Bakgrund: Frekvensen av amning har över tid sjunkit. Amning har betydande hälsofördelar för både mor och barn. Bröstmjölk anses vara extra viktigt för sjuka nyfödda och/eller prematura barn som vårdas på neonatalavdelning. Barnsjuksköterskan behöver ha kunskap om bröstmjölk och kan behöva ge stöd till föräldrarna på vägen mot en etablerad amning. Motiv: Det finns flera studier som belyser mödrars upplevelse av stöd vid amning samt upplevelsen av amningsstöd till friska fullgångna barn. Författarna vill därför med denna studie belysa barnsjuksköterskors upplevelse av att ge stöd vid amning på en neonatalavdelning. Syfte: Syftet med studien är att belysa barnsjuksköterskors upplevelse av att ge stöd vid amning på en neonatalavdelning. Metod: Studien genomfördes på en neonatalavdelning i mellersta Sverige. Semistrukturerade intervjuer användes och totalt deltog åtta kvinnliga barnsjuksköterskor. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenteras med hjälp av tre teman och åtta subteman. Barnsjuksköterskan upplevde vissa utmaningar i att ge stöd vid amning till mödrar. Rätt förutsättningar och goda kunskaper ansågs som viktigt. Mer utbildning behövs för att hålla sig uppdaterad med ny forskning. Konklusion: Stöd vid amning är en komplex arbetsuppgift för barnsjuksköterskan. I studien synliggörs utmaningar i kultur- och språkbarriärer samt i mor och barns mående. Att ha tid och att modern har en vilja till att amma beskrevs som viktiga förutsättningar. Mer kunskap och utbildning efterfrågas. Ytterligare forskning rekommenderas för att kunna applicera föreliggande studie i ett större sammanhang. / Background: The frequency of breastfeeding has decreased over time.Breastfeeding has significant health benefits for both mother and child. Breastmilk is considered extra important for sick newborns and/or premature babieswho are cared for in a neonatal ward. The pediatric nurse needs to haveknowledge about breast milk and may need to provide support to the parents onthe way to an established breastfeeding. Motive: There are several studies that shed light on mothers' experience ofbreastfeeding support and the experience of breastfeeding support for healthyfull-term children. The authors therefore want with this study to shed light onpediatric nurses' experience of providing support when breastfeeding in aneonatal ward. Aim: The purpose of the study is to shed light on pediatric nurses' experienceof providing support during breastfeeding in a neonatal ward.Methods: The study was conducted in a neonatal ward in central Sweden.Semi-structured interviews were used and a total of eight female pediatricnurses participated. The collected data was analyzed with qualitative contentanalysis. Result: The results of the study are presented using three themes and eightsubthemes. The pediatric nurse experienced certain challenges in providingsupport during breastfeeding to mothers. The right conditions and goodknowledge were considered important. More training is needed to maintainthe competence and even stay up to date with new research. Conclusion: Support during breastfeeding is a complex task for the pediatricnurse. The study highlights challenges in cultural and language barriers aswell as in the mood of mother and child. Having time and the mother having adesire to breastfeed were described as important conditions. More knowledgeand education are required. Further research is recommended in order to beable to apply the present study in a larger context.

