Since the beginning, it was Modigliani and Miller ́s theorem which initiated the capital structure aspect to finance. Capital structure explains in its essence the relationship between equity and leverage within a company. It also illustrates how the company has financed their business historically. Year 2013 Sweden imposed a reduction on its corporation tax from 26,3 percent to 22 percent. This study's purpose is to capture the impacts on listed firms on Stockholmsbörsen Large cap list and try to distinguish similarities and differences from the two time periods with well-established capital structure variables. Before and after the reduction in the corporate taxation. The conclusion is that firms are less likely to use leverage to finance their growth after the reduction in the corporation tax and are more prone to finance their growth with retained earnings preferably. However statistically no significant explanation can be done by the well-known capital structure variables.

It has long been known that companies can finance themselves with the help of equity or debt. Since Modigliani and Miller’s theories of capital structure and its impact on performance, several studies have continued to investigate the phenomenon of capital structure. Using previous research on capital structure as well as the irrelevance theory, trade-off theory and pecking order theory, researchers are constantly examining how capital structure affects companies, what affects the capital structure, and which financing is best suited for their specific company.This study intends to investigate how the capital structure is affected by companies’ profitability, growth, and economical cycle fluctuations in Sweden. The study examines Swedish companies listed on the Nasdaq Main Market Stockholm in the branch of industry, raw materials and real estate. The study sample consists of 109 companies that are examined over a ten-year period between 2010-2019. The study conducts regression analyzes of key ratios’ debt / equity ratios as a dependent variable, as well as ROE, ROA, profit margin, turnover growth, employment growth and GDP gaps as independent variables.The study concludes that cyclical fluctuations affect companies’ capital structure in the branch of industry. However, it could not be ensured that cyclical fluctuations affect companies in the raw materials industry or the real estate industry. The study measured that ROA correlates negatively with the capital structure of the branch of industry, as well as the real estate industry. Significance for the variable profitability measured with ROA could not be demonstrated. The variable ROE was only significant for the real estate, industry and positively correlated with the debt-equity ratio. Profit margin was significant and positively correlated for the branch of industry, and it was also identified that the profit margin was significant for the real estate industry, but the results were negligible. The same negligence was discovered for the significant variable for sales growth for the raw materials industry, while no significance was achieved for the branch of industry and the real estate industry. Finally, the variable employment growth was only significant for the real estate industry, where a positive correlation was shown with the debt-equity ratio. / Det är länge känt att företag kan finansiera sig med hjälp av eget kapital eller belåning.  Sedan Modigliani och Miller teorier om kapitalstruktur och dess påverkan på resultatet har flertal studier fortsatt undersökt fenomenet kapitalstruktur. Med hjälp av tidigare forskning om irrelevansteorin, trade-off teorin och pecking order teorin undersöker forskarna ständigt om hur kapitalstruktur påverkar företagen, vad som påverkar kapitalstrukturen, samt vilken finansieringsmetod som är bäst lämpad för sitt specifika företag.Denna studie avser att undersöka hur kapitalstrukturen påverkas av företagens lönsamhet, tillväxt, samt konjunktursvängningarna i Sverige. Studien undersöker svenska företag noterade på Nasdaq Main Market Stockholm i branscherna industri, råvaror och fastighet. Studiens urval består av 109 företag som undersöks under en tioårsperiod mellan 2010-2019. Studien genomför regressionsanalyser på nyckeltalen skuldsättningsgrad som beroende variabel, samt ROE, ROA, vinstmarginal, omsättningstillväxt, anställningstillväxt och BNP-gap som oberoende variabler.Studien kommer fram till att konjunktursvängningar påverkar företagens kapitalstruktur i industribranschen. Det kunde inte säkerställas att konjunktursvängningar påverkar företag i råvarubranschen eller fastighetsbranschen. Studien uppmätte att ROA korrelerar negativt med industri- och fastighetsbranschens kapitalstruktur. Det kunde inte uppvisas signifikans för lönsamhetsvariablerna för ROA. ROE var enbart signifikant för fastighetsbranschen och korrelerade positivt med skuldsättningsgraden. Vinstmarginal var signifikant och positiv korrelerade för industribranschen, det identifierades även att vinstmarginalen var signifikant för fastighetsbranschen, men resultat var försumbart. Samma försumbarhet upptäcktes för den signifikanta tillväxtvariabeln för omsättningstillväxt för råvarubranschen, medan det inte uppnåddes signifikans för industribranschen och fastighetsbranschen. Slutligen var tillväxtvariabeln för anställningstillväxt enbart signifikant för fastighetsbranschen där det uppvisades en positiv korrelation med skuldsättningsgraden.

