Bakgrund: Enligt den nya patientlagen ska patientens delaktighet i sin egen vård utökas och förstärkas ytterligare. Som en del i detta arbete så har personcentrerad vård införts i flera svenska regioner och landsting. Positiva effekter av personcentrerad vård har kunnat bevisas både hos patienter och vårdgivare. Syfte: Att beskriva vilka faktorer som kan försvåra möjligheterna för sjuksköterskor att ge personcentrerad vård. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2010-2016 ingick i studien. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och PubMed samt genom fritextsökning i Google Scholar. Resultat: Det visade sig finnas flera teman med tillhörande faktorer som kunde försvåra möjligheten för sjuksköterskor att ge en personcentrerad vård. Framträdande faktorer var bland andra sjuksköterskans förhållningssätt och syn på sin profession och på patienten, bristande patientdelaktighet, bristande teamarbete och kommunikation, svagt stöd från organisation och ledning, undermålig miljö och utbildning samt hög arbetsbelastning. Slutsats: Flera faktorer som kunde försvåra för sjuksköterskan att ge personcentrerad vård framkom, där vissa upplevdes som mer avgörande än andra. För att sjuksköterskor ska kunna ge patienten en vård baserad på patientdelaktighet så är det av stor betydelse att medvetenheten om dessa försvårande faktorer ökar. Genom att redan under sjuksköterskeutbildningen arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt så ökar sannolikheten för att implementeringen av personcentrerad vård inom svensk hälso- och sjukvård skall lyckas. / Background: According to the new patient law, patients' involvement in their own care will be expanded and strengthened further. As part of this work, personcentred care has been introduced in several Swedish regions and county councils. Positive effects of person-centred care have been proven to exist for both patients and healthcare providers. Aim: To describe factors that can complicate the ability for nurses to provide person-centred care. Methods: The thesis project was conducted as a literature review. Ten scientific articles published between 2010-2016 were included in the study. The articles were searched in the CINAHL and PubMed databases, as well as through Google Scholar free text search. Results: There were several themes with associated factors that could complicate the possibility for nurses to provide a person-centred care. Prominent factors include the attitude of the nurse and his or her view of the profession and the patient, lack of patient participation, lack of teamwork and communication, weak support from organization and management, poor environment and education, and high workload. Conclusion: Several factors that could make it difficult for the nurse to provide person-centred care were discovered, some of which were perceived to be more crucial than others. In order for nurses to be able to provide care based on patient participation, it is very important that awareness of these aggravating factors is increased. By working with a person-centred approach already during nursing education, the likelihood of successful implementation of person-centred care in Swedish healthcare increases

Bakgrund: I Sverige avlider varje år cirka 600 män och 200 kvinnor till följd av ett brustet abdominalt aortaaneurysm. Mellan 1.5 och 4.0 procent av alla män över 65 år drabbas av ett abdominalt aortaaneurysm och sedan år 2015 erbjuds samtliga 65-åriga män screening för aortaaneurysm. De som diagnostiseras är således vanligen äldre personer, och i takt med stigande ålder ökar även risken att drabbas av andra sjukdomar. Patientgruppen kan därför vårdas på olika typer av vårdavdelningar, vilket gör att den grundutbildade sjuksköterskan kan möta dessa patienter på många olika vårdinstanser. För att kunna ge en god och personcentrerad vård krävs en förståelse för patienternas upplevelser relaterat till sitt aneurysm samt hur det påverkar det dagliga livet för patienterna.  Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva vuxna patienters upplevelser relaterat till deras abdominala aortaaneurysm, både under konservativ behandling samt postoperativt och hur det påverkar det dagliga livet. Metod: Litteraturöversikten är baserad på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Artiklarna hämtades från tre olika databaser med medicin- och omvårdnadsfokus och analyserades därefter induktivt med en förenklad form av metasyntes. Resultat: Fem huvudkategorier och sju underkategorier av upplevelser hos patienter identifierades. Huvudkategorierna var: upplevelser kring behovet av information; upplevelser av att kunna lita på hälso- och sjukvården; oro, rädsla och ångest relaterat till AAA; AAAs påverkan på det dagliga livet; och möjlighet att vara delaktig i vårdprocessen. Konklusion: Litteraturöversikten visade att AAA upplevs med stor variation av patienter. Men framförallt upplever patienter en brist i information och kunskap om sitt AAA där ytterligare stöd, information och kunskap önskas av patienter.  Nyckelord: Abdominalt aortaaneurysm, Dagligt liv, Patienter, Personcentrerad vård, Upplevelser / Background: In Sweden, approximately 600 men and 200 women die each year as a result of a ruptured abdominal aortic aneurysm. Between 1.5 and 4.0 percent of all men over the age of 65 years suffer from an abdominal aortic aneurysm and since year 2015, all 65-years-old men have been offered a screening for aortic aneurysm. Those who are diagnosed are thus elderly and alongside an increasing age, the risk of being subject to other diseases also increases. The patient group can therefore be cared for in different types of care wards, which means that the undergraduate nurse can meet these patients in many different care institutions. In order to be able to provide good and person-centred care, an understanding of the patients' experiences of their aneurysm, and how it affects their daily lives, is required. Aim: The aim of this literature study was to describe adult patients' experiences related to abdominal aortic aneurysm, both during conservative treatment and postoperatively and how it affects daily life. Method: A literature study which is based on twelve scientific articles with qualitative study design. The articles were retrieved from three different databases with a focus on medicine and nursing and were thereafter analysed inductively with a simplified form of metasynthesis. Result: Five main categories and seven subcategories of patient experiences were identified. The main categories were: experiences around the need for information; experiences of being able to trust the health care; worry, fear and anxiety related to AAA; AAA's impact on daily life; and the possibility to be involved in the care process. Conclusion: The literature review shows that AAA is experienced with a large variety of patients. But above all, patients experience a lack of information and knowledge about their AAA where further support, information and knowledge is desired by patients.  Keywords: Abdominal aortic aneurysm, Daily life, Experiences, Patients, Person-centred care.

