Zugl.: Münster (Westfalen), Univ., Habil.-Schr., 2003/2004

English writer and poet Wystan Hugh Auden (1907-1973) introduced the term "parable-art" in his essay "Psychology and Art To-Day" (1935) as a means of describing works of art that are both message-bearing and moralistic in nature. Auden believed that art had the power to influence the affairs of the world, and felt it was the artist's obligation to work for the betterment of society. Though he ultimately rejected this conviction, Auden's influence on his English contemporaries in the 1930s was profound. Perhaps the most notable musician who embraced Auden's ideal was Benjamin Britten (1913-1976), who so often embedded moral, social, and humanitarian themes in his works. Britten was deeply influenced by Auden's philosophical views; therefore, it is logical that the term parable-art has been used to describe many of the composer's works. The expression, however, has never been applied to the works of other composers. I believe that many twentieth- and twenty-first-century works comprise similar parabolic characteristics and can be appropriately labeled parable-art. In this study, I attempt to demonstrate that Stephen Paulus's A Place of Hope (2001) and Ralph M. Johnson's This House of Peace (2008), two choral-orchestral compositions incorporating unconventional, non-literary texts, can be deemed twenty-first-century parable-art. These two compositions were chosen as the focus of this research due to three commonalities: 1) each work was commissioned by an organization dedicated to ethical and humanitarian ideals in healthcare; 2) humanitarian themes, such as gratitude, compassion, kindness, and love, are found in the texts of each composition; 3) each composer incorporated words of patients, family members, visitors, or caregivers at the medical facility for which the respective work was commissioned. Analyses include examinations of each composer's intent, the values of the organizations for which each work was commissioned, and the impact these values had on the selection of texts, the parabolic aspects of the texts, and the compositional techniques employed, which result in textual clarity and effective musical/dramatic affect, thus heightening the communicability of the message.

I denna uppsats undersöker jag vilka eskatologiska förväntningar som finns i Thessaloniki och Korinth församlingarna. Detta görs genom en argumentationsanalys av Paulus eskatologiska argumentationer utifrån ett uppståndelseperspektiv i 1 Thess 4:13-18, 1 Kor 15:20-28 och 1 Kor 15:45-49. För att också komma närmre argumentationen har jag kollat på strukturuppdelningen för att se vilka poänger som Paulus belyser. Slutligen har jag även kollat på översättningsproblematik för att komma närmre kontexten.

No description available.

No description available.

<p>I och med debatten om huruvida äktenskap för homosexuella ska bli en verklighet i dagens samhälle har frågan om sexuell läggning kommit att bli central. Ofta handlar det om människor med en religiös grunduppfattning som debatterar om rätt och fel, naturlig och onaturlig sexualitet. Ofta används nytestamentliga citat hämtade speciellt från aposteln Paulus, men frågan är om hans syn på sexualiteten är densamma som vår? När vi närmar oss dessa texter måste vi vara medvetna om den tidens syn på sexualiteten. Detta för att vi inte ska applicera vår förförståelse av sexualitet på en text som skrivits i en annan tid. I den här uppsatsen vill jag försöka ge en glimt av hur man i den dåtida grekisk-romerska kulturen kan ha sett på sexualiteten i dess kroppsliga och sociala uttrycksformer och funktioner. Detta för att lyfta fram vikten av att placera antika texter som till exempel de skrivna av Paulus i sin rätta kontext, innan vi tolkar in dem i vår tids kontext. Det är så lätt att vi i vår iver att hävda vad som är rätt och fel glömmer texternas ursprungsmiljö och på så sätt enligt min mening tolkar dem på ett ofullkomligt sätt. Jag menar att det är viktigt att se texten i sin ursprungsmiljö för att kunna förstå till vilka den riktar sig och med vilket syfte och på så sätt nå en bredare tolkning.</p><p>Jag vill med denna uppsats göra ett försök att placera in Paulus kritik mot homoerotiska relationer i Romarbrevet 1:26-27 samt 1 Korintierbrevet 6:9-10 i sin tids kontext. Frågan blir då vilka traditioner som var rådande i den hellenistisk-romerska miljön? Hur beskrev man kroppens funktion med fokus på den sexuella funktionen? Hur uppfattade man sexuella relationer mellan två personer av samma kön? Betraktades sexuella relationer mellan kvinnor på ett särskilt sätt? Hur bedömde den grekiska alternativt den romerska traditionen sexuella relationer, vilka ansågs naturliga och vilka ansågs onaturliga?</p><p>Hur kan man tolka de ovan nämnda bibelcitaten?</p>

I och med debatten om huruvida äktenskap för homosexuella ska bli en verklighet i dagens samhälle har frågan om sexuell läggning kommit att bli central. Ofta handlar det om människor med en religiös grunduppfattning som debatterar om rätt och fel, naturlig och onaturlig sexualitet. Ofta används nytestamentliga citat hämtade speciellt från aposteln Paulus, men frågan är om hans syn på sexualiteten är densamma som vår? När vi närmar oss dessa texter måste vi vara medvetna om den tidens syn på sexualiteten. Detta för att vi inte ska applicera vår förförståelse av sexualitet på en text som skrivits i en annan tid. I den här uppsatsen vill jag försöka ge en glimt av hur man i den dåtida grekisk-romerska kulturen kan ha sett på sexualiteten i dess kroppsliga och sociala uttrycksformer och funktioner. Detta för att lyfta fram vikten av att placera antika texter som till exempel de skrivna av Paulus i sin rätta kontext, innan vi tolkar in dem i vår tids kontext. Det är så lätt att vi i vår iver att hävda vad som är rätt och fel glömmer texternas ursprungsmiljö och på så sätt enligt min mening tolkar dem på ett ofullkomligt sätt. Jag menar att det är viktigt att se texten i sin ursprungsmiljö för att kunna förstå till vilka den riktar sig och med vilket syfte och på så sätt nå en bredare tolkning. Jag vill med denna uppsats göra ett försök att placera in Paulus kritik mot homoerotiska relationer i Romarbrevet 1:26-27 samt 1 Korintierbrevet 6:9-10 i sin tids kontext. Frågan blir då vilka traditioner som var rådande i den hellenistisk-romerska miljön? Hur beskrev man kroppens funktion med fokus på den sexuella funktionen? Hur uppfattade man sexuella relationer mellan två personer av samma kön? Betraktades sexuella relationer mellan kvinnor på ett särskilt sätt? Hur bedömde den grekiska alternativt den romerska traditionen sexuella relationer, vilka ansågs naturliga och vilka ansågs onaturliga? Hur kan man tolka de ovan nämnda bibelcitaten?

Denna uppsats behandlar Paulus syn på lagen vilket är ett mycket omdebatterat område inom paulusforskningen. Frågan om Paulus lagsyn är så central för den övergripande paulustolkingen att alla som vill förstå Paulus och hans texter måste bilda sig en uppfattning om detta. Det har skrivits många hyllmeter och diskussionen verkar långt ifrån avslutad. Frågan kräver dock tydliga avgränsningar för att kunna behandlas i denna relativt korta uppsats. Därför kommer jag fokusera på en perikop i ett av Paulus brev som behandlar denna fråga. Min frågeställning blir då: Vad menar Paulus med ”lagen” i Rom 3:21-31?

Thesis (Ph. D.)--Akademi University, 2007. / Includes bibliography (p. 249-284) and index.

Zugl.: Pasadena (USA), Univ., Diss., 2006