Bakgrund och problematisering: Företag inom techbranschen har fått allt större uppmärksamhet för att de driver samhället i form av utveckling och innovation. För att kunna producera innovativa produkter är det viktigt att företag har tillräckligt med kapital där kapitalstrukturen är en viktig pusselbit för att kunna kapitalisera möjligheter. Samtidigt står fortfarande många av företagen i en tidig fas vilket i många fall gör att företagen inte går med vinst. Problemet uppstår i att många av dessa företag inte har tillgång till tillräckligt kapital. Det blir därmed av intresse för att se hur dessa företag resonerar kring kapitalstrukturen under ekonomisk osäkerhet för att dels inte gå i konkurs, dels se till att investera för att få fram produkter.   Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen och nyansera om hur val av finansiering görs i växande svenska SME i techbranschen, identifiera och analysera vad som påverkar företagens val av kapitalstruktur och om tider med hög osäkerhet påverkar finansiella beslut i techföretag.    Metod: Metoden som användes i denna studie var av kvalitativ ansats som även tillämpade en förklarande flerfallsstudie. Referensramen hämtades i huvudsak från litteratur och vetenskapliga artiklar. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer vilket transkriberades och analyserades genom ett tematiskt angreppssätt. Studien tog även hänsyn till kvalitetskriterier för att säkerställa god kvalité samt etiska aspekter.    Slutsats: Investerat kapital från ägare i tidigt skede och externt kapital från aktiemarknaden var viktiga pjäser för att hålla i gång företaget samtidigt som man kunde fortsätta med produktutveckling. De flesta företag som fortsatt var i ett tidigt stadie hade inga möjligheter till banklån vilket gör att man förlitar sig på tillskjutet ägarkapital. Företag som hade kommit längre i sin utveckling förklarade däremot att det finns möjlighet att få lån via bland annat kreditinstitutionen ALMI och väljer även att förlita sig på återinvesterad vinst. Företagens beteende kunde främst förklaras av avsaknaden för kapital, att tillväxt var en viktig aspekt i företagen och att ledning och styrelsen spelar en viktig roll vid utformandet av kapitalstruktur. Det konstaterades även att ekonomisk osäkerhet inte påverkar företagens tillvägagångssätt då man i många fall har strategier/planer för hur man vill att framtiden ska gestalta sig.

For a significant amount of time, companies have relied on both external and internal capital to finance their operations. In this process, prioritization plays a pivotal role. When facing difficulties for internal capital, companies opt to seek external capital in terms of debt financing. Consequently, companies must thoroughly consider the formation of their capital structure. This study focuses on inspecting the capital structure of residential rental companies and commercial rental companies, as the volatility significantly differs, with residential rental companies having the upper hand. The economic situation influences the company's capital structure, with a downturn in the economy leading to increased debt levels. Hence, the aim of this study is to compare the impact of low and high economic cycles on the capital structure of residential rental companies and commercial rental companies in Sweden. Moreover, the study seeks to explore the various factors that affect the formation of their individual capital structure. Using a quantitative methodology with a deductive approach while also using the database Business Retriever, this study takes advantage of annual reports as the primary source of data collection. The study found that the economic situation affects capital structure for both types of companies, whereas commercial rental companies had a higher debt ratio under 2008 and 2017. The results show that profitability had the most significant impact on dependent variable debt ratio, although only in 2017 for commercial rental companies. Likewise, the company's size also had an effect, with the difference that the value was too low to be seen as significant. The other variables did not show to be statistically significant. Based on the study, residential rental companies are regarded as more stable due to its less volatile in revenues. Thus, making it a safe haven for investors compared to commercial rental companies. The conclusion from the study implies that both trade-off theory and the pecking order theory align with the results, with pecking order theory the more dominating. This is consistent with prior research, which is in the discussion section along with suggestions for future research. / Under en väldigt lång tid har företag använt sig av externt samt internt kapital för att finansiera bolagen vid denna process