• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 126
  • 59
  • 5
  • 4
  • 2
  • Tagged with
  • 222
  • 222
  • 174
  • 121
  • 114
  • 108
  • 98
  • 51
  • 36
  • 33
  • 29
  • 27
  • 26
  • 25
  • 21
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
121

Sjuksköterskans erfarenhet av att lindra beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom på geriatrisk avdelning : En kvalitativ intervjustudie / Nurses’ experiences of reliving behavioral and psychological symptoms of dementia in the geriatric ward : A qualitative interview study

Norin, Silvana, Ekholm, Nathalie January 2023 (has links)
Bakgrund: Demenssjukdom är en ökande folksjukdom och nästan alla drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) under sin sjukdomstid. Genom personcentrerad omvårdnad och individanpassade åtgärder kan BPSD-symtom förbyggas och lindras. Det är vanligt att äldre med demenssjukdom är i behov av vård på geriatrisk avdelning. Sjukhusmiljön orsakar en komplex omvårdnadssituation både för sjuksköterskan och personen med demenssjukdom.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av främjande och hindrande faktorer för att lindra beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom på geriatrisk avdelning.  Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 10 sjuksköterskor yrkesverksamma på geriatrisk avdelning. Intervjuerna analyserade utifrån Granheim och Lundmans (2004) innehållsanalys med manifest fokus.  Resultat: Analysen ledde fram till två kategorier. Kategorin Främjande faktorer för att lindra BPSD på geriatrisk avdelning bröts ner i följande underkategorier: att tillgodose basala behov, att se hela personen, att vara kreativ i sina lösningar samt betydelsen av teamarbetet. Den andra kategorin Hindrande faktorer för att lindra BPSD på geriatrisk avdelning bröts ner i följande underkategorier: att inte ha kompetensen, att vårdmiljön inte är anpassad, att inte ha tillräckligt med personal och tid samt läkemedel som ger negativ effekt.  Slutsats: Sjuksköterskorna eftersträvade personcentrerat arbete med fokus på individens basala behovstillfredsställelse och lindring av BPSD-symtom genom teamarbete. Bristande kunskap och förutsättningar bidrog till svårigheter för att kunna lindra BPSD-symtom på geriatrisk avdelning. Medvetet och metodiskt arbete bidrar till ökad trygghet och välbefinnande för personen med demenssjukdom. / Background: Dementia is a public disease that is increasing and almost everyone who is affected has behavioral and psychological symptoms (BPSD) throughout the illness. Through person-centered care and individually tailored measures, BPSD-symptoms can be prevented and alleviated. It is common for elderly people with dementia to need care in a geriatric ward. The hospital environment causes a complex nursing situation for both the nurse and the person with dementia.  Aim: The aim was to describe the nurse's experiences of promoting and hindering factors in alleviating behavioural and psychological symptoms of dementia in a geriatric ward.  Method: A qualitative interview study was conducted with 10 nurses working in a geriatric ward. The interviews were analyzed based on Granheim and Lundman's (2004) content analysis with a manifest focus.  Results: The analysis led to two categories. The category Promoting factors to alleviate BPSD in the geriatric ward was broken down into the following subcategories: meeting basic needs, seeing the whole person, being creative in their solutions and the importance of teamwork. The second category Obstructing factors for alleviating BPSD in the geriatric ward was broken down into the following subcategories: not having the knowledge, that the care environment is not adapted, not having enough staff and time, and medicine that have a negative effect.  Conclusions: The nurses focused on person-centered work with the individual's basic needs in focus and alleviation of BPSD-symptoms through teamwork. Lack of knowledge and conditions contributed to difficulties in alleviating BPSD-symptoms in the geriatric ward. Conscious and methodical work contributes to increased security and well-being for the person with dementia.
122

Sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till äldre personer med demenssjukdom på särskilt boende : En kvalitativ intervjustudie / Nurses' experiences of providing care to older people with dementia in nursing homes : A qualitative interview study