Bakgrund: I Sverige utreds patienter med misstänkt cancer enligt Standardiserat Vårdförlopp. Det involverar många vårdgivare och professioner och kan vara en utmaning när det gäller personcentrerad vård. För patienter som utreds för matstrups- eller magsäckscancer innebär deras första SVF-besök i specialistvården en gastroskopi och mottagningsbesök. SVF-förloppet är en relativt ny vårdform och det finns inte så mycket beskrivet om patientens erfarenhet i litteraturen.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka patienters erfarenhet av det första besöket inom den kirurgiska öppenvården hos patienter med matstrups- eller magsäckscancer inom SVF-förloppet som har en kurativ intention på deras behandling.   Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes för att besvara studiens syfte. Nio intervjuer har analyserats med tematisk analys.   Resultat: Den tematiska analysen resulterade två tema, ”visshet/vetskap skapar hanterbarhet” samt ”stöd och kompetens lugnar”.   Konklusion: Många aspekter spelar roll för patientens erfarenhet av besöket. Patientens tidigare erfarenheter påverkar hur deras vård i samband med första besöket upplevs. Information ska anpassas efter patienten. Anhöriga bör inkluderas vid besöket då de kan vara en viktig resurs för patienten. Sjuksköterskan bör arbeta personcentrerat, vara stödjande och kompetent samt skapa trygghet. Specialistsjuksköterskan spelar en viktig roll genom att bedöma och handlägga komplexa omvårdnadssituationer, leda och deltaga i forskning och förbättringsarbete. / Background: In Sweden, patients with suspected Oesophageal or Gastric cancerare evaluated accordingto a dedicated care bundle named Standardized Pathways protocol that includes both medical evaluations and information from different health careproviders. The first visitat the ambulatory care includes an upper GI endoscopy performed by the upper GI surgeon and a consultation with a highly specialized team.The whole process can be a challenge for the patient when it comes to patient-centredcare. This way of directing patients with suspicion of cancer is a relatively newform of care and and there are few reports describing the patient’s experience. Purpose: The purpose of the study is to investigate patients' experience of the first visit to the surgical ambulatory care of patients with Oesophageal or Gastric cancer within the Standardized pathwaysand has a curative treatmentplan. Method: A qualitative interview study with inductive approach was conducted to answer the purpose of the study. Nine interviews were analyzed using thematic analysis. Results: The thematic analysis resulted in two themes, “knowledge makes manageability” and “support and competence calms”. Conclusion: Many aspects matter in the patient's experience of the visit. The patient's past experiences affect how they perceive their care in connection with Standardized pathways. Information should be adapted to the patient. Relatives should be included during the visit as they can be an important resource for the patient. The nurse should work patient-centred, be supportive and competent, and make the patient feelsecure. The specialist nurse plays an important role by assessing and managing complex nursing situations, leading and participating in research and improvement.

