbegreppet. Även kopplingentill inventio, där memoria är grunden till inventio, diskuteras aldrig i handböckerna vilket också ärsvaret på delfråga tre. Vilka teorier om memoria föreslås av författarna som användbara iförhållande till de teorier som framkommit i uppsatsen? De teorier som framkommit är baserade påvisualisering, loci/imagines och ett numeriskt alternativ som föreslås av Hellspong. Även att lära sigtalet utantill, ordagrant, är något som föreslås av författarna. Slutsatsen är att memoria fortfarandeär ihågkommen av dagens retorikhandböcker men för de studenter som inte fördjupar sig i ämnetkommer finna memoria som en kort del av partesläran. Retorik memoria svenska retorikhandböcker minnesteknik minneskonst partesläran klassisk retorik för vår tid retorik eller konsten att övertyga konsten att tala. Rhetoric Retorik
2	Retorik i skolan? : En undersökning kring muntlig framställning med inriktning på begreppet retorik / Rhetoric in school? : An examination of oral presentation focusing on the concept of rhetoric Olsson, Sanna January 2017 (has links) Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med muntliga framställningar och retorik i årskurs 1-3. Detta valdes dels för att det fångade mitt intresse samt egna erfarenheter. Förhoppningar finns att jag efter detta arbete tillägnats mer kunskap kring muntliga framställningar och retorik och hur dessa kan användas som en naturlig del i undervisningen. När det kommer till metoden för detta arbete valdes kvalitativa intervjuer. Anledningen till det är för att fokuset ska vara på pedagogen och dennes erfarenheter och tankar. Skulle fokus varit på att få fram faktabaserade svar hade valet istället fallit på kvantitativa intervjuer. Resultatet av arbetet visade att retorik används i stor utsträckning i dagens skola, dock benämns det oftast inte som retorik utan det kallas istället för muntlig framställning. De flesta informanterna menar att syftet med att arbeta med muntlig framställning är att få eleverna att våga uttrycka sig. Något som även speglar delar av retoriken, både när det gäller att berätta något eller uttrycka sina åsikter. När det kommer till att beskriva själva arbetet ingår mycket diskussions- och samtalsövningar. När det kommer till intervjuernas resultat kontra vad forskningen tar upp finns det både olikheter och likheter. Dessa kommer redovisas i arbetets diskussionsdel. / The purpose of this study is to investigate how teachers work with oral representations and rhetoric in grades 1-3.This was chosen partly because it caught my interest and my own experience. Hopefully, after this work, I will have more knowledge about oral representation and rhetoric and how it can be used as a natural part of the teaching is given. When it comes to the method of this work, qualitative interviews were chosen. The reason for this is because the focus should be on the pedagogue and its experiences and thoughts. If the focus had been on obtaining fact-based responses, the choice instead had fallen on quantitative interviews. The results of the work showed that rhetoric is used to a large extent in today's school. However, it is usually not referred to as rhetoric, but it is instead called oral presentation. Most informants argue that the purpose of working with oral presentation is to make students dare to express themselves. Something that also reflects parts of rhetoric, both in terms of telling something or expressing their views. When it comes to describing the work itself, there are many discussion and conversation exercises. When it comes to the results of the interviews versus what the research addresses, there are both differences and similarities. These will be reported in the discussion section of the work. Oral presentation Rhetoric The art of speaking Interaction Muntlig framställning Retorik Konsten att tala Interaktion Other Humanities Annan humaniora
3	"Vi tar emot den kärlek som vi tycker vi är värda" : En analys av Stephen Chboskys Wallflower - Konsten att titta på och dess potential för att arbeta med sexualitet, samtycke och relationer i ämnet svenska på gymnasiet / "We Accept the Love We Think We Deserve" : An Analysis of Stephen Chbosky’s The Perks of Being a Wallflower and its Potential to Work with Sexuality, Consent and Relationships in the Subject Swedish at Upper Secondary School Lindström, Josefine January 2023 (has links) Den 1 juli 2021 kom det nya direktiv från Skolverket att sexualitet, samtycke och relationer (SSR) nu har en större del i skolans värdegrund. Skolverket ger inget konkret material på hur de nya direktiven ska användas i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur skönlitteratur kan utöka elevers förståelse och kunskap om SSR och detta görs genom feministisk analys ur ett maktperspektiv av Stephen Chboskys Wallflower - konsten att titta på och sedan genom en didaktisk analys med utgångspunkt i resultatet av den litterära analysen och utifrån begreppet föreställningsvärldar. Tidigare forskning visar att värdegrunden inte alltid är något svensklärare prioriterar och att i läromedel i ämnet svenska finns en brist på representation av kvinnor och nationella minoriteter. Den tidigare forskningen visar även att fantasygenren kan bidra till undervisning om värdegrundsfrågor. Den tidigare forskningen presenterar även att utbildningen om SSR kan ske genom exempelvis animationer och att detta bidrar till ökad förståelse hos eleverna. Den tidigare forskningen visar också på vikten att undervisa om texter som inkluderar flera aspekter inom SSR och att Wallflower - konsten att titta på ger läsaren en bild av exempelvis sexualitet inom SSR på ett realistiskt sätt. Resultaten i denna studie visar