Gran, Anna January 2023 (has links)
Bakgrund Flertalet äldre personer med demenssjukdom bor på särskilt boende för att få behoven av tillsyn och hjälp med dagliga aktiviteter tillgodosedda. Många bor inte på demensboenden vilket kan påverka personernas välbefinnande. Sjuksköterskan på särskilt boende ansvarar för att omvårdnaden ges utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till äldre personer med demenssjukdom på särskilt boende. Metod Designen var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Analysmetoden var manifest innehållsanalys. Resultat Dataanalysen resulterade i kategorierna personens behov som utgångspunkt och relationer med personen i fokus, samt totalt sex underkategorier. Vikten av att se personens behov, ha ett gott bemötande samt anpassa omvårdnaden utifrån personen lyftes. Faktorer som bristande kunskap och erfarenhet kunde påverka omvårdnaden negativt. Att vårdmiljön på olika sätt inte var anpassad för personer med demenssjukdom påverkade förutsättningarna för att ge en god omvårdnad. Samarbetet med andra yrkeskategorier var betydelsefullt och det förekom delade erfarenheter av att stötta och involvera anhöriga. Slutsats Det kan vara både utmanande och givande att ge omvårdnad till äldre personer med demenssjukdom på särskilt boende. Genom teamarbete, utbildning och kompetensutveckling samt anpassningar i vårdmiljön kan personerna få sina behov tillgodosedda utifrån ett personcentrerat förhållningssätt på särskilt boende. / Background Several older people with dementia are living in nursing homes in order to have the needs of supervision and help with daily activities met. Many do not live in special care units, which can affect their well-being. The nurse at nursing homes is responsible for the care being provided based on a person-centred approach. Aim To describe nurses' experiences of providing care to older people with dementia in nursing homes. Method The design was a qualitative interview study with an inductive approach. The method of analysis was manifest content analysis. Results The data analysis resulted in the categories the person's needs as a starting point and relationships with the person in focus, and a total of six subcategories. The importance of seeing the person's needs, having a good approach and to adjust the care based on the person was highlighted. Factors such as lack of knowledge and experience could have a negative impact on the provided care. The fact that the care environment in various ways was not adapted for people with dementia affected the conditions for providing good care. Collaboration with other professional categories was important and there were shared experiences of supporting and involving relatives. Conclusions It can be both challenging and rewarding to provide care to older people with dementia in nursing homes. Through teamwork, education and skills development, as well as adaptations in the care environment, people can get their needs met based on a person-centered approach in nursing homes.
123

Sjuksköterskors erfarenhet av informationsöverföring vid inflyttning av en person till särskilt boende med demensinriktning : En kvalitativ intervjustudie / Nurses’ experience of information transfer when moving a person into a nursing home with a focus on dementia : A qualitative interview study

Gylling Rönnbäck, Cecilia, Gustafsson, Josefin January 2023 (has links)
Bakgrund I samband med att personer med demenssjukdom flyttar mellan olika vårdformer prövas samarbetet i vården, bland annat genom informationsutbyte omkring personens situation och behov av vård. Syfte Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av informationsöverföring i samband med inflyttning för personer med demenssjukdom till särskilt boende. Metod I studien har kvalitativ metod använts, där insamlade data analyserats med induktiv ansats. Urvalet bestod av elva sjuksköterskor från olika delar i mellan Sverige, där alla arbetar, eller har arbetat på särskilt boende. Resultat Resultatet av studien utmynnade i ett tema ”Strukturerad helhetsinformation kan bidra till en personcentrerad vård” och kategorierna ”Erfarenheter av bristande informationsinnehåll ger konsekvenser”, ”Varierande rutiner med olika vårdgivare” och ” Helhetsbaserad kunskap ger förutsättningar för att bedriva personcentrerad vård” Slutsats Sjuksköterskor som arbetar på särskilt boende upplever ofta att de inte får tillräckligt med information inför att en person flyttar in på boende med demensinriktning. Med en högre kvalitet på informationsöverföringen skapas förutsättningar för att kunna bedriva personcentrerad vård. / Background When people with dementia are moving between different forms of care, cooperation in care is tested, including the exchange of information about the person’s situation and need for care. Aim The aim of this study is to describe nurses' experience of information transfer by the time people with dementia are moving into a nursing home. Method In this study, a qualitative method has been used, where collected data were analysed with an inductive approach. The sample consisted of eleven nurses from different parts of the middle of Sweden, where all work, or have worked, in nursing home. Results The result of the study resulted in a theme "Structured holistic information can contribute to person-centred care" and the categories "Experiences of lack of information content gives consequences" and "Different routines with holistic knowledge provides the conditions for conducting person-centred care". Conclusions Nurses who work in nursing homes often feel that they do not receive enough information before a person moves into a nursing home with dementia focus. With a higher quality of information transfer, conditions to conduct person-centred care are created.
124