Bakgrund: Mötet med vårdens företrädare är en väsentlig del i hur patienten kommer att uppleva vården och sin självskattade hälsa. Så ledes har utformningen av mötet en central roll i vårdens standard. Det första mötet är viktigt då det lägger grunden för en tillförlitlig och hållbar relation. När mötet mellan specialistsjuksköterskan och den äldre patienten brister, finns det risk att förtroendet för vården avtar och det blir sämre förutsättningar för att kunna skapa en god relation. Syfte: Studiens syfte är att belysa specialistsjuksköterskans möte med den äldre patienten i hemmet.   Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ intervjustudie. I studien medverkade tio specialistsjuksköterskor som arbetade inom primärvård och hemsjukvård. Analysen gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Tillitsfull relation i personens hem, Ömsesidigare dialog, Mötet i hemmet ger helhetssyn och Utmaning i hemmet som mötesplats. Specialistsjuksköterskorna beskrev att det var av stor vikt att ha en tillitsfull relation genom att skapa ett förtroende till den äldre patienten i hemmet. En viktig del som kom fram var hur betydelsefull den ömsesidiga dialogen var i mötet i hemmet med den äldre patienten. Genom mötet i hemmet kunde specialistsjuksköterskorna göra en avstämning för att planera den äldres framtida vård. En av utmaningarna för specialistsjukskötskorna vid mötet i hemmet var arbetsmiljön. Slutsats: Specialistsjuksköterskornas önskan var att kunna ha ett nätverk kring patienten för att få helhetssynen och därigenom kunna skapa ett bra möte. Detta för att kunna underlätta för både den äldre patienten och för specialistsjuksköterskan. / Background: The meeting with the care representative is an essential part of how the patient will experience the care and their self-rated health. Thus, the design of the meeting has a central role in the standard of care. The first meeting is important as it lays the foundation for a reliable and lasting relationship. When the meeting between the specialist nurse and the elderly patientis lacking, there is a risk that confidence in the care will diminish and there will be worse conditions for being able to create a good relationship.  Aim: The aim of the study is to highlight the specialist nurse's meeting with the elderly patientat home. Method: The study was conducted through a qualitative interview study. The study involved ten specialist nurses who worked in primary care and home care. The analysis was done with the help of qualitative content analysis. Results: The result revealed four categories: Trusting relationship in the person's home, Mutual dialogue, Meeting in the home provides a holistic view and Challenge in the home as a meeting place. The specialist nurses described that it was of great importance to have a trusting relationship by creating trust in the elderly patient at home. An important part that emerged was how important the mutual dialogue was in the meeting at home with the elderly patient. Through the meeting at home, the specialist nurses were able to make a reconciliation to plan the elderly's future care. One of the challenges for the specialist nurses at the meeting at home was the work environment. Conclusion: The specialist nurses' wish was to be able to have a network around the patient in order to get a holistic view and thereby be able to create a good meeting. This is to make it easier for both the elderly patient and the specialist nurse.

Då livslängden i samhället ökar och alltfler lever länge med många diagnoser har vi ett växande behov av en välfungerande äldreomsorg. Efter ädelreformen dör alltfler äldre personer på särskilt boende, vilket föranleder ett intresse av att studera den omvårdnad som ges där. Syftet med föreliggande studie var därför att beskriva undersköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till äldre personer under livets sista tid på särskilt boende. Studien baseras på intervjuer med sju undersköterskor som har minst tre års erfarenhet av att arbeta på särskilt boende. Analysen av intervjumaterialet gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  I resultatet framkom tre teman; en naturlig väg mot döden, den äldre personen som utgångspunkt i omvårdnaden samt ömsesidighet och samarbete med begränsande förutsättningar.  Undersköterskorna ser döende vid hög ålder som en naturlig process de inte vill försöka motverka och inte heller talar med varandra om. Deras strävan är att vara följsamma i processen och tillgodose de äldre personernas önskemål för att skapa dem största möjliga välbefinnande under deras sista tid i livet. Otillräcklig bemanning utgör i viss mån hinder för denna strävan, men kringgås med hjälp av samarbete med närstående. Sammanfattningsvis finns en underliggande, delvis explicit vilja att ge en personcentrerad omvårdnad, vars innehåll till delar är i överensstämmelse med en modell för personcentrerad palliativ vård, De 6 S:n. Resultaten av denna studie är viktiga för sjuksköterskor, vilka är ytterst ansvariga för den omvårdnad som utförs av undersköterskor. Samtidigt synliggör resultaten att undersköterskor är viktiga i omvårdnadsarbetet på särskilt boende. Fortsättningsvis skulle det vara av intresse att studera äldre personers erfarenheter av omvårdnad under livets sista tid på särskilt boende. / Since increasing life expectance causes more persons to live longer with multiple diagnoses, we have a growing need of a well-functioning elderly-care. After the ”ÄDEL-reform” in Sweden, in 1992, when the responsibility for long-term medical care for elderly people was transferred from the county councils to the local authorities, an increasing number of older people die in nursing homes. This leads to an interest of studying the nursing care being given there.  The aim of the study was therefore to describe assistant nurses experiences of providing nursing care to older people during the last time of life in a nursing home. The study has been conducted by a content analysis based upon Seven interviews with assistant nurses having at least three years’ experience of working in a nursing home. In the results of this study three themes appeared; a natural pathway towards death, the older person as a starting point for the nursing care and reciprocity and collaboration in spite of limiting conditions. The assistant nurses consider dying at old age as a natural process, which they do not wish to hinder. They do not even talk to each other about it.  