Sedan revideringen av läroplanen för förskolan 98 (2010) har det blivit tydligare att förskolan ska jobba med både kemi och fysik och att barnen får uppleva det på ett meningsfullt sätt. Men uppfyller förskolorna det kravet? Och om de gör det hur ska pedagogerna jobba med dessa ämnen för att uppnå målen i läroplanen, och hur uppmärksamma är de själva när det kommer till kemi och fysik? I det här arbetet gjordes en observationsstudie på två olika förskolor för att få en inblick i hur pedagogerna jobbar för att göra kemi och fysik tillgängligt för barnen, samt vilka kemiska och fysikaliska fenomen som barnen kommer i kontakt med under en vanlig dag i förskolan. För att komplimentera den här bilden gjordes också en kort intervju med en pedagog på varje förskola för att få en inblick i hur de ser på ämnena, deras egna erfarenheter av kemi och fysik, samt hur de jobbar för att få inspiration för att vidareutveckla hur de jobbar med dessa ämnen. Resultatet visade att i den fria leken mötte barnen en stor uppsjö av kemiska och fysikaliska fenomen, men pedagogerna uppmärksammade detta endast vid ett fåtal tillfällen. I styrda situationer däremot hade pedagogerna möjlighet att lyfta fram ett flertal fenomen, men barnen i de här fallen tenderade, dock med flera undantag, att vara mer passiva i dessa situationer. Pedagogerna hade olika erfarenheter av kemi och fysik, och skilda uppfattningar om hur man skulle synliggöra och arbeta med dessa ämnen.

Abstract The foundation of the Swedish preschool is based on the curriculum Lpfö98 /10. In these policy documents there are some different goals that the preschool teachers strives to use in the educational work. One of the learning objectives in the technology subject is to encourage pupils to develop through experience and guidance. The curriculum Lpfö98 /10, marks the importance, that the preschool teachers take responsibility for the pupils safety, their development and that every child has a good learning environment (Skolverket, 2010). The purpose with the present study is to examine how teachers use new information and communication technology in their everyday work. A research has been done in four different preschools in Sweden about the use of (ICT). The method used in the research is structured observations. The result of this study presents differences in how pedagogues act and support ICT in preschool, both in frequencies and choice of activity. The most common way of act and support ICT was when pedagogues helped the children in their use of ICT.

Ett övergripande syfte med denna studie är att undersöka hur pedagoger tolkar inkludering. Mer specifikt syfte är att undersöka hur de arbetar enligt deras uppfattningar, för att inkludera barn som är i behov av särskilt stöd och vilka kommunikationsverktyg de säger sig använda i sitt arbete att inkludera. Som insamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer och förhållningssättet i studien var inspirerat av en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna tolkar inkludering som att verksamheten ska anpassas utifrån barns behov och förutsättningar. Pedagogerna menar att alla barn ska få stöd oavsett om de har en formell diagnos eller inte. Betydelsen av samhörighet med barngruppen lyfts fram i tal om inkludering, samt pedagogens uppgift att ta vara på olikheterna i barngruppen. Samtidigt framför pedagogerna att inkludering är ett ideal som är svårt att uppnå utifrån hur verksamheten är organiserad, vilket beror på resurser. Pedagogerna beskriver olika arbetsstrategier för att inkludera barn i behov av särskilt stöd och för att tillgodose de individuella behoven hos varje barn: de delar barngruppen i mindre grupper, gör anpassningar i den fysiska miljön och tillsätter extra personal, när det är möjligt. De intervjuade pedagogerna använder bilder som ett bildschema och teckenkommunikation TAKK för att stärka kommunikationen i barngruppen, som de menar skapar förutsättningar för inkludering. Samarbete i arbetslaget, reflektion och utvärdering, samt pedagogens förhållningssätt kring arbete med inkludering är också viktiga aspekter enligt pedagogerna. Resultatet visar att utformning av den fysiska miljön i inkluderande syfte, samt vilka faktorer som påverkar resursfördelning i förskola är relevanta frågor för vidare undersökning.