Bakgrund: Då ett barn drabbas av onkologisk sjukdom och är i behov av sjukhusvård påverkas hela familjen och deras vardag i hemmet. Hemsjukvård kan främja familjernas vardagsliv, normalitet samt barnets delaktighet i vården.  Syfte: Syftet var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn med onkologisk sjukdom i hemmet. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades. Individuella intervjuer genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Tio barnsjuksköterskor från verksamheter belägna i södra- och mellersta Sverige deltog. Kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes för att analysera insamlade data. Resultat: Analysen genererade i tre huvudkategorier: Barnet och familjen i centrum, En utmanande miljö samt Teamsamverkans betydelse. Barnsjuksköterskor beskrev erfarenheter av att se och inkludera familjen, stödja normalitet och trygghet samt att värna barnets rättigheter. Det ansågs vara utmanande att möta förväntningar, vara känslomässigt engagerad och att möta praktiska hinder. Teamsamverkan utgjorde en viktig del där behovet av reflektion var elementärt. Slutsats: Då barn med onkologisk sjukdom vårdas i hemmet genererar det flertalet fördelar för barnet och hela familjen. Den familjecentrerade omvårdnaden utgör grunden för vårdandet men omvårdnaden i hemmet är komplex och det föreligger flera utmaningar. Teamsamverkan och reflektion är centrala element relaterat till utmaningarna barnsjuksköterskor möter i hemmet. / Background: When a child suffers from an oncological disease and needs hospital care, the whole family and their everyday life is affected. Home care can promote families' everyday life and the child's participation in care. Aim: The aim of this study was to describe the experiences of pediatric nurses when caring for children with oncological diseases at home. Method: A qualitative method with an inductive approach was used. Individual interviews were conducted based on a semi-structured interview guide. Ten pediatric nurses from businesses located in southern- and central Sweden participated. A qualitative manifest content analysis according to Graneheim and Lundman (2004) was used to analyze the collected data. Results: The analysis was generated in three main categories: The child and family in center, A challenging environment and The importance of teamwork. Pediatric nurses described experiences of seeing and including the family, supporting normality and safety, and protecting the child's rights.  Meeting expectations, being emotionally engaged and facing practical obstacles was seen as challenging. Team collaboration was important and the need for reflection was elementary. Conclusion: Caring for children with oncological diseases at home generates several advantages for the child and the entire family, family-centered care is the starting point for the pediatric nurses. Nursing in home is complex with several challenges. Team collaboration and reflection are fundamental elements to challenges those pediatric nurses face in the child’s home.

Bakgrund: Nålrädsla hos barn är vanligt och barnets tidigare erfarenheter har stor betydelse för om barnet är rädd och hur rädslan hanteras. Rädslan för nålstick kan minskas eller undvikas helt med bra förberedelse och distraktion. Det är viktigt att barn får information och blir förberedda inför ett nålstick, detta för att även göra upplevelsen bättre. Om barnet vet och förstår vad som ska hända får barnet en känsla av kontroll över situationen. Motiv: Förberedelse och distraktion bidrar båda till minskad rädsla och en bättre upplevelse för barnet. Tidigare studier visar dock att det finns anledningar till att förberedelser eller distraktion inte används.  Syfte: Syftet med studien var att belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av att använda förberedelser och distraktion i samband med nålstick på barn.  Metod: En kvalitativ metod har använts. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade individuella intervjuer. Åtta barnsjuksköterskor som arbetar på en barnavdelning deltog i studien. Datamaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Fyra huvudkategorier och nio underkategorier framkom av dataanalysen. Huvudkategorin Användning av förberedelser inför nålstick resulterade i tre underkategorier, den andra huvudkategorin Användning av distraktioner under nålstick resulterade i två underkategorier, den tredje huvudkategorin Föräldrarnas roll för barnet under nålstick resulterade i två underkategorier och den sista huvudkategorin Vikten av att anpassa proceduren utifrån varje barn resulterade i två underkategorier.  Konklusion: Det finns flera olika tekniker som används i både förberedelse och distraktion. Det är av stor vikt att anpassa förberedelser och distraktion utifrån varje enskilt barns behov, önskemål, ålder och tidigare erfarenheter. Barnets föräldrar behöver vara införstådda i situationen för att kunna ge trygghet till sitt barn. Resultatet kan bidra till ökad kunskap om strategier som kan användas för att ge barnet en så bra upplevelse som möjligt. / Background: Needlefear in children is common and previous experiences have major impact on the child’s needlefear and on how they will react during needlesticks. Fear of needles can be reduced with good preparation before the procedure and with distraction during. It’s important that children receive information and preparation before needlesticks to make the experience more bearable. If children know what’s about to happen they will feel more in control. Motive: Preparation and distraction can both contribute to reduce fear and to make it more bearable for children. Earlier research show that there are multiple reasons not to use preparation or distraction.  Aim: The purpose of this study was to illuminate pediatric nurses’ experiences of using preparation and distraction during needlesticks.   Methods: A qualitive descriptive approach was used in this study. The data was collected through individual semi-structured interviews. Eight pediatric nurses participated in this study. The data was analysed using a qualitive content analysis. Result: Four main categories and nine subcategories was identified. The main category The use of preparation before needlesticks resulted in three subcategories, the second main category The use of distractions during needlesticks resulted in two subcategories, the third main category Parents role during needlesticks resulted in two subcategories and the fourth main category Importance of adaption to each individual child resulted in two subcategories. Conclusion: There are different ways to prepare and distract children during needlesticks. It is important to adapt preparations and distraction to each individual child's needs, wishes, age and earlier experiences. Parents need information to be able to support their child. The result can contribute with knowledge that can be used to make the needlesticks as bearable as possible.