HBTQ-personers upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal : en litteraturöversikt / Experiences of LGBTQ persons of the meeting with healthcare personnel : a literature review

Zetterström, Julia, Magnusson, Åsa January 2023 (has links)
Bakgrund   Heteronormativitet kan beskrivas som normativa konstruktioner vilka antyder att andra sexualiteter än heterosexualitet är avvikande. HBTQ är ett samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera personer, intersexpersoner samt andra som avviker från hetero- och cisnormen. Stigmatisering särskiljer personer från samhällets normer och leder till till ett känslomässigt obehag för den utsatta. Det finns ett behov av att sammanställa aktuell forskning av hur HBTQ-personer upplever sig i mötet med hälso-och sjukvårdspersonal i syfte att förse vårdpersonal med viktig insikt i en marginaliserad grupps situation. Syfte  Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva HBTQ-personers upplevelser av mötet med hälso-och sjukvårdspersonal. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt där 12 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats, två av kvantitativ samt en med mixad metod har analyserats. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av utvalda söktermer. Artiklarna har genomgått kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades med hjälp av en integrerad dataanalys.   Resultat I resultatet identifierades fyra huvudkategorier samt åtta subkategorier. Huvudkategorierna var Upplevelser av stigma i mötet med vårdpersonal, Upplevelser av kränkande attityder, Upplevelser av en otrygg vårdmiljö samt Upplevelser av jämlikhet i mötet med vårdpersonal. Upplevelser av stigmatisering samt respektlöst bemötande var huvudsakliga fynd i resultatet. Slutsats Denna litteraturöversikt påvisade HBTQ-personers upplevelser av mötet med hälso-och sjukvårdspersonal där majoriteten av upplevelserna var av negativ karaktär. Upplevelser som tydligt framkom var ett nedvärderande bemötande vars huvudsakliga orsak identifierades bottna i fördomar och bristande kunskap. Med förändrade attityder kan hälso-och sjukvården främja för HBTQ-personers rättigheter till en jämlik vård som möter deras vårdbehov. / Background Heteronormativity can be described as normative constructions that suggest that sexualities other than heterosexuality are deviant. LGBTQ is an umbrella term for lesbian, gay, bisexual, transgender and queer. Stigma separates people from society's norms and contributes to emotional discomfort for the one exposed. There is a need to compile current research on how LGBTQ people experience their encounters with healthcare personnel in order to provide healthcare professionals important insight of a marginalized groups situation.  Aim The aim of this literature review was to describe LGBTQ persons experiences of meetings with healthcare professionals/staff. Method A non-systematic review based on 12 original scientific articles with a qualitative approach, two of quantitative approach and one of mixed method were analyzed. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL using selected search terms. The articles have undergone a quality review based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. The results were compiled and analyzed using an integrated data analysis. Results The results identified four main categories and eight subcategories. The main categories were Experiences of stigma in the encounter with healthcare personnel, Experiences of offensive attitudes, Experiences of an unsafe care environment and Experiences of equality in the encounter with healthcare personnel. The experience of stigmatization as well as disrespectful treatment were the main findings in the results. Conclusions This literature review demonstrated LGBTQ people's experiences of encounters with healthcare professionals, where the majority of the experiences were of a negative nature. Experiences that clearly emerged were a degrading treatment whose underlying cause was identified to be based on prejudice and lack of knowledge. With changed attitudes, the healthcare system can promote the rights of LGBTQ people to equal care that meets their healthcare needs.
125

Distriktssköterskors erfarenhet av det digitala vårdmötet i Närhälsan online : En kvalitativ intervjustudie / District nurses’ experiences of the digital care meeting in Närhälsan online : A qualitative interview study