Forskning har visat att det finns ett stort behov av bättre anpassade utomhusmiljöer där barn med rörelsehinder vistas. Syftet med studien är att ta reda på vilka sätt pedagoger i förskolan kan arbeta för en inkluderande utevistelse i en barngrupp där det finns barn med rörelsehinder. De frågor som besvaras är: ”På vilka sätt kan pedagoger i förskolan arbeta för en inkluderande utevistelse?” samt ”Vilka faktorer påverkar förskolans fysiska utomhusmiljö vid inkludering för barn med motoriska funktionsnedsättningar?” Metoden för studien är en kvalitativ intervjustudie som omfattar tre intervjuer med personer med rörelsehinder i åldrarna 15-20 år, samt fyra intervjuer tillsammans med förskollärare med erfarenhet av att arbeta med barn som har motoriska funktionsnedsättningar. Resultatet visade på att det i huvudsak finns två betydande teman för en inkluderande utevistelse, dessa är pedagogers bemötande och den fysiska utomhusmiljöns utformning. I resultatet framkommer det att pedagoger bör fokusera på möjligheter istället för hinder, samt att förskolans gård bör vara utmanande och samtidigt tillgänglig för alla barn i gruppen. Studiens slutsats är att det saknas enkla svar och metoder för hur pedagoger i förskolan kan arbeta för en inkluderande utevistelse.

I denna studie har jag undersökt matematik i förskolan och framförallt vilka matematiksyner som finns hos förskolepedagoger samt vilka skillnader och likheter som finns mellan förskollärare och barnskötare. Jag har genomfört fyra intervjuer med fyra olika individer på två olika förskolor. Jag fördelade intervjuerna mellan två förskollärare och två barnskötare. Jag har tagit till mig forskning samt använt mig av didaktik och matematiksyner som teoretiska utgångspunkter. Empirin ifrån intervjuerna har jag bearbetat med hjälp av tematisk analys. Resultatet delade jag upp mellan förskollärarna, barnskötarna, jämförelse mellan de båda yrkesgrupperna samt en jämförelse mellan empirin och matematiksynerna. Resultatet visar på många olika matematiksyner hos pedagogerna som exempelvis vardagsmatematik och skolförberedande matematik. Jämförelsen mellan de båda yrkesgrupperna visade intressanta, väntade och oväntade skillnader och likheter. Mängden empiri förhindrar generalisering men likheter mellan förskollärare och barnskötare, på olika förskolor, gällande åsikter om skolförberedande matematik i förskolan finns. Likaväl finns det skillnader mellan förskollärare gällande varför man ska ha matematik i förskolan. Utifrån de matematiksyner jag har använt mig av i denna studie finns det likheter och olikheter mellan intervjupersonernas svar och forskningens fynd. I diskussionsdelen jämför jag min forskning mot min empiri och försöker finna svar på mina forskningsfrågor. Avslutningsvis uppmanar jag till vidare forskning och undersökning gällande detta område.

Vår studie handlar om utmaningarna med utomhuspedagogik på fritidshemmet. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma pedagoger säger sig arbeta med utomhuspedagogik inom fritidshemmet. För att försöka få detta syfte besvarat använde vi oss utav forskningsfrågorna, hur definierar pedagogerna utomhuspedagogik? och vilka utmaningar pedagogerna talar om, vad det gäller att bedriva utomhuspedagogik på fritidshemmet? Vi valde att använda oss utav det didaktiska perspektivet, och att genomföra intervjuer med pedagoger. Om frågor som var förknippade med de didaktiska frågeställningarna, var, vad, hur, varför, när. Genom att använda de didaktiska frågeställningarna producerades data som vi kunde använda när vi skulle skriva den här studien. Vi använde semi-strukturerade intervjuer som metod för våra intervjuer. Vi besökte två olika skolor och intervjuade 12 verksamma pedagoger inom fritidshemmet. Genom att jämföra med forskning kring ämnet och studier med liknande syfte kunde vi se likheter och skillnader i resultatet. Resultatet av denna undersökning visar att pedagogerna arbetar olika med utomhuspedagogiken, och har olika motiv bakom användningen av metoden. Flera pedagoger beskrev hur de brukade ta med elever till skogsområden och grillplatser, utan att ha planerade aktiviteter på plats. Medans flera andra beskrev att de arbetade med utomhuspedagogik i ett pedagogiskt syfte, för att undervisa eleverna i olika ämnen. Ämnen som trafiksäkerhet uppkom. En pedagog beskrev också att denne arbetar med utomhuspedagogik för att bygga på elevernas intressen. Pedagogerna i studien definierade utomhuspedagogiken väldigt skilt. Flera beskrev den enbart som att ta med sig elevgruppen till en utomhusmiljö, medan andra förklarade det som att en pedagogisk tanke och planering, är grundläggande för att kallas utomhuspedagogik. Pedagogerna beskrev flera utmaningar med att bedriva utomhuspedagogiken, bland annat brist på tid, resurser och kunskap.