ROP undersökningen har visat sig vara en stressande och smärtsam undersökning för det prematura barnet. Vid ROP-undersökning är det barnsjuksköterskan som ansvarar för omvårdnaden om det prematura barnet på neonatalavdelning. Inga publicerande studier har identifierats inom området där sjuksköterskors upplevelser är beskrivna i samband med en ROP-undersökning. Suftet med pilotstudien var att belysa barnsjuksköterskors upplevelser i samband med ROP-undersökningar på prematura barn födda innan gestationsvecka 32. Pilotstudien har en kvalitativ deskreptiv design med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att optimal omvårdnad och föräldramedverkan bidrog till en gynnsam omvårdnad enligt barnsjuksköterskorna. Smärtskattning, arbetsmiljö, barnfokus och information var utvecklingsområden som identifierades. Temat som framkom var att barnsjuksköterskorna upplevde att beteendestödjande interventioner har en skonsam inverkan på det prematura barnet vid en ROP-undersökning. Utifrån resultatet i pilotstudien vore det av intresse att undersöka barnsjuksköterskans omvårdnadsobservationer för att bedöma smärtförnimmelser vid en ROP-undersökning i en fullskalig studie. Vidare forskning inom detta område kan leda till att den evidensbaserade omvårdnande vid ROP-undersökning på det prematura barnet utvecklas.

Background: Children's screen usage has increased in recent years and parents' screen usage has strong association with children's screen usage. When the specialist nurse works based on family-centered nursing, conversations about screen usage can include the whole family. Purpose: To describe specialist nurses' experiences of working with children’s screen usage in Child Health Services.  Method: The study was conducted with qualitative design with inductive approach. Totally 11 specialist nurses in Child Health Services were interviewed. Qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004) was used to analyze that data material. Results: The analysis of the interview material collected led to two categories, dialogue and reflection and the challenges of screen usage.  Within these categories seven subcategories were identified. There was an opportunity to talk about children's screen usage in parental groups and health visits. Specialist nurses described that there were challenges depending on the parents' approaches to screen usage and that the screen competed with children's other activities. Conclusion: This study showed the importance of specialist nurses in child health services bringing up the topic of screen through dialogue and reflection with children and parents. Screen usage was described as a difficult subject and there were challenges in the work. / Bakgrund: Barns skärmanvändning har ökat de senaste åren och föräldrars skärmanvändning har starkt samband med barns skärmanvändning. När specialistsjuksköterskan arbetar utifrån familjecentrerad omvårdnad kan samtal om skärmanvändning inkludera hela familjen. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med barns skärmanvändning inom barnhälsovården. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ design med induktiv ansats. Totalt intervjuades 11 specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes för att analysera datamaterialet. Resultat: Analysen av det insamlade intervjumaterialet ledde fram till två kategorier, dialog och reflektion samt skärmanvändningens utmaningar. Inom dessa kategorier identifierades sju subkategorier. Det fanns möjlighet att samtala om barns skärmanvändning i föräldragrupper och vid hälsobesök. Specialistsjuksköterskor beskrev att det fanns utmaningar beroende på föräldrars inställningar till skärmanvändning samt att skärmen konkurrerade med barns andra aktiviteter. Slutsats: Denna studie visade vikten av att specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården tar upp ämnet skärmanvändning genom dialog och reflektion med barn och föräldrar. Skärmanvändning beskrevs som ett svårt ämne och att det fanns utmaningar i arbetet.

