This study has strived to explore how capital structure in Swedish corporations has been affected by the COVID-19 pandemic. The study has employed both a panel regression with fixed and random effects estimation as well as a dynamic panel regression with Arellano-Bond estimators. The model utilizes common and appropriate capital structure determinants to investigate how leverage has changed between a pre-crisis and crisis sample. Even though the results have proven to be relatively scattered they have indicated that corporate leverage has increased in the crisis period. Furthermore, this study examined how corporate size (market capitalization) and industry has impacted the capital structure. The results suggest that industries such as consumer goods and services have experienced a higher degree of influence in comparison to industries such as healthcare. The evidence also suggests several significant relationships such as between tangibility and leverage as well as an overall general inclination towards the Pecking-Order Theory. Additionally, the rate of adjustment of the corporate leverage prior to the crisis was comparable to that of the 2007/08 financial crisis, but did ultimately not undergo a dramatic change similar to the financial crisis found in previous research. / Denna studie ämnade att undersöka och utvärdera hur kapitalstrukturen i Svenska bolag har påverkats av COVID-19 pandemin. Studien har tillämpat en panelregression med både fixed och random effects, samt en dynamisk panelregression med den applicerbara Arellano-Bond skattnings estimatorn. Modellerna använder sig av vedertagna och lämpliga variabler för att härleda hur belåningsgraden har utvecklats mellan period före pandemin samt under pandemin. Även om resultaten har varit relativt spridda har de ändå indikerat att belåningsgraden har ökat under pandemin. Utöver detta har studien undersökt hur belåningsgraden har påverkats som en funktion av bolagsstorlek   (baserat på börsvärde) samt den industri som bolaget verksam i. Resultaten tyder på att industrier som konsumtionsvaror och tjänster (consumer goods and services) har påvisat en större påverkan jämfört med industrier som sjukvård. Resultaten finner att variabeln tangibility har en stor del signifikanta värden och att den finner stöd hos den så kallade Pecking-Order teorin. Studien har även kommit fram till att anpassningshastigheten av belåningsgraden innan krisen var jämförbar med samma värde innan finanskrisen 2007/08, dock förblev anpassningshastigheten relativt oförändrad av pandemin i jämförelse till finanskrisen.

This study investigates the effect of leverage on stock returns on Swedishlisted firms (Large and Mid-cap). Stock returns have been calculated, andleverage ratios have been collected through Datastream. The results contradictfundamental theories on capital structure. According to the fundamentaltheories there should be a positive relationship, but the result of this studysuggests that the relationship is negative.

The choice of a corporation’s capital structure is a complex process determined by several factors. The academia and the business industry have both been enamored with finding the determinants of capital structure, as there has been evidence that the profitability of firms is influenced by financing decisions. Nevertheless, the determinants are so far inconclusive. Moreover, they are dependent on both internal and external factors. However, previous research has generally focused solely on internal or external factors. Therefore, this thesis aims to capture a combination of firm-specific factors and macroeconomic variables affecting capital structure decisions. We focus on Swedish firms listed on Nasdaq OMX. To investigate which internal and external factors affect the capital structure, an unbalanced fixed effects data multiple linear regression was performed. The regression tested several hypotheses derived from previous studies, where the trade-off theory and the pecking order theory were used as a base. Our results indicate that for internal factors, the pecking order theory is superior at explaining financial decisions in Swedish companies compared to the trade-off theory. When it comes to external factors, the pecking order theory provides a more accurate framework. However, it should be noted that the results are not unambiguous. The ambiguity of the results suggests one very important conclusion. Neither of these two theories have the capability to fully explain how firms decide their capital structure. Each model contributes with some pieces of the puzzle, but both contain limitations.

This study aims to search for a relationship between enterprise value and capital structure. It specifically targets the Swedish stock market OMXS small cap, observing 48 companies listed on the market between the years 2014-2019. The methodology used is a multiple regression analysis with the dependent variable being the enterprise value and the independent variable being the debt to equity ratio along with five other mediating variables.  The result of the analysis show a statistically significant but negative relation between enterprise value and debt to equity ratio, generating evidence supporting the pecking order theory. / Denna studie syftar till att undersöka om det finns en relation mellan företagsvärde och kapitalstruktur. Urvalet för studien är bolag noterade på Stockholmsbörsen OMXS small cap, där 48 bolag identifierats mellan åren 2014-2019. Metoden som applicerats för att undersöka denna studie är en multipel regressionsanalys där den beroende variabeln är företagets värde och den oberoende variabeln är skuldsättningsgraden samt ytterligare fem oberoende variabler.   Regressionsresultatet visar på ett statistiskt signifikant samband mellan företagsvärde och skuldsättningsgrad som även är negativt, vilket genererar bevis som stöder pecking order teorin.