är prioritering av stor vikt. Vid brist av internt kapital väljer företagen att vända sig till externt kapital, i form av skuldsättning. Detta leder till att företagen måste överväga hur kapitalstrukturen ska formas. Denna studie riktar sig mot att undersöka bostadshyresbolag och lokalhyresbolag skuldsättningsgrad med anledning av att volatiliteten skiljer sig markant med en fördel för bostadshyresbolagen. Konjunkturläget påverkar företags skuldsättningsgrad där en lågkonjunktur ökar skuldsättningsgraden. Studiens syfte är därav att jämföra hur kapitalstrukturen påverkar bostadshyresbolag och lokalhyresbolag av en låg- respektive högkonjunktur i Sverige. I samband med detta undersöks även vilka faktorer som påverkar kapitalstrukturen. Denna studie använder sig av en kvantitativ metod med deduktiv ansats och där databasen Business Retriever används för datainsamlingen. Resultatet visar att konjunkturläget påverkar kapitalstrukturen för företag för båda bolagsformerna, där lokalhyresbolagen hade en högre skuldsättning både 2008 och 2017 jämfört med bostadhyresbolag, utifrån medelvärde. Studien visar att variabeln lönsamhet hade störst påverkan på den beroende variabeln skuldsättning under endast 2017 för lokalhyresbolag. Storlek likaså, men värdet var alldeles för lågt för att förkasta. Resterande variabler fann sig inte vara ett signifikant samband. Utifrån studien kan bostadsmarknaden anses vara mer stabil då intäkterna är mindre volatila och kan därmed ses som ett safe haven för investerare, jämfört med lokalhyresbolag. Slutsatserna för studien visar att trade-off teorin samt pecking order teorin går i enlighet med studiens resultat, där teorin pecking order teorin var mer dominerande i resultatet. Detta går även i linje med tidigare forskning vilket bland annat diskuteras i diskussionen med förslag till framtida forskning.

The real estate sector is a capital-intensive industry, where the combination of debt and equity is used to finance the property investment. Companies tend to increase the loan-to-value ratio, to use financial leverage. However due to banks being more restrictive with their lending as well as having different ways of assessing risk in different property companies, there is a belief that the loan-to-value ratio is affected by the property segment distribution in a company. Based on previous research, there are many factors that could affect the loan-to-value (LTV) in a company such as size, profitability, revenue growth and cost of debt. This paper aims to examine these factors, as well as the operational risk that might be visible in the property segment distribution. The study was done through using a quantitative approach by investigating the largest real estate companies in each Swedish municipality. 614 Swedish real estate companies were investigated and pooled into an OLS regression model. Based on the regression, there is enough evidence in this paper that shows that factors such as size, profitability, revenue growth and cost of debt all have significant impact on the LTV. Furthermore, no general conclusion regarding the relationship between property segment distribution and LTV was found in this paper. Although, there is evidence that residentials- and small house units affect the LTV positively while industrial units affect the LTV negatively. / Fastighetssektorn är en kapitalintensiv bransch där kombinationen av skuld och eget kapital används för att finansiera fastighetsinvesteringar. Företag tenderar att öka belåningsgraden för att använda finansiell hävstång. Däremot på grund av att bankerna på senare år blivit mer restriktiva med sin utlåning och att de har olika sätt att bedöma risker på i olika fastighetsbolag, finn fog att förutsätta att belåningsgraden påverkas av fördelningen av fastighetssegment i ett företag. Baserat på tidigare forskning finns det många faktorer som kan påverka belåningsgraden (LTV) i ett företag, såsom storlek, lönsamhet, intäktsökning och kostnad för lånat kapital. Denna uppsats syftar till att undersöka dessa faktorer samt den operativa risk som kan synliggöras i fördelningen av fastighetssegment. Studien gjordes via ett kvantitativt tillvägagångssätt genom att undersöka de största fastighetsbolagen i alla Sveriges kommuner. 614 svenska fastighetsbolag undersöktes och analyserades i en OLS- regressionsmodell. Baserat på regressionen finns det tillräckligt med bevis i denna uppsats på att faktorer som storlek, lönsamhet, inkomsttillväxt och kostnad för lånat kapital har en betydande inverkan på LTV. Vidare hittades ingen allmän slutsats angående sambandet mellan fördelning av fastighetssegment och LTV i denna uppsats. Det finns dock bevis för att bostäder och småhusenheter påverkar LTV positivt medan industriella enheter påverkar LTV negativt.