Bakgrund: Förekomsten av barn med autismspektrumtillstånd (AST) ökar i världen. AST är enneuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan visa sig genom sociala kommunikationssvårigheter och begränsade sociala färdigheter. Forskning visar att barn med AST och deras familjer upplever att vårdmiljön och kommunikationen inte anpassas till diagnosen och barnsjuksköterskor känner enosäkerhet kring hur de ska vårda dessa barn utifrån de svårigheter som diagnosen medför.Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn med ASTpå en barnklinik.Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades. Datainsamling skedde genom trefokusgruppsintervjuer med totalt 12 deltagare och data bearbetades och analyserades med kvalitativinnehållsanalys på manifest nivå.Resultat: Tre generiska kategorier och sju subkategorier framkom ur resultatet. De generiska kategorierna bestod av betydelsen av att utföra personcentrerad omvårdnad, betydelsen avföräldrarnas roll i omvårdnaden och betydelsen av barnsjuksköterskans professionella kompetens. Barnsjuksköterskorna beskrev behov av ny kunskap och mer utbildning, vikten av att se föräldrarna som de främsta experterna, behovet av hjälpmedel samt miljöns utformning i vården av barn med AST.Slutsats: Denna studie visar att det finns en kunskapsbrist och ett behov av att barnsjuksköterskor fåren utökad kunskap kring barn med AST. Det finns en stor osäkerhet i hur vården ska utformas ochföräldrarna anses vara det bästa stödet i utformningen av vården. / Background: The prevalence of children with autism spectrum disorder (ASD) is increasing worldwide. ASD is a neuropsychiatric disorder that can be characterized by difficulties in socialinteraction and limited social skills. Research shows that children with AST and their families feel thatthe health facility environmentand the communications are not adapted to the diagnosis and nurses feeluncertain about how to care for these children based on the difficulties that the diagnosis entails.Aim: The purpose was to describe paediatric nurses' experience of caring for children with ASD in apediatric clinic.Method: Qualitative content analysis with inductive approach was applied. Data was collected through three focus group interviews with twelve participants and data were processed and analyzed withqualitative content analysis at a manifest level.Results: Presented in three different generic categories and seven subcategories. The importance ofperforming person-centered care, the importance of parents in care and the importance of the pediatricnurses professional competence. The pediatric nurses described the need for new knowledge and moreeducation, the importance of seeing parents as an expert and help to design the environment in the careof children with ASD.Conclusion: This study shows that there is a lack of knowledge and a need for pediatric nurses to gainincreased knowledge about children with ASD. There is a great deal of uncertainty in how care is to bedesigned and parents are considered to be the best support in the design of care.