Bäck, Kristina, Dernsjö, Jenny January 2023 (has links)
Bakgrund: Sverige har som mål att år 2025 vara bäst i världen på digital vård. Det senaste decenniet har användandet av vårdapplikationer ökat där både privata och offentliga aktörer erbjuder vård genom dessa. Distriktssköterskan har en viktig roll i att leda och utveckla digitala hjälpmedel inom vården samt att göra patienten delaktig i den digitala utvecklingen vården står inför. Tidigare forskning visar att det finns utmaningar för såväl patienter som vårdpersonal samt en risk för digitalt utanförskap i den digitala utvecklingen av vården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av det digitala vårdmötet i Närhälsan online. Metod: I studien användes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor och sjuksköterskor som arbetar på Närhälsan online. Resultat: I resultatet framkom två kategorier, positiva vårdmöten samt arbetet i en digital vårdmiljö. Fyra underkategorier kom fram, tillgänglighet, effektiva besök, hitta rätt i vårdkedjan samt trygg i sin profession. Resultatet visade att digitala vårdbesök ökar tillgängligheten i primärvården och är ett komplement till fysiska vårdbesök. Konklusion: Studien visar att digitala vårdmöten är ett bra komplement till fysiska besök i primärvården. Besöken blir mer effektiva och fler patienter får lättare tillgång till vården. / Background: Sweden's goal is to be the best in the world in digital care by 2025. In the last decade, the use of care applications has increased, where both private and public actors offer care through them. The district nurse has an important role in leading and developing digital aids in healthcare as well as making the patient a participant in the digital development healthcare is facing. Previous research shows that there are challenges for both patients and healthcare staff as well as a risk of digital exclusion in the digital development of healthcare. Purpose: The purpose of the study was to describe district nurses' and nurses' experiences of the digital care meeting in Närhälsan online. Method: The study used a qualitative content analysis with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with eight district nurses and nurses who work at Närhälsan online. Results: Two categories emerged in the results, positive care meetings and work in a digital care environment. Four subcategories emerged, accessibility, efficient visits, finding the right way in the care chain and secure in one's profession. The results showed that digitalcare visits increase accessibility in primary care and are a complement to physical care visits. Conclusion: The study shows that digital care meetings are a good complement to physical visits in primary care. Visits will be more efficient and more patients will have easier access to care.
126

Att inte nå fram-Sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsätts för våld i nära relation : En litteraturöversikt med kvalitativ ansats / Not reaching out- Nurses' experiences of meeting women exposed to intimate partner violence: A literature review with a qualitative approach.

Wallqvist, Elin, Carlsson, Johanna January 2023 (has links)
Bakgrund: Kvinnor som utsätts för våld i nära relation är ett globalt problem som strider mot de mänskliga rättigheterna. Våldet kan ske i olika former och leder till allvarliga konsekvenser för kvinnan. Sjuksköterskor har en möjlighet och ett ansvar att fånga upp tecken på våld, men kvinnorna upplever inte alltid sig hörda vid kontakt med vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som lever i en våldsutsatt relation i en somatisk vårdmiljö. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med 13 vetenskapliga artiklar har granskats med en induktiv ansats. Analysen är gjord enligt Fribergs fem steg. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna CINAHL och MEDLINE och manuell frisökning.  Resultat: Tre huvudkategorier och 8 underkategorier. Där kunskapsbrist visade på bristande träning, kunskap och okunskap kring ansvarsområdet. Hämmad av arbetsförhållanden visade på tidsbrist och hög arbetsbelastning. Känslomässig involvering inkluderar känslor i mötet, egna erfarenheter av våldsutsatthet samt att vara lik förövaren. Slutsats: Sjuksköterskorna erfor att de varken hade kunskap eller tid att möta den våldsutsatta kvinnan. Mötet med kvinnorna gjorde sjuksköterskorna känslomässigt involverade vilket påverkade kvalitén på vården. Litteraturöversikten var därför viktig för att få en inblick i hur sjuksköterskornas erfarenheter påverkade utfallet av hur mötet med dessa kvinnor blev. / Background: Women living with intimate partner violence is a global health issue and a threat to the human rights. The violence takes place in different forms and leads to devastating consequences for the women. Nurses plays a key role in recognising signs of intimate partner violence, but women do not always feel heard in contact with healthcare. Purpose: The purpose was to describe nurses’ experiences meeting women living with intimate partner violence in a somatic care environment. Method: A qualitative literature review including 13 scientific articles analysed with an inductive approach using Fribergs five steps. The databases CINAHL and MEDLINE have been used combined with manual search during the searching process. Results: Three main categories and 8 subcategories. Were lack of training, knowledge, and ignorance about responsibilities. Inhibited by working conditions showed lack of time and heavy workload. Emotional involvement includes feelings in the meeting, own experiences of domestic violence and to be like the perpetrator.  Conclusion: Nurses experienced lack of knowledge and time meeting the abused women. Meeting these women made nurses emotionally involved which affected the quality of the care. The literature review was therefore important to get an insight into how nurses experienced these meetings and how it affected the outcome for the abused women.
127

