Syftet med denna studie var att ta reda på vad yrkesverksamma inom förskoleverksamheten anser om synen på arbetet med språket. För att uppnå syftet valde vi att intervjua nio olika förskoleverksamheter i fem olika städer i landet. Även ta reda på vilket samarbete pedagogerna har med vårdnadshavare, även vilken syn yrkesverksamma har om vem som får stöd i sin språkutveckling. Hur informanterna går tillväga för att samarbeta med vårdnadshavarna och tillsammans utvecklar verksamheten. För att besvara syftet i denna forskning valde vi att utgå ifrån en kvalitativ metod och strukturerade intervjuer med personal som arbetar på de förskolor som ställde upp för intervju. För en djupare förståelse för hur verksamheterna arbetar med språkutvecklingen, har intervjuerna varit mer fokuserat på informanternas innehåll och synpunkter formades inte för att inte vägleda informanternas svar. Studien innehåller även litteratur material inom detta område, som har analyserats utifrån intervjuernas material och sedan vävts samman till ett resultat angående språk, tal och kommunikation. Det vi har kommit fram till i denna studie är att det inte riktigt finns något speciellt sätt pedagogerna arbetar på. Däremot har pedagogerna språket alltid centralt i deras planering utifrån alla barns behov i den dagliga verksamheten. Även att teorierna Behaviorismen och Sociokulturell samspela med den dagliga uppfostran inom språkutvecklingen, deras syn på uppfostran tillsammans speglar hur yrkesverksamma arbetar i dagens förskoleverksamhet.

Syftet med arbetet var att beskriva hur pedagoger resonerar kring inskolning i förskolan samt hur man som pedagog arbetar med anknytning under och efter inskolningen. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer där sex förskollärare deltog. Det visade sig att alla respondenterna arbetade med den föräldraaktiva inskolningen i sin verksamhet. Det verkar däremot finnas ett ”problem” med hur de ska arbeta med denna metod. För de arbetar olika med organisationen av inskolningen, med anknytning och med separation. Det kan därför vara bra att de olika arbetslagen är väl medvetna om hur de arbetar med inskolning på deras avdelning. Det framkom också att föräldrarna är en betydelsefull del i inskolning för att göra barnet tryggt och för att göra en grund till anknytningsprocessen. Det är viktigt att pedagogerna anpassar inskolningar till individen och inte efter en speciell mall för att det är barnet som är den som ska bli trygg i verksamheten

No description available.

Denna rapport är en del av ett självständigt arbete där en barnbok med tillhörande aktiviteter har framställts av två studenter med inriktning på matematik. Syfte är att framställa ett lättillgängligt pedagogiskt material för pedagogerna att arbeta med. Materialet ska vara konkret och föremålen till aktiviteterna i barnboken är material som oftast finns ute i verksamheterna eller i utemiljön. Målet är att barnboken ska väcka det matematiska intresset hos toddlarna (1-2 åringar), (Løkken, 2008). Anledningen till att materialet riktar sig till toddlarna är för att man bör introducera matematiken i tidig ålder. Matematik är att upptäcka världen och det underlättas om det sker på ett lustfyllt sätt tillsammans med andra. Läroplanen (98/10) poängterar att det är viktigt att förskolan ska sträva efter att barnen utvecklar sin kunskap för matematik genom att undersöka, reflektera samt använda matematiska begrepp (s.10). Inriktningen i det pedagogiska materialet är sortering, vilket är grundläggande för all matematik. Utgångspunkten för barnboken är en egen skriven berättelse med tillhörande matematiska aktiviteter. Berättelsen baseras utifrån barnens egen vardag för att barnen ska kunna känna igen sig i berättelsen. Därmed kan det underlätta för pedagogerna att återkoppla och samtala utifrån barnens tidigare erfarenheter. För att ta reda på om materialet var tilltalande, användbart och intressant skickades en enkät ut till fyra verksamma pedagoger, där samtliga svarade. Responsen från dessa fyra pedagoger var mycket positiva då de alla anser att materialet är användbart. Utifrån utvärderingen kan det konstateras att syftet med boken uppfylls.