Bakgrund: När ett barn vårdas på en neonatalavdelning påverkas hela familjen och syskon riskerar att känna sig åsidosatta. Barnsjuksköterskor ska arbeta familjecentrerat vilket innebär att varje familjemedlems behov beaktas. Syskon har rätt att få vara delaktiga under vårdtiden och få anpassat stöd utifrån ålder och individuella förutsättningar. Barnsjuksköterskor är ofta omedvetna om vikten av att stödja syskon och det saknas studier inom området. Syfte: Syftet var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att stödja syskon till barn som vårdas på en neonatalavdelning.  Metod: Studien var av kvalitativ design med induktiv ansats. Ett ändamålsenligt urval genomfördes som resulterade i 13 specialistutbildade och grundutbildade sjuksköterskor från åtta olika sjukhus som arbetat på en neonatalavdelning minst ett år. Semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt och analyserades enligt Elo och Kyngäs (2008) innehållsanalys.   Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två generiska kategorier: Främja syskons delaktighet och samverka i team. Barnsjuksköterskor gav stöd till syskon genom att skapa en relation med dem, bemöta deras behov samt involvera dem i omvårdnaden av det sjuka barnet. Vidare var det av vikt att ha en anpassad miljö samt samarbeta med andra professioner, kollegor och familjen för att kunna stödja syskon på ett bra sätt. Slutsats: Barnsjuksköterskor har en viktig roll i att stödja syskon för att de ska känna sig delaktiga och inte bli åsidosatta. Att tillämpa en familjecentrerad omvårdnad är betydelsefullt för att stödja syskon. / Background: When a child is cared for at a neonatal unit the whole family gets affected, siblings are at risk of feeling neglected. Pediatric nurses should establish family-centered care where family members are taken into consideration. Siblings have the right to be involved and supported based on age and needs. Pediatric nurses are many times unaware about the importance of supporting siblings and there is also a lack of studies within this area. Aim: The aim was to describe the pediatric nurses’ experiences to support siblings of children that are cared for at a neonatal care unit.  Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. An expedient selection was established which resulted in thirteen with specialist nurses and general nurses from eight different hospitals. All informants had at least one year of experience in working at a neonatal unit. Semi-structured interviews were preformed digitally and analyzed according to Elo and Kyngäs content analysis.  Result: The content analysis resulted in two generic categories: Promote siblings’ involvement and cooperate in teams. Pediatric nurses supported siblings through establishing a relationship with them, meeting individual needs and involvement in the care of the sick child. Environment and pediatric nurses’ collaboration with professions as colleagues and family members was also essential in supporting siblings.  Conclusion: Pediatric nurses are important in supporting siblings through making them feel included and not neglected. Family-centered care is also meaningful when giving support.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på barnavårdcentral (BVC-sjuksköterskor) träffar 99,2 procent av alla barn. De har därför en viktig funktion när det gäller att upptäcka och rapportera barn som far illa. Trots anmälningsplikt är anmälningsfrekvensen låg. Det råder brist på studier kring hur det blir för BVC-sjuksköterskor efter att de har gjort en anmälan. Syfte: Att ur ett etiskt perspektiv undersöka BVC-sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter efter att de har anmält till socialtjänsten att barn far illa. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex BVC-sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå enligt Graneheim och Lundman. Resultat: BVC-sjuksköterskornas erfarenheter av samarbetet med socialtjänsten varierade. Alla informanterna menade dock att bristen på återkoppling var ett stort hinder. Relationen till föräldrarna kunde ibland bevaras eller fördjupas efter anmälan. Ibland skadades relationen och då ansågs byte av BVC-sjuksköterska som bra. Efter beslutet om anmälan fanns många känslor. Bland annat kände sig informanterna utsatta och var rädda för hot. Det fanns även en stor oro för barnet och moralisk stress förekom. Att anmäla upplevdes som att göra sin plikt. Stöd var viktigt och kunde göra tröskeln till ny anmälan mindre. Slutsats: BVC-sjuksköterskor upplever många svårigheter efter anmälan, vilket kan påverka anmälningsfrekvensen. Ett gott samarbete med socialtjänsten, handledning och tillräckligt med stöd efter anmälan, skulle kunna leda till fler anmälningar till socialtjänsten när barn far illa. / Background: Nurses working in primary child healthcare meet 99,2 percent of the children in Sweden. Therefore they have an important role in finding and reporting child abuse and neglect. Despite mandatory reporting according to the law, the rate of reports is low. There is a lack of research about experiences from nurses after they have made a report to the social welfare board. Aim: To, from an ethical perspective, explore the experiences from nurses working in primary child healthcare after they have made a report to the social welfare board about child abuse or neglect. Method: Semistructured interviews were conducted with six nurses working in primary childhealth care. The interviews were analysed using qualitative content analysis on a manifest level according to Graneheim and Lundman. Results: Nurses working in primary child healthcare had a varying experience of the contact with the social welfare board. All respondents however, thought that the lack of feedback from the social welfare board was a major obstacle. The relation to the parents were sometimes preserved or even deeper after the report. The relation could also be harmed and then a replacement of the nurse was considered to be good. After decision to report, there were a lot of emotions and some felt that they were in an exposed situation some feared threats. Further on there was a major concern for the child and some respondents perceived moral distress. To report was considered to do ones duty. To get support was important and could lower the threshold for making another report. Conclusion: Nurses working in primary child healthcare experience many difficulties after reporting to the social welfare board, which may influence the amounts of made reports. Good cooperation with the social welfare board, mentoring and sufficient support after reporting, may result in more reports to the social welfare board about child abuse or neglect.

