Denna uppsats beskriver den process vi genomgått i skapandet av ett material om demokrati. Syftet med materialet är att främja ett demokratiskt förhållningssätt hos pedagoger genom att dels ge en överblick över demokrati i förskolan och dels ge förslag och råd för hur arbetet med demokrati kan utformas. Materialet är skapat i Publisher och är ett tolv sidor långt häfte i A5-format. I materialet diskuteras innebörden av demokrati och andra relevanta begrepp, vad demokrati innebär i förskolan, varför arbetet med demokrati är viktigt samt vad man kan göra inom arbetslaget och i barngruppen. Fokus ligger på pedagogens roll som förebild och samtalet som ett demokratiskt verktyg. Materialet utvärderades av 20 pedagoger som läste igenom det och därefter besvarade en enkät. I enkäten fick de deltagande pedagogerna bedöma materialets utformning och innehåll samt besvara huruvida de fann ett behov av materialet. Alla deltagare svarade att de fann ett behov av materialet och en tydlig majoritet var positiva till både utformning och innehåll. Majoriteten ansåg även att de tips som ges i materialet var konkreta och applicerbara i förskolan. Baserat på denna utvärdering drar vi slutsatsen att det önskas mer kunskap och material om demokrati i förskolan. Då responsen på vårt material var positivt drar vi även slutsatsen att det uppfyller sitt syfte och främjar ett demokratiskt förhållningssätt hos pedagoger i förskolan.

<p>Syftet med detta arbete var att belysa pedagogernas förhållningssätt ur ett genusperspektiv. Intervjuer och observationer har legat till grund för insamling av data där tre förskollärare delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper kring genus. Resultatet påvisade både skillnader och likheter i pedagogernas förhållningssätt som väckte intressanta infallsvinklar utifrån ett genusperspektiv. Resultatet pekade på de olika förhållningssätt som pedagogerna hade där slutsatsen var att det fanns många olika, men bra sätt att hantera situationer ur ett genusperspektiv för att få alla barn, flickor som pojkar, inkluderade.</p>

<p>Syftet med denna rapport är att förstå verksamma förskolepedagogers upplevelser av begreppet matematik. Jag har jämfört mina respondenters upplevelser med olika teoretikers teorier och tankar. Anledningen till att jag jämfört respondenternas upplevelser av matematik med olika teoretikers är för att se om det finns några kopplingar samt om det finns spår från teoretikers pedagogik i förskolan. Jag har även undersökt hur pedagogerna anser sig arbeta med matematik, genom att ha använt mig av kvalitativa intervjuer. I de kvalitativa intervjuerna har jag undersökt om mina respondenter anser sig arbeta medvetet eller omedvetet med matematik samt om hur de arbetar. Då jag inte har observerat respondenterna vet jag inte exakt hur de arbetar, men jag har dock fått en inblick i hur de anser sig arbeta med matematik. Genom att ställa intervjufrågor om hur de anser sig arbeta utifrån bland annat målen i läroplanen för förskolan samt om arbetet utförs medvetet eller omedvetet kunde jag få en uppfattning av hur de anser sig arbeta. Då det var den subjektiva upplevelsen av fenomenet som var utgångspunkt i undersökningen valde jag att utgå ifrån det fenomenologiska perspektivet, men också det postmodermistiska perspektivet. Dessa två perspektiv lämpade sig bäst då jag ville försöka förstå respondenternas upplevelser av matematik. Sammanfattningsvis visar min undersökning att mina respondenter, med något undantag, upplever matematik som något de arbetar omedvetet med. Mina respondenter menar att matematik handlar om bl.a. tal, räkning, rums- och tidsuppfattning, se samband samt kroppsuppfattning. Arbetet med matematik anses ofta vara lätt, eftersom det i förskolan mycket handlar om vardagssituationer.</p>

<p>Studiens syfte är att belysa pedagogers inställning och uppfattning om barns rollek i dagens förskola. Studien innehåller bl.a. ett historiskt perspektiv på förskolan, delar från förskolans styrdokument samt olika forskares syn på hur pedagogens förhållningssätt påverkar barns rollek.</p><p>Uppsatsens olika frågeställningar handlar om vilken betydelse pedagogens roll och inställning har till barns rollek och om rolleken används som ett medvetet pedagogiskt verktyg. Undersökningen baseras på tolv intervjuer av förskollärare från fyra olika förskolor i mellan- Sverige. Resultatredovisningen består av en sammanställning av pedagogernas intervjusvar samt citat från dem. Utifrån resultatredovisningen för vi en diskussion samt jämför pedagogernas intervjusvar mot vad olika forskare anser om rolleken.</p><p>Vi kan, efter genomförda intervjuer av pedagoger, konstatera att pedagogens förhållningssätt och inställning till barns rollek är av stor betydelse för barnen. Det har dock visat sig att pedagogernas förhållningssätt skiljer sig åt när det gäller sin egen roll i rolleken. Vissa av de intervjuade har själva valt att inta en mer passiv roll till barns rollek. Andra pedagoger menar att den vuxne är viktig för att rolleken skall utvecklas positivt. Utifrån resultatet anser vi att rolleken används av pedagogerna som ett medvetet pedagogiskt verktyg.</p><p>Av vår studie kan vi dra slutsatsen att barns rollek har en mycket stor betydelse för både barn och pedagoger i dagens förskola.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka några pedagogers tankar kring arbetet med barn med koncentrationssvårigheter i förskolan. Koncentrationssvårigheter är vanligt förekommande i förskolan i dag och allt fler barn bedöms ha dessa svårigheter. Pedagoger i förskolan kommer förr eller senare att stöta barn som har dessa svårigheter (Nordin-Hultman, 2008). Om ett barn inte får det stöd det behöver i förskolan kan det leda till att barnet drabbas av problem senare i livet, därför får förskolan en betydande roll för barnet och dess utveckling. För att få en förståelse om hur några pedagoger reflekterar kring sitt arbetssätt med barn som har koncentrationssvårigheter i förskolan genomfördes sex kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Pedagogernas utsagor bearbetades och utgör grunden för studiens resultat. Pedagogerna i studien påvisade samma definition av koncentrationssvårigheter, de beskrev det som en svårighet att hålla fokus en längre tid. Genom att strukturera vardagen och använda sig av tydlighet och rutiner, menar pedagogerna att de kan hjälpa dessa barn, det gäller att hela tiden ligga steget före. Något som vi också funnit i resultatet som är av betydelse för barnet är att pedagogen bör ha ett positivt förhållningssätt, se barnets möjligheter och få dem att lyckas. Detta kan leda till att barnet får ökat självförtroende, som i sin tur kan leda till att koncentrationsförmågan förbättras.