Kvinnors upplevelser av bemötandet i vården i samband med endometrios : en icke-systematisk litteraturöversikt / Woman's experience of health care encounters regarding endometriosis : a non-systematic literature review

Falk, Mikaela, Larsson, Matilda January 2021 (has links)
Bakgrund Endometrios är en hormonberoende sjukdom vilken påverkar kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen kan manifesteras genom symtom som tillexempel mensvärk, samlagssmärta. En av tio kvinnor i världen lever med endometrios vilket betyder att det finns stort behov av kunskap hos hälso- och sjukvården för att kunna erbjuda god vård till de berörda kvinnorna. För att ta reda på hur kvinnorna upplever bemötandet i vården vid endometrios har deras åsikter uppmärksammats för att presentera en samlad bild över hur fenomenet ser ut i verkligheten. Detta för att utifrån kvinnors erfarenheter och önskemål kunna förbättra bemötandet av hälso- och sjukvården. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av bemötandet vid endometrios. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt var vald metod för arbetet. Insamling av data skedde genom databaserna PubMed och CINAHL. Totalt 15 vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats. Både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades i litteraturöversikten. Resultat Resultatet sammanställdes till tre huvudkategorier: “Att bli bemött”, ”Bristande kommunikation” och “Förändrad självbild i samband med mötet”. Resultatet belyste att en bristande vårdmiljö samt avsaknaden av personcentrerad omvårdnad ledde till ökat vårdlidande för de berörda kvinnorna. Slutsats Trots att sjukdomen är vanlig upplevde kvinnorna otillfredsställande vård. Flertal kvinnor uppgav att deras symtom blivit normaliserade vilket hade resulterat i utebliven vård. Att befinna sig i en vårdsituation gällande endometrios innebar för många kvinnor en utsatthet då symtomen kunde vara nära kopplade integriteten och sexualiteten. Personcentrerad omvårdnad ansågs av många kvinnor vara viktigt för att uppleva ett respektfullt bemötande av vården. Kvinnornas upplevelser visade hur vården i de flesta fall inte levde upp till den kvalité som krävdes för att kunna erbjuda god vård vid endometrios. / Background Endometriosis is a hormonal dependent disease which affects women of fertile age. Symptoms like dysmenorrhea and dyspareunia are often associated with the disease. Endometriosis affects one in ten women, thus there is a need for knowledge and understanding within the medical field. So that the affected women are offered good care. To examine the woman's perspective of the phenomenon, women's statements were heard and observed to conduct an overall view of the issue. Ideally, women's experiences and wishes can be taken into account to promote better health care encounters. Aim The aim was to describe women’s experiences of encounters regarding endometriosis. Method This non-systematic literature review was conducted of 15 research articles. Data was collected through the databases PubMed and CINAHL. The Quality assessment was based on Sophiahemmet Högskolas scientific classification of studies which include qualitative as well as quantitative studies. Both qualitative and quantitative studies were included. Results Results were gathered into three main categories: “To not be acknowledged”, “Deficient communication” and “Altered self-image as a result of the meeting". Results highlight the impact of unsatisfying care and lack of person-centred care regarding endometriosis. Conclusions Although endometriosis is common, women are experiencing unsatisfying care. Several women speak about how their symptoms have been normalized which has resulted in a lack of care. Endometriosis is a disease that can affect intimacy and integrity; thus, women explained how they may experience discomfort and exposure during interventions with healthcare. Women explained that greater person-centred care would provide women with better encounters to healthcare while consultations due to endometriosis. The women's statements showed a lack of quality and support given by healthcare professionals which is needed in order to fulfil good quality care.
128