Bakgrund: Sjuksköterskor på neonatalavdelningar arbetar ofta i nära relation med föräldrar till för tidigt födda barn. Föräldrars delaktighet i omvårdnaden av sitt barn kan påverka förälderns psykiska hälsa, anknytning till barnet samt påverka barnets välmående och möjlighet till utveckling. Syfte: Beskriva barnsjuksköterskors upplevelser av att optimera föräldrars delaktighet i omvårdnaden av sitt för tidigt födda barn. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Genom ett bekvämlighetsurval rekryterades åtta kvinnliga barnsjuksköterskor vid två jämförbara neonatalavdelningar i södra Sverige att delta vid semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenteras utifrån två kategorier med nio underkategorier: 1) Svårigheter, innefattande fem underkategorier: Föräldrars olika medverkan i omvårndaden, Föräldrars reaktioner, Kommunikationssvårigheter, Relationen föräldrar-barnsjuksköterska samt Organisatoriska hinder 2) Framgångsfaktorer innefattande fyra underkategorier: Gynnad anknytning, Samspel mellan föräldrar och barn, Professionellt bemötande samt Utbildning till föräldrar och personal. Diskussion/Slutsats: Föräldrars insatser i omvårdnaden av sitt barn, barnsjuksköterskornas sätt att involvera dem och samspelet mellan båda parter leder till att föräldrars delaktighet kan optimeras eller missgynnas. Föräldrars rädslor är ett hinder för optimerad delaktighet som behöver uppmärksammas och ges utökade resurser för att hantera. Fortbildning till vårdpersonal på neonatalavdelningar skulle kunna förbättra barnsjuksköterskornas professionalitet i bemötande och omhändertagande av rädda och oförberedda föräldrar. / Background: Nurses working on neonatal wards often work closely to parents of premature born babies. Parents’ participation in the care of their baby can affect their mental health, their connection to the baby and influence the well-being and opportunities for development for the child. Aim: To describe pediatric nurses’ experiences of optimizing the participation of parents in the care of their premature born babies. Method: A qualitative study was conducted. Eight female pediatric nurses from two comparable neonatal wards in Southern Sweden were interviewed with semi-structured questions. A qualitative content analysis was conducted. Findings: The result of the study was represented by two categories and nine subcategories: 1) Challenges, containing five subcategories: Variation in parent participation, Parental reactions, Communication issues, Relationship between the parents and the pediatric nurse and Organizational obstacles 2) Factors for progress, containing four subcategories: Favored attachment, Interaction between parents and the child, Professional treatment, and Education of parents and staff. Conclusion: Parental contributions in the care of their newborn, the pediatric nurses’ ways of involving the parents and the interaction between the two can determine if the parental involvement becomes optimized or is disadvantaged. Parents fear represent one of many obstacles for optimized participation and could be given further attention and increased resources. Educating the pediatric staff could also improve the quality of care when working with parents reactions and fear in the unthought-of situation.