<h2><em>Bakgrund</em></h2><p>På grund av den ekonomiska kris som nu råder växte vårt intresse för resurser och hur beroende vi egentligen är av dem. Vi blev intresserade av att ta reda på hur lärare i ett u-land, som vanligtvis har färre resurser än ett i-land, löser sina undervisningssituationer. Vi fick möjligheten att resa till och tillbringa tio veckor i Uganda för att undersöka vårt syfte. Ordet resurs definieras i denna uppsats som materiella, personella eller miljömässiga resurser. Några som också uppmärksammat afrikansk skolkultur och som tagits upp i denna uppsats är Palme (1998) och Linde (2000) samt UNESCO som årligen ger ut en rapport om skolutvecklingen världen över.</p><h2><em>Syfte</em></h2><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare på en grundskola i östra Uganda löser skolsituationer med fokus på resurser. Studien utgår från dessa frågeställningar:</p><ul><li>Vilka resurser finns på skolan?</li><li>Hur används det i undervisningen?</li><li>Vad tänker lärare kring resurser?</li></ul><h2><em>Metod</em></h2><p>Studien utgår från ett etnografiskt tillvägagångssätt vilket betyder att resultatet framkommit genom deltagande observationer, fältanteckningar och fokusgruppsintervjuer. Att blanda olika metoder genom triangulering gjorde det möjligt för oss att ställa de olika resultaten mot varandra för att höja tillförlitligheten. Ramfaktorteorin har även använts för att strukturera upp resultatet. Under analysen framkom fyra olika kategorier som utgör ramarna för undervisningen.</p><h2><em>Resultat</em></h2><p>Materiella, personella och miljömässiga resurser samt grundläggande behov är de ramar som vi fokuserat på i denna studie och som enligt vår tolkning påverkar vilken undervisning som är möjlig. Skrivmaterial och krita anses nödvändiga. Lärarna ser sig själva som viktiga resurser genom att uppmuntra, undervisa och vara goda förebilder. Den största resursen ser de ändå att de grundläggande fysiska behoven utgör. Sömn, mat och trygghetsbehoven behöver vara tillfredsställda för att lärande överhuvudtaget ska vara möjligt. Ramarna leder till en undervisning som till största del utgörs av förmedlingspedagogik. I diskussioner med lärarna framkommer tankar om andra arbetssätt som på grund av högt elevantal är svårt att införliva.</p>

Bakgrund På grund av den ekonomiska kris som nu råder växte vårt intresse för resurser och hur beroende vi egentligen är av dem. Vi blev intresserade av att ta reda på hur lärare i ett u-land, som vanligtvis har färre resurser än ett i-land, löser sina undervisningssituationer. Vi fick möjligheten att resa till och tillbringa tio veckor i Uganda för att undersöka vårt syfte. Ordet resurs definieras i denna uppsats som materiella, personella eller miljömässiga resurser. Några som också uppmärksammat afrikansk skolkultur och som tagits upp i denna uppsats är Palme (1998) och Linde (2000) samt UNESCO som årligen ger ut en rapport om skolutvecklingen världen över. Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare på en grundskola i östra Uganda löser skolsituationer med fokus på resurser. Studien utgår från dessa frågeställningar: Vilka resurser finns på skolan? Hur används det i undervisningen? Vad tänker lärare kring resurser? Metod Studien utgår från ett etnografiskt tillvägagångssätt vilket betyder att resultatet framkommit genom deltagande observationer, fältanteckningar och fokusgruppsintervjuer. Att blanda olika metoder genom triangulering gjorde det möjligt för oss att ställa de olika resultaten mot varandra för att höja tillförlitligheten. Ramfaktorteorin har även använts för att strukturera upp resultatet. Under analysen framkom fyra olika kategorier som utgör ramarna för undervisningen. Resultat Materiella, personella och miljömässiga resurser samt grundläggande behov är de ramar som vi fokuserat på i denna studie och som enligt vår tolkning påverkar vilken undervisning som är möjlig. Skrivmaterial och krita anses nödvändiga. Lärarna ser sig själva som viktiga resurser genom att uppmuntra, undervisa och vara goda förebilder. Den största resursen ser de ändå att de grundläggande fysiska behoven utgör. Sömn, mat och trygghetsbehoven behöver vara tillfredsställda för att lärande överhuvudtaget ska vara möjligt. Ramarna leder till en undervisning som till största del utgörs av förmedlingspedagogik. I diskussioner med lärarna framkommer tankar om andra arbetssätt som på grund av högt elevantal är svårt att införliva.

Since reading difficulties is a growing problem in Society and a problem that hinders Children to take an active part in every day life, I wanted to investigate how the School Library can be an educational resource for students with reading difficulties. Using qualitative interviews, I have gained insight into how three school librarians and two teachers work with Students with reading difficulties at two different Schools.The Respondents feel that they have the Knowledge necessary to work with students with reading difficulties, but Wish they had more Resources in terms of Time and Staff to help Students achieve School Goals even better. There are always new assistive technology for Students with Reading Difficulties, and an important part of the Educational work of the School Library, is to be informed of the Facilities available and how they work. I show, in my Research the importance of cooperation between school libraries and teachers to provide the students with reading difficulties the love of reading and work to promote reading. It is important that the School Librarian is an integral part of the School's Team to take full advantage of every opportunity to help the Reading Impaired Students with Information and finding the right Reading Level. Other important aspects that I see as very important to help the Reading Impaired Students in their Reading Development, is that they are given a lot of time and a Peaceful and Stimulating Environment to read and learn in.

The purpose of this bachelor thesis is to explore experiences of the secondary school librarians' use of educational resources in their teaching and how educational resources can be applied in school libraries. In addition to recognize the challenges school libraries face with educational resources. As well if the chosen six criteria for the educational resources is accomplished by the interviewed secondary school libraries. The study applies six chosen criteria from the educational resources of the National Library of Sweden, that's revealing the important role for the school librarians to support students and teachers with different resources than previously. Not only that, but school librarians have more opportunities to avail educational resources because of the renewal for the educational act, which is that every school must have access to a school library. This opportunity led to school librarians being available to work extensively with educational resources. With these six chosen criteria from the educational resources for this study focus on the teaching in information retrieval, teaching in source criticism, arrange reading promotion activities, planning media buying together with the teacher, participate in annual meetings with teachers and assist with level adapting material for schoolwork. These six chosen criteria have been an important factor to analyze with the help of sociocultural theory, which is to understand how physical and cognitive cooperation with individuals and groups could be managed. The study uses four concepts from the sociocultural perspective to analyze the results from the interviews, which are communication, learning, artifact and mediation. The method for this study is qualitative research which is a semi-structured interview. The interviews were recorded with five school librarians from secondary school through Zoom, due to the pandemic which occurred during the study.  The result shows the different experience for the five secondary school librarians with the educational resources. The participants consider that the use of the educational resources is an important tool to support students as well as teachers. Even school librarians can appear with or without teachers in the classroom to offer support in students education. The result shows the value of collaboration between school librarians and teachers, especially planning activities and teaching students information retrieval. In that lesson, a school librarian's duty is to demonstrate how to efficiently manage different tools when students are searching. Another significant aspect is that the four concepts from sociocultural theory show different ways that the school librarian can support with educational resources by adjusting the students needs for schoolwork. This can improve school librarians qualifications in work which to support student and teacher. The result of this study indicates the significant role for school librarians to make use of their qualification and support with educational resources to students.