Sjuksköterskeledda mottagningar och dess effekt för patienter med förmaksflimmer : en litteraturöversikt / Nurse-led clinics and the effect for patients with atrial fibrillation : a literature review

Alé, Linda, Cutler, Anna January 2021 (has links)
Förmaksflimmer är den vanligast förekommande hjärtrytmsrubbningen och är associerat med en ökad risk för morbiditet och mortalitet, samt en negativ påverkan på livskvaliteten. Förmaksflimmer är en kronisk sjukdom och står för en stor del av sjukdomsbördan både för patienterna och för hälso- och sjukvården. Inom vården för patienter med förmaksflimmer fungerar verksamheter för omhändertagandet olika. För att hjälpa dessa patienter behövs specifik och avancerad patientutbildning och råd av multidisciplinära team med kunskap som är evidensbaserad. Där är sjuksköterskan en del av det multidisciplinära teamet. I riktlinjer från ESC (European Society of Cardiology) gällande förmaksflimmer, har patienten den centrala rollen och ska tillsammans med vårdpersonal ta beslut om sin vård. Ett personcentrerat förhållningssätt kan hjälpa till att stärka patientens tilltro till sin egna förmåga, förbättra livskvalitet och symtomlindring, samt leda till kortare vårdtider. Syftet var att belysa sjuksköterskeledda mottagningar och dess effekt för patienter med förmaksflimmer. Litteraturöversikt med strukturerad sökning användes som design. Detta självständiga arbete inkluderade 16 vetenskapliga artiklar från databaserna Pubmed och CINAHL Complete. De inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med integrerad analys för att syntetisera resultaten i relation till varandra. Vid analysen framkom kategorier och underkategorier som beskrev artiklarnas resultat. Resultatet visade att sjuksköterskeledd mottagning hade ett antal olika effekter för patienter med förmaksflimmer. Effekterna för sjuksköterskeledd mottagning var likvärdig eller bättre för patienter med förmaksflimmer jämfört med sedvanlig vård. Resultatet visade att de positiva effekterna för patienter med förmaksflimmer som fick vård på sjuksköterskeledd mottagning resulterade i färre sjukhusinläggningar, lägre mortalitet, bättre behandling med antikoagulantia, bättre följsamhet till fler rekommendationer, reducerat antal symtom och ökad kunskap om förmaksflimmer hos patienter. Slutsatsen var att sjuksköterskeledd mottagning är likvärdig eller bättre för patienter med förmaksflimmer vid jämförelse med sedvanlig vård. personcentrerat förhållningssätt kan hjälpa till att stärka patientens tilltro till sin egna förmåga, förbättra livskvalitet och symtomlindring, samt leda till kortare vårdtider / Atrial fibrillation is the most common cardiac arrhythmia and is associated with an increased risk of morbidity and mortality and negative impact on quality of life. Atrial fibrillation is a chronic disease and accounts for a large proportion of the disease burden both for patients and for health care. In the care of patients with atrial fibrillation, care activities work differently. To help these patients, specific and advanced patient education and advice from multidisciplinary teams with evidence-based knowledge is needed. There, the nurse is part of the multidisciplinary team. In guidelines from the ESC (European Society of Cardiology) regarding atrial fibrillation, the patient has the central role and must, together with care staff, make decisions about their care. A person-centered approach can help strengthen the patient's confidence in their own abilities, improve the quality of life and symptom relief, as well as shorten their care times. The aim was to illuminate nurse-led clinics and their effect for patients with atrial fibrillation. A literature review with structured search was used as a method. This master thesis included 16 scientific articles from the databases Pubmed and CINAHL Complete. The included result articles were quality reviewed and analyzed with integrated analysis to synthesize the results in relation to each other. The categories were then identified to describe the results of the articles. The results showed that nurse-led clinics had a number of different effects for patients with atrial fibrillation. The effects for nurse-led clinics were equivalent or slightly better for patients with atrial fibrillation compared with usual care. The results showed that the positive effects for patients with atrial fibrillation who received care at the nurse-led clinic to be: fewer hospital admissions, lower mortality, better treatment with anticoagulants, better adherence to more recommendations, reduced number of symptoms and increased knowledge of atrial fibrillation among patients. The conclusion is that nurse-led clinics are equivalent or better for patients with atrial fibrillation when compared with usual care.
129