Syftet med detta arbete var att belysa pedagogernas förhållningssätt ur ett genusperspektiv. Intervjuer och observationer har legat till grund för insamling av data där tre förskollärare delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper kring genus. Resultatet påvisade både skillnader och likheter i pedagogernas förhållningssätt som väckte intressanta infallsvinklar utifrån ett genusperspektiv. Resultatet pekade på de olika förhållningssätt som pedagogerna hade där slutsatsen var att det fanns många olika, men bra sätt att hantera situationer ur ett genusperspektiv för att få alla barn, flickor som pojkar, inkluderade.

I syfte att belysa de yngsta barnen med annat modersmål än svenska i förskolan har intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten utförts. Undersökningens fokus har lagts vid enskilda pedagogers åsikter och erfarenheter. Studien fokuserar på hur kommunikationen ser ut mellan barn och pedagog, hur deras modersmål bevaras och hur språkinlärningen sker. Barnens kultur och språk kommer i fokus då dessa är direkt sammankopplade till identiteten och dess utveckling. Samtliga respondenter betonar hur viktigt det är att vara tydlig, med både ord och kroppsspråk. När det handlar om att lära sig ett helt nytt språk måste tydligheten vara densamma som med ett litet barn som lär sig det verbala språket från allra första början. Resultaten visar även att pedagogerna är positivt inställda till att arbeta med flerspråkiga barn men att det många gånger saknas kunskap och resurser. Barnens modersmål fick sällan komma fram eller tränas i förskolans verksamhet. Detta trots att skollagen och styrdokumenten säger att förskolan ska medverka till att alla barn får möjlighet att utveckla sitt modersmål.

No description available.

Föreliggande examensarbete studerar och diskuterar läs- och skrivutveckling i förskolan. Syftet med examensarbetet är att få kunskap om de olika arbetssätt som förskolor använder sig av när de arbetar med läs- och skrivutveckling. De frågeställningar som vi har utgått från är Vad har pedagogerna för uppfattningar om barns tidiga läs- och skrivutveckling?, Hur arbetar de fyra olika förskolorna med att stimulera barns läs- och skrivutveckling? och Varför har man på förskolan valt just detta arbetssätt? Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer med fyra olika förskollärare. Detta för att vi ville få en djupare förståelse för hur de olika förskolorna arbetar med läs och skrivutveckling. Genom intervjuerna fick vi även en inblick i deras synsätt angående den tidiga läs- och skrivutvecklingen. Resultatet från studien visar att samtliga informanter ställer sig positiva till att barnet tidigt kan stimuleras i sin läs- och skrivutveckling samt att informanterna främjar och arbetar medvetet med läsning och skrivning i respektive verksamhet. Det visar även att det finns olika tillvägagångssätt att stimulera barnets läs- och skrivutveckling.

Enligt Skolverket (2008) har ungefär en femtedel av eleverna i svenska grundskolor inte svenska som förstaspråk. Flerspråkiga barn eller barn med små eller inga svenskkunskaper är därför ingen undantagsföreteelse i dag utan tvärtom något som allt fler lärare i allt större utsträckning kan förväntas komma i kontakt med. Detta kräver speciell kompetens av lärarna. Det övergripande syftet med detta arbete var därför att närmare studera hur arbetet med flerspråkiga elever sker i skolan. I det här examensarbetet gjordes en undersökning av hur lärare i praktiken arbetar med flerspråkiga elever, detta genom en observation av tre lärare i deras undervisning av samma förstaklass med många (tre av fyra) flerspråkiga elever. Under observationen fokuserades det på aspekterna metoder och strategier, kommunikation och interaktion samt flerspråkighet som stöd. Sammanfattningsvis kan konstateras att pedagogerna i stor utsträckning använde sig av de i litteraturen och forskningen beskrivna metoderna i sin undervisning. De flesta observerade strategier har gott stöd i den relevanta litteraturen. Utöver en extra tydlighet i muntliga och skriftliga instruktioner, liksom en mycket metodisk användning av tavlan, skilde sig inte undervisningen från den i klasser med få eller inga flerspråkiga elever, enligt våra erfarenheter från tidigare vfu:er. Detta kan till viss del bero på att ingen av de observerade lärarna hade formell utbildning i svenska som andraspråk.