att i Wallflower - konsten att titta på finns det diverse händelser, karaktärer och motiv kopplat till SSR och den didaktiska analysen av det resultatet pekar på att elever kan bli påverkade av det de läser och därför lär de sig något om SSR när de läser denna roman. Eleverna kliver in i en föreställningsvärld och genom den upplevelsen påverkar skönlitteraturen dem. Denna studie visar därmed att genom att elever läser skönlitteratur som inkluderar ämnen inom SSR, kan de lära sig något om detta. Deras erfarenheter och kunskaper påverkar hur de ser på verket och skönlitteraturen ger dem en möjlighet att få lära sig om SSR genom karaktärer och händelser i verket. Sexualitet Specific Literatures Litteraturstudier General Literature Studies Litteraturvetenskap Didactics Didaktik Learning Lärande Pedagogy Pedagogik Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
4	What is the ART of ADHD SoMe Acting : and how is it artistically relevant for everyone to know? Lindman, Alexander January 2023 (has links) During my master program in acting 2021-23 at Stockholm University of the Arts I coined the term deneurotypicalize and a definition of art as ART to guide my now and future work of trying to deneurotypicalize acting technique and understand what the ART of the SoMe Actor might be and do and and if there is or should be a difference between a neurotypical and neurodiverse way of applying oneself and communicate with said audience on said platform(s)? This all resulted in over 150 pages of written words, and a great deal more written documentation; a performance lecture on the 2nd of May 2023 with a Q&A, several short films and Social Media interactions, 3 Surveys about ADHD-acting and art, 3 events on Scenkonstbiennalen (2022); and this master thesis and a research catalogue page with a more general documentation, too. ADHD, ART, Social Media and acting is more connected than I first realised, maybe because ADHD-actors have an affinity for ARTing which can be, and not be, an asset during ARTistic-processes. Lots of further research is needed, and in larger quantities. The ADHD relation to the arts might seem obvious because the out of the box thinking, hyperfocus, hyperfixation and only being able to follow your strongest passions and interests but it can also be because the rest of the society isn’t built for ARTing or ADHD-people which makes the field of arts so alluring. And maybe more often than we’d like to admit: also a very all consuming — especially if all the ARTistic-processes are based upon neurotypical standards — energy draining (and worst case scenario a death) trap. / Under mitt masterprogram i skådespeleri 2021-23 vid Stockholms konsthögskola myntade jag termen deneurotypicalize (avneurotypikalisera) och en definition av konst som ART för att vägleda mitt nu- och framtida arbete med att försöka avneurotypikalisera skådespeleritekniken och förstå vad the ART of/ADHD Socialamedie-skådespelarkonsten är och kan vara och göra och och om det finns någon skillnad eller borde vara skillnad mellan ett neurotypiskt och neurodiverst sätt att applicera sig och kommunicera med nämnda publik på nämnda plattform(ar)? Allt detta resulterade i över 150 sidor med skrivna ord och mycket mer skriftlig dokumentation; en performanceföreläsning den 2 maj 2023 med en Q&A, flera kortfilmer och sociala medier interaktioner, 3 undersökningar om ADHD-skådespeleri och konst, 3 evenemang på Scenkonstbiennalen (2022); och denna masteruppsats och en forskningskatalogsida med mer allmän dokumentation. ADHD, ART, sociala medier och skådespeleri hänger mer ihop än jag först insåg, kanske för att ADHD-skådespelare har en fördel när det kommer till att kontsta (ARTing) som kan vara, och inte vara, en tillgång under KONSTnärliga processer (ARTistic-processes). Det behövs mycket mer forskning, och i större mängder. ADHD-relationen till konsten kan tyckas uppenbar på grund av out of the box-tänkande, hyperfokus, hyperfixering och bara kunna följa dina starkaste passioner och intressen, men det kan också bero på att resten av samhället inte är byggt för att konsta (ARTing) eller ADHD-människor som gör konstområdet så lockande. Och kanske oftare än vi skulle vilja erkänna också: en väldigt allförbrukande - speciellt om alla konstnärliga processer är baserade på neurotypiska standarder - energitömmande (och värsta scenariot en dödsfalls-) fälla. / <p>Since this is an artistic work there was an IRL examination of my performance lecture on the second of May 2023 and also an examination of this master thesis of 127 pages on the 26th of May 2023 that both were passed by Ulrika Malmgren. And, also a research catalouge page https://www.researchcatalogue.net/view/1398260/1398261 that will be published at the same time as this thesis: all three is a part of Alexander Lindman's IDP at Stockholm University of the Arts. All interlinked; all stand alone.</p> ADHD ADHD-actor ART art Fine arts Acting Acting Social Media-actor Social Media actor Deneurotypicalize Deneurotypicalise SoMe-Actor Acting technique Acromee Alexander Lindman Alexander Lindman preparatory Artistic-research a piece of ART art definition performance theatre film screen acting TikTok Instagram YouTube VR AR AI Mime NFT Ai-promting neurodivergent neurodiversity ADHD friendly Avneurotypikalisera ADHDskådespeleri ADHDskådespelaren Sociala medier skådespeleri Acromee förberedande konstnärlig forskning Alexander Lindman Alexander Lindman konst konstdefinition konstnärlig skådespelarkonst konsten att teater film sociala medier platform platform web2 web3 ai VR AR NFT ADHD-vänlig neurodiversitet neurodivergent scenkonst Performing Arts Scenkonst

1

Page generated in 0.0622 seconds