Faktorer som påverkar livsstilsförändringar efter akut koronart syndrom : en litteraturöversikt / Factors affecting lifestyle changes after acute coronary syndorme : a literature review

Lindberg, Annika, Åman, Marie January 2023 (has links)
Ischemisk hjärtsjukdom där akut koronart syndrom ingår är den främsta dödsorsaken i världen och är en stor utmaning inom global hälsa och sjukvård. Sekundärprevention är en väsentlig del av behandlingen vid akut koronart syndrom och innefattar både farmakologisk behandling samt livsstilsåtgärder. För patienter med akut koronart syndrom utgör ohälsosamma levnadsvanor en större risk för återinsjuknande, därför är det viktigt att hälso- och sjukvården stödjer dem till förbättrade levnadsvanor.  Syftet var att belysa faktorer som påverkar livsstilsförändringar hos patienter efter att ha insjuknat i ett akut koronart syndrom.  En allmän litteraturöversikt med systematisk sökmetod valdes som metod för att besvara syftet. Sökningar i två databaser samt manuell sökning utfördes. Femton vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2014-2020 inkluderades efter kvalitetsgranskning. En integrerad analys utfördes, huvudkategorier och underkategorier identifierades.  I resultatet framkom fyra huvudkategorier och åtta underkategorier som kunde vara både främjande och hindrande för att genomföra livsstilsförändring. Där huvudkategorierna utgjordes av sjukdomsinsikt, självinsikt, hälsopåverkan samt social påverkan. Underkategorierna var förstå allvaret, kunskap, den egna viljan, tro på sin egen förmåga, kroppslig betydelse, känslomässig innebörd, socialt stöd samt socioekonomins styrande. De mest framträdande underkategorierna var kunskap, socialt stöd samt tro på sin egen förmåga.  Slutsatsen är att hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att ge en konkret och individanpassad information till patienter med akut koronart syndrom för att möjliggöra livsstilsförändringar. Anhöriga bör involveras mer i vården för att kunna vara ett stöd för att genomföra livsstilsförändringar. För att patienten ska tro på sin förmåga är det viktigt att utgå från patientens resurser och sätta realistiska mål. Vården behöver bli mer personcentrerad för att ge patienten bättre förutsättningar att lyckas med livsstilsförändringar. / Ischemic heart disease, including acute coronary syndrome, is the leading cause of death worldwide and represents a significant challenge to global health and healthcare. Secondary prevention, consisting of pharmacological treatment and lifestyle changes, is an essential component of acute coronary syndrome treatment. Unhealthy lifestyle habits present a major risk for recurrent illness in acute coronary syndrome patients. Therefore, it is important for healthcare providers to support patients in improving their lifestyle habits. The aim of this study was to highlight the factors that influence lifestyle changes in acute coronary syndrome patients. A literature review with a systematic search method was selected to answer the aim. The article searches in two databases and a manual search were conducted. Fifteen articles published between 2014-2020 were included after quality review. An integrated analysis was conducted, main categories and subcategories were identified. In the result four main categories and eight subcategories of factors that could either facilitate or hinder lifestyle changes appeared. The main categories were disease awareness, selfawareness, health impact and social impact. The subcategories were realising the seriousness, knowledge, the own will, belief in one's ability, physical meaning, emotional meaning, social support and the impact of the socioeconomy. The most prominent subcategories were knowledge, social support and belief in one’s ability. In conclusion, healthcare providers need to offer more personalised information to acute coronary syndrome patients to enable lifestyle changes. Family members should be more involved in the care process to be able to support lifestyle changes. For the patient to believe in their own ability is it important to focus on their resources and setting realistic goals. The healthcare providers need to be more person-centred to provide the patient better conditions to succeed in making lifestyle changes.
130

Omvårdnadsintervetioner vid cancerrelaterad fatigue : en litteraturöversikt / Nursing intervention for cancer related fatigue : a literature review