Entrepremeurship and what impact entrepreneurs have on the development of a country's society is a well-discussed subject today. During the recent years, entrepreneurs have been characterized as a country's futrue growth since ther are of utmost importance in terms of both innovation, employment and competition. However, one of the main constraints for entrepreneurs today is to gain access to external capital in the initial phase of their business.Therefore, our thesis will highlight the various financing options the entrepreneurs have in the start-up phase and why they choose a particular funding method for their start-up in the first financing round. The focus will be on entrepreneurs within the technological industry and the Swedish market. Moreover, our thesis is based on a qualitative study which includes interviews with six different start-ups in order to analyse how they have financed the start-up of their business and which funding method they prefer and why. A conclusion has been drawn from our study that internal financing is preferred over external which is in line with one of our financing principles that we have used for this study. Our thesis is expected to contribute with a deeper understanding of the entrepreneur's perspective in matters of financing with focus on the tech industry, which we consider as an extra important industry for global development. / Entreprenörskap och vilken inverkan entreprenörer har på utvecklingen av ett lands samhälle är ett väl diskuterat ämne idag. Under de senaste åren har entreprenörer karakteriserats som ett lands framtida tillväxt eftersom de är av yttersta vikt för både innovation, sysselsättning och konkurrens. En av de största begränsningarna för entreprenörer idag är dock att få tillgång till externt kapital i den inledande fasen av dess verksamhet. Vår avhandling kommer därför att lyfta fram de olika finansieringsalternativ som entreprenörerna har i deras uppstartsfas och varför de väljer en särskild finansieringsmetod för deras verksamhet. Fokus kommer vara på den första finansieringsrundan samt på entreprenörer inom den tekniska industrin och inom den svenska marknaden. Vår uppsats kommer även att vara baserad på en kvalitativ studie som innehåller intervjuer med sex olika nystartade företag för att kunna analysera hur de har finansierat sin verksamhet i uppstartsfasen samt vilken finansieringsmetod de föredrag och varför. Från vår studie har vi dragit slutsatsen att intern finansiering är något som respondenterna föredrar överextern finansiering. Detta ligger i linje med en av åra finansieringsprinciper som vi har använt för denna studie. Vår avhandling förväntas bidra med en djupare förståelse av entreprenörens perspektiv rörande finansieringsfrågor med fokus på teknikindustrin, vilket vi anser vara en extra viktig industri för den globala utvecklingen.

Forskningsområdet kring kapitalstruktur är i stort inte enhetlig kring förklarandepåverkningsfaktorer. Fastighetssektorn är av stor vikt för Sveriges finansiella system, dock är området kring fastighetsbolags kapitalstruktur mindre utforskat, särskilt i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka hur de företagsspecifika karaktäristiska variablerna lönsamhet, tillväxt, storlek och materiella tillgångar påverkar fastighetsbolagens kapitalstruktur mellanräkenskapsåren 2016 och 2020. För att analysera faktorernas påverkan på företagens skuldsättning används multipel regressionsanalys med data från 25 fastighetsbolag noterade på stockholmsbörsen. Regressionsanalysen finner ett signifikant positivt samband mellanlönsamhet och soliditet, vilket är i linje med tidigare forskning och stödjer pecking order theory. Analysen visar vidare ett svagt negativt signifikant samband mellan materiella tillgångar och soliditet, som är i linje med viss tidigare forskning och stödjer trade-off theory.