Vårt syfte med det här arbetet är att undersöka vilka hjälpmedel det finns och vilka metoder som är lämpliga att använda i olika situationer som främjar språkutveckling hos barn på förskolan. Vi vill även undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med språkutveckling för att tillgodose varje enskilt barns behov. Våra frågeställningar är: Varför är det viktigt att barn utvecklar språket i ett tidigt skede i förskolan? Hur förhåller sig pedagoger och hur skapas förutsättningar för språkutveckling? Hur kan man tillmötesgå varje enskilt barn som har svårigheter med språkutveckling? Metoden i den här undersökningen baserades på kvalitativ ansats. Genomförandet av intervjuer skedde på fem olika förskolor med fem olika pedagoger. Vi anser att den här undersökningen har besvarat våra frågeställningar och gett oss en del nya uppfattningar om hur man som pedagog kan arbeta för att stimulera barns språkutveckling i förskolan. Enligt de pedagoger på de fem förskolor som har deltagit i vår undersökning arbetar medvetet med språkstimulering. Vi anser att de har likvärdiga resurser men pedagoger har olika syn på lärande och förhållningssätt. Därför tror vi att deras arbetsprocesser är av olika slag.

Det övergripande syftet med studien var att synliggöra hur pedagoger beskriver sitt arbete med barns anknytningsbehov. För att besvara syftet användes tre frågeställningar: Vad menar pedagoger kännetecknar barn med en trygg/otrygg anknytning? Hur menar pedagoger att barn påverkas av en trygg/otrygg anknytning? Hur beskriver pedagoger att de skapar förutsättningar för att barnet ska kunna knyta an till dem? En metod i form av intervju användes och totalt intervjuades sju pedagoger.   Resultatet visar att pedagoger arbetar med att skapa förutsättningar för att barnen ska knyta an till en vuxen. Pedagogers arbetsätt varierar, men arbetet med barns anknytningsbehov förekommer vid olika situationer under dagen. Pedagoger betonar vikten av tillgänglighet i alla situationer och att ständigt utgå från barnets behov för att främja barnets känsla av trygghet. Resultatet visar att pedagoger antar att anknytningen har en stor betydelse för barns utveckling.

<p>Validerat; 20130619 (global_studentproject_submitter)</p>

Syftet är att undersöka hur pedagogerna arbetar utomhus kring barns lärande inom naturvetenskap. Observationer har genomförts på fyra förskolor. Resultatet visar att det finns skillnader kring pedagogers synsätt på barns lärande utomhus. Vår tolkning av studien är att pedagogerna har skiftande fokus i arbetet kring läroplanens mål. En slutsats är att de flesta pedagogerna är medforskare och tillsammans med barnen upptäcker de naturvetenskapen.

The focus of this study is on how active educators in prescholls look on the use of picture books in the development of the youngest children, and how the educators are using the picture book actively in the operation. The purpose of this study is to find out how active educators is using the picture book in their work with language development with the youngest children. The method that was used in this study was qualitative interviews, more specific semistructured interviews. This method was used because I wanted to have base questions but also be able to ask follow up questions. An other reason for qualitative interviews was to find out the educators thougts about the use of the picture books. The result will be looked at from a sociocultural perspective. The result of the study shows that active educators have a positive view on the use of picture books in the youngest childrens language development, and that the picture books are used in different ways.

Syftet med denna studie har varit att lyfta och undersöka pedagogers samspel med barnen i den fria leken och synliggöra deras uppfattningar om deras egen roll. Det är en kvalitativ studie som baserades på och har genomförts med hjälp av observationer och intervjuer med fyra pedagoger på fyra olika förskolor i Norrland. I studien har pedagogers agerande observerats och efteråt har de haft möjligheten att diskutera och hjälpa mig förstå tanken bakom deras arbetssätt. Det insamlade materialet har analyserats och kategoriserats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Mönster och kategoriseringar växte fram utifrån vad som skedde under observationerna och vad som blev sagt under intervjuerna. Detta ledde till huvudkategorier som när pedagogerna samspelade med barnen, när pedagogerna valde att ta avstånd och när pedagogerna tog plats i leken. Dessa huvudkategorier framgår i resultatet där de deltagande pedagogerna i studien även uttrycker sina egna tankar kring deras arbetsmetod och därefter diskuteras det vidare i diskussionsavsnittet. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>