Lehnert, Cecilia, Lindberg, Lovisa January 2022 (has links)
Bakgrund  Fatigue är ett vanligt förekommande symtom hos patienter med cancer. Detta förekommer tidigt i sjukdomen och håller i sig genom hela behandlingen. Fatigue kan även kvarstå efter att behandlingen är avslutad. Det är vanligt att svårighetsgraden av fatigue ökar under cancerbehandlingen. Fatigue beskrivs ofta som den svåraste biverkningen av cancer och det som har störst negativa påverkan på patienternas liv. Det finns stora kunskapsluckor om fatigue och behandlingen av den hos sjukvårdspersonal i dagsläget.  Syfte  Syftet var att beskriva omvårdnadsinterventioner som minskar patienternas känsla av cancerrelaterad fatigue.  Metod  Denna icke-systematiska litteraturöversikt är baserad på 15 vetenskapliga artiklar som är inhämtade från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna har genomgått en systematisk urvalsprocess och kvalitetsgranskats med hjälp av Sophiahemmet Högskola bedömningsinstrument. Därefter har författarna utfört en integrerad analys där olika kategorier identifierades ur de valda artiklarnas resultat  Resultat  Två huvudkategorier och fyra under kategorier identifierades. Resultatet belyser fyra olika interventioner som har visats sig ha en positiv effekt på cancerrelaterad fatigue. Intervention i form av egenvårdsutbildningar där flera professioner hjälpte patienterna med olika egenvårdsåtgärder visade sig ha en bra effekt på cancerrelaterad fatigue. I resultatet framkom även att kost och diet kan ha en påverkan på cancerrelaterad fatigue. Då ett större eller ökat intag av vissa livsmedelsgrupper resulterade i mindre cancerrelaterad fatigue. Träning, där studierna om träning visade att personer som generellt var mer fysisk aktiva uppgav lägre nivåer av cancerrelaterad fatigue jämfört med personer som inte var lika fysisk aktiva. Massage, som när det utfärdades i samband med cytostatikabehandling sågs minska patienternas upplevelse av cancerrelaterad fatigue.  Slutsats  Resultatet visar att multimodala egenvårdutbildningar, kost, träning och massage har en mätbar effekt på cancerrelaterad fatigue. Studien visar att olika typer av interventioner har en god effekt på både kort och långt sikt vid cancerrelaterad fatigue. Fot- och ryggmassage har en omedelbar effekt i samband med utförande under cytostatikabehandling. Medan multimodala egenvårdutbildningar, kost och träning ger mer långsiktigt effekt på känslan av fatigue. / Background  Fatigue is a common symptom in patients with cancer. This occurs early in the disease and persists throughout the treatment. Fatigue may also persist after treatment is completed. It is common for the severity of fatigue to increase during cancer treatment. Fatigue is often described as the most severe side effect of cancer and the one that has the greatest negative impact on patients' lives. There are large gaps in knowledge about fatigue and its treatment among healthcare professionals at present.  Aim  The aim was to describe nursing interventions that reduce patients’ feelings of cancer-related fatigue.  Method  This non-systematic literature review is based on 15 scientific articles obtained from the databases PubMed and CINAHL. The articles have undergone a systematic selection process and been quality reviewed with the help of Sophiahemmet University assessment instruments. Subsequently, the authors have performed an integrated analysis.  Results  Two main categories and four subcategories were identified. The result highlights four different interventions that have been shown to have a positive effect on cancer-related fatigue. Intervention in the form of self-care training where several professions helped patients with various self-care measures turned out to have a good effect on cancer-related fatigue. The results also showed that diet influences cancer related fatigue. A larger or increased intake of certain food groups resulted in less cancer-related fatigue. Exercise, in which the studies on exercise showed that people who were generally more physically active reported lower levels of cancer-related fatigue compared to people who were not as physically active. Massage, which when issued in conjunction with chemotherapy treatment, was seen to reduce patients' experience of cancer-related fatigue.  Conclusions  The results show that exercise, diet, massage and multimodal self-care education have a measurable effect on cancer-related fatigue. The study shows that different types of interventions have a good effect in both the short and long term in cancer-related fatigue. Where foot and back massage has an immediate effect in connection with execution during cytostatic treatment. While exercise, diet and multimodal self-care education provide more long-term effects.

Page generated in 0.0762 seconds