Syftet med denna studie var att analysera och beskriva huruvida det föreligger ett samband mellan kapitalstruktur och lönsamhet i små- och medelstora företag inom smycke- och klockbranschen. Valet av denna inriktning grundar sig på avsaknaden av tidigare forskning inom detta specifika område samt detaljhandelns dynamiska natur, vilket bidrog till ett ökat intresse. Studiens teoretiska ramverk baserades på pecking-order teorin. En kvantitativ metod med en deduktiv ansats har använts. Sekundärdata har hämtats från databasen Retriever Business. För att uppnå studiens ändamål har olika dataanalyser genomförts med hjälp av variablerna: lönsamhet (mätt som ROA och ROE), långfristiga skulder, kortfristiga skulder, storlek och ålder. Studien omfattar observationer från 166 mikroföretag inom smycke- och klockbranschen, verksamma under tidsperioden 2018-2022.  Resultaten utifrån regressionsanalysen visade ett negativt samband mellan kapitalstruktur och lönsamhet, vilket betonar riskerna med hög skuldsättning. Ett statistiskt signifikant samband visades mellan kortfristiga skulder och lönsamhet och indikerar att höga nivåer av kortfristiga skulder är associerade med lägre lönsamhet. Detta går delvis i linje med pecking order-teorin, men osäkerheten i resultaten kräver ytterligare forskning. Ett statistiskt signifikant samband påvisades mellan långfristiga skulder och lönsamhet vilket stöttas av pecking order-teorin. Resultaten för sambandet mellan företagsstorlek och lönsamhet var tvetydiga. Inga signifikanta samband hittades mellan företagens ålder och lönsamhet, vilket innebär att företagens ålder inte har någon statistiskt signifikant inverkan på lönsamhet i smycke- och klockbranschen.   Resultatet har analyserats utifrån tidigare forskning och pecking order-teorin som visar studiens varierande resultat. Vissa resultat stöttades av ställda hypoteser medan andra sa emot dem. / The purpose of this study is to analyze and describe the relationship between capital structure and profitability in small and medium- sized enterprises within the retal sector, with a specific focus on the jewelry and watch industry. This particular focus is chosen due to the lack of previous research in this specific area and the dynamic nature of the retail industry, which adds to its interest. The theoretical framework of the study is based on the pecking order theory. A quantitative method with a deductive approach had been utilized. Secondary data has been sourced from the Retriever Business database. To achieve the study's objectives, various data analyses were conducted using the variables: profitability (measured as ROA and ROE), long-term debt, short-term debt, size, and age. The study included observations from 166 micro-enterprises within the jewelry and watch industry, operating during the period 2018-2022. The results from the regression analysis demonstrated a negative relationship between capital structure and profitability, highlighting the risks associated with high levels of debt. A statistically significant relationship was found between short-term debt and profitability, indicating that higher levels of short-term debt are associated with lower profitability. This finding is partially in line with the pecking order theory, but the uncertainty in the results calls for further research. A statistically significant relationship was also observed between long-term debt and profitability, which supported the pecking order theory. The results for the relationship between firm size and profitability were mixed. No significant relationships were found between the age of the firms and profitability, suggesting that firm age does not have a statistically significant impact on profitability in the jewelry and watch industry. The results have been analyzed in the context of previous research and the pecking order theory, showing the study's varying outcomes. Some results supported the stated hypotheses, while others contradicted them.

Denna uppsatts undersöker relationen mellan Corporate Social Responsibility (CSR) och kapitalstruktur i programvaruföretag i Europa. Företag inom programvaruindustrin, på grund av att den är kunskapsintensiv, tenderar att ha en stor mängd immatriella tillgångar i sin tillgångsstruktur. Detta leder till en lägre grad av skuldsättning i branschen, till följd av tillgångarnas osäkra värde och oförmåga att använda dem som säkerhet av långivare. Därför anser detta examensarbete det vara av intresse att undersöka om bättre CSR-prestanda i programvaruföretag har en effekt på skuldsättningsgraden. Studien bidrar till det nuvarande kunskapsfältet inom kapitalstruktur och hållbarhetsforskning genom att tillämpa de klassiska teorierna om kapitalstruktur Trade-off theory, Pecking-order theory och Signling theory för att analysera resultatet i denna studie.  Tidigare studier om CSR:s inverkan på kapitalstruktur har haft varierande resultat. Medan vissa forskare har funnit ett negativt samband mellan CSR-prestanda och kapitalstruktur, har andra funnit det motsatta förhållandet. CSR mäts i denna studie genom användingen av Envioronmental Social och Governance-betyg (ESG-betyg) hämtade från Sustainalytics plattform. För att undersöka sambandet mellan skuldsättningsgraden och ESG-betyg genomfördes en multipel regressionsanalys. Resultatet i denna studie finner inte något signifikant samband mellan variablerna ESG-betyg och skuldsättningsgrad. / This thesis investigates the relationship between Corporate Social Responsibility (CSR) and capital structure in software firms in Europe. Firms in the software industry, due to being knowledge intensive, tend to have a large amound of intangible assets in their asset strucutre. This leads to a higher degree of indebtedness in the industry, owing to the uncertain value of the assets and the inability to use them as collateral by lenders. Therefor, this thesis deems it of interest to investigate whether better CSR-performance in software firms affects the debt ratio. This study contributes to the current field of knowledge of capital structrue and sustainability research by applying the classical theories of capital structure, the Trade-off theory, Pecking-order theory and Signaling theory and using them to analyze the result in this study.  Previous studies on CSR´s impact on capital structure have had varied results. While some scholars have found a negative relationship between CSR-performance and capital structure, others have found the opposite relationship. CSR is measured in this study through the use of Environmental, Social and Governance-ratings (ESG-ratings) derived from Sustainalytivs platform. To investgate the relationship between the debt ratio and ESG-ratins a multiple regression analysis was conducted. The result in this study do not find any significant relationship between the variables ESG-rating and debt ratio.