<p>Syftet med arbetet är att undersöka hur det är att vara manlig pedagog i den kvinnodominerade förskoleverksamheten. Undersökningen belyser männens situation utifrån olika områden. Vi har bland annat undersökt om det finns skillnader i arbetsfördelning och förväntningar mellan män och kvinnor, varför män ofta väljer att lämna yrket samt betydelsen av manliga förebilder.</p><p>Vi har intervjuat fem manliga pedagoger och av dessa fem är en nyutexaminerad och en har gått vidare till ett annat yrke. Resultatet visar att männen upplever att de kan mötas av andra förväntningar än kvinnor inom samma yrke och att rollen ibland kan upplevas som påfrestande. Informanterna påtalar att det finns vissa skillnader mellan män och kvinnor i förskolan och att detta påverkar dem i deras arbete på olika sätt.</p>

Bakgrund Att barn lär sig i samspel med andra barn är något som ett flertal teoretiker påtalat i sina studier i flera år. Det sociala samspelet tillför mycket i barns utveckling, de tränar sig på att samarbeta samt att lära sig förstå andras behov och önskemål. I en samling lär sig barnen enligt Rubenstein Reich (1996) även att träna den språkliga medvetenheten, vilket de kan göra genom sånger och lekar. Vårt urval av relevant litteratur med fokus mot förskolans samling som fenomen, har varit ett underlag och viktig ram i vår undersökning. Detta har gett oss en djupare förståelse för vårt empiriska material när vi bearbetat vår analys och resultat. Syfte Syftet med vår undersökning är att vi vill studera pedagogers uppfattning av samlingen som ett pedagogiskt verktyg. Metod Vårt empiriska material består av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare på tre olika verksamheter i en mellanstor kommun i Västra Götaland. Resultat Vi har utifrån våra semistrukturerade intervjuer kategoriserat fyra kategorier. Dessa kom att bli miljö och organisation, pedagogens uppfattningar av samlingen som begrepp, samling som lärsituation och barnens involvering i planering och genomförande av samlingen. Det framgår i studien att de intervjuade pedagogerna var överens om att samlingen har förändrats över tid. Från att ha varit en så kallad "traditionell" planerad samling, till att de nu "fångar lärandet i stunden". Genom vår analys och sammanfattning kunde vi urskilja ett mönster där det framgick att ett flertal pedagoger hade en uppfattning av att de var styrda av bland annat läroplanen, men att de ändå kände en frihet till att planera sina samlingar som de önskade. En annan uppfattning som framkom från några av pedagogerna var att samlingarna på förskolan sågs som en förberedande inskolning till skolverksamheten.

No description available.

Denna studie har en pedagogcentrerad utgångspunkt där vi fokuserar på hur konflikter kommer till uttryck, hur pedagoger hanterar konflikter, arbetar med konflikter och om pedagogerna arbetar förebyggande eller avhjälpande med konflikter i förskolan. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma pedagoger samt observationer på två förskolor förlagda i två kommuner. Resultatet från observationer och intervjuer: Grundläggande förutsättningar som framkommit genom observationer och intervjuer är kommunikation, det aktiva lyssnandet och närvarande pedagoger som arbetar på ett konstruktivt sätt. I studien har det framkommit att det finns många händelser som kan starta en konflikt. Vanliga konflikterorsaker är osämja kring saker eller lekar, missförstånd eller språkförbristningar. I vårt resultat har det synliggjorts att det är viktigt att arbeta förebyggande med konflikthantering, vilket också båda förskolorna gör genom att använda sig av olika metoder som exempelvis att samtala med barnen kring konflikter.