Den här studien undersöker hur den senaste finansiella krisen (Covid-19) har motiveratsvenska små och medelstora företags kapitalstruktur, genom att jämföra kapitalstrukturen förekris (2015-2018) och under kris (2019-2022). För att genomföra detta undersöktes fyrabranscher i 328 små och medelstora företag i Sverige och hur deras hävstång har förändratsunder studieperioden. Resultaten av denna studie visar att de undersökta svenska små ochmedelstora företagen sänkte sin hävstång under krisperioden, ökade kortfristiga skuldkvotenoch sänkte långfristiga skuldkvoten. / This study examines how the recent financial crisis (Covid-19) has motivated the capitalstructure of Swedish small and medium-sized enterprises, by comparing the capital structurebefore the crisis (2015-2018) and during the crisis (2019-2022). To carry this out, fourindustries in 328 small and medium-sized enterprises in Sweden were investigated and howtheir leverage has changed during the study period. The results of this study show that thesampled Swedish small and medium-sized enterprises lowered their leverage during the crisisperiod, increased the short-term debt ratio and lowered the long-term debt ratio.

Bolag står ständigt inför beslut kring val av finansiering och dessa beslut resulterar i bolagens kapitalstruktur. Kapitalstrukturen har undersökts sedan en lång tid tillbaka och flera olika teorier har växt fram. Än idag finns det dock ingen teori som kan förklara kapitalstrukturen på ett tillfredsställande sätt. Eftersom det inte finns några tydliga tecken på att det finns en optimal kapitalstruktur eller hur en sådan skulle kunna se ut, kan kapitalstrukturen variera. Denna undersökning har tagit fasta på två av de mest kända teorierna för att förklara kapitalstrukturen, trade-off teorin och pecking order teorin. Undersökningen har en tvärsnittsdesigns utformning och studerar hur lönsamhet, tillväxt, storlek, materiella tillgångar, likviditet, icke-skuld skattesköld och bransch påverkar kapitalstrukturen. Fokus ligger på den svenska marknaden och ämnar att kunna generalisera kring svenska börsnoterade bolag. Resultatet av denna undersökning bidrar till en ökad förståelse för kapitalstrukturen men vi är långt ifrån en fullständig bild av ämnet. Undersökningens slutsatser skiljer sig till viss del från tidigare forskning eftersom den hittar stöd för båda teorierna. Ingen av teorierna går dock att applicera i sin helhet på den svenska marknaden vilket tyder på att forskningsområdet fortfarande behöver utvecklas och nya idéer tillkomma. / Companies are constantly faced with making decisions regarding their choice of financing and these decisions result in the company’s capital structure. The capital structure has been studied for a long time and several theories have emerged. Still to this day there’s no theory that can explain the capital structure in a satisfying way. Since there are no clear signs that an optimal capital structure exists nor how one would look, the capital structure can vary. This study has its foundation in two of the most well-known theories that try to explain capital structures, the trade-off theory and the pecking order theory. This cross-sectional study examines how profitability, growth, size, tangible assets, liquidity, non-debt tax shield and industry affect capital structure. The focus lies on the Swedish market and intends to generalize about listed Swedish companies. The result of this paper contributes to an increased understanding of capital structure but we are far from a complete comprehension of the subject. The conclusion of this study partially differs from previous research as it finds support for both theories. However none of the theories are applicable on the Swedish market as a whole which suggests that further research is required along with the addition of new ideas. This paper is written in Swedish.