Instead they strive to be pliable to the process and responsive to the desires of the older people in order to provide them the best possible level of wellbeing during their last time of life. Inadequate staffing is partly hindering to this, but the problem is being avoided due to collaboration with the significant others of the older person.  Summarised, the nurse assistants nourish an underlying, at times explicit ambition to provide a person centred nursing care, which partly corresponds to a model of person centered palliative care, The 6 S:s. The results of this study are useful to nurses, since they are responsible of the nursing care given by assistant nurses. The results also elucidate the importance of the nursing care given by assistant nurses in a nursing home. Furthermore it would be of interest to study older persons experiences of receiving nursing care during their last time of life in a nursing home. / Livets sista tid på kommunalt särskilt boende. En studie av undersköterskors erfarenheter

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt problem och många kvinnor söker ofta vård för sina skador även om de inte uppger att skadorna är relaterade till våld. Sjuksköterskor är ofta den första kontakten som den våldsutsatta kvinnan har med vården och sjuksköterskor bör arbeta för att skapa en förtroendefull och trygg relation till kvinnan. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser i mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ design. Analysen av materialet genomfördes i enlighet med Fribergs femtegsanalys. Resultat: I resultatet framkom två teman. I det första temat, Utmaningar i arbetet, upplevde sjuksköterskorna organisatoriska svårigheter, brist på tid och bristande kunskap. I det andra temat, Känslomässig påverkan, beskrev sjuksköterskorna att de upplevde olika negativa känslor och en känsla av maktlöshet. Slutsats: Det behövs mer utbildning och riktlinjer i sjuksköterskors möte med kvinnor som erfarit våld i relationen. Sjuksköterskor behöver mer stöd och handledning.

Bakgrund: Varje år vårdas tio procent av alla nyfödda barn på neonatalavdelning. Föräldrar till prematurfödda barn känner sig ofta oförberedda i föräldraskapet då födseln ofta uppstår plötsligt. Ett av de behov föräldrar upplever på en neonatalavdelning är att få tillgång till information. Tidigare forskning har visat att det är viktigt för anknytningen att föräldrarna tidigt får tillgång till information. För att hjälpa föräldrar att få tillgång till information som är individanpassad har applikationen Neo föräldrastöd tagits fram. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenheter av att använda applikationen Neo Föräldrastöd. Metod: Förbättringsarbete med kvalitativ design. Data samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer med föräldrar som använt sig av applikationen Neo föräldrastöd. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: Användbarheten av applikationen Neo föräldrastöd beskriver säkerheten i applikationen samt faktorer som underlättade och försvårade användandet; Innehållet i applikationen Neo föräldrastöd beskriver hur föräldrar upplevde att ha tillgång till tillgänglig och anpassad information samt vilken information som uppskattades och saknades; Betydelsen för föräldrarna att använda applikationen Neo föräldrastöd beskriver hur applikationen kunde bidra till både positiva och negativa känslor för föräldrarna, samt vilket stöd applikationen Neo föräldrastöd bidrog med efter utskrivning. Slutsats: Föräldrarna ansåg att applikationen Neo föräldrastöd var säkert och användarvänligt. De uppskattade att informationen var individanpassad och alltid tillgänglig. Något som upplevdes som ett hinder för att använda sig av applikationen Neo föräldrastöd var om barnets hälsotillstånd var ostabilt. / Background: Every year about ten percent of all newborn children end up needing specialist neonatal care. Parents of prematurely born children are often left unprepared to face the challenges this brings, and often struggle accessing relevant related information. Research has shown the crucial importance of early access to such information, and to aid and support these parents an application called Neo Parental Support (Neo Föräldrastöd) has been developed. Purpose: To discuss parents’ experiences of their use of the Neo Parental Support application (Neo Föräldrastöd). Method: Qualitative design. Data was collected through a series of interviews of relevant parents having used the application Neo Parental Support. This data was then further analysed through use of qualitative content analysis. Results: Three main categories emerged. The usability of the Neo Parental Support application describes application security, its functionality, and other factors influencing ease of usage. The content of the Neo Parental Support application discusses the user experience from a content perspective in terms of what valuable content was available, as well as areas where content could be enhanced. The importance of parents using Neo Parental Support application describes how the application could contribute to both positive and negative feelings for the parents, as well as what support Neo parental support contributed after discharge. Conclusion: The parents considered that the Neo parental support application was safe and user-friendly. They appreciated that the information was personalized and always available. Something that was perceived as a barrier to using the Neo parental support application was if the child´s state of health was unstable.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken för både mänoch kvinnor i Sverige. Tidigare forskning visar att det kan vara en skillnad isymtombild mellan män och kvinnor vid hjärtinfarkt. Hälso- och sjukvården skavara jämlik. Trots detta kan det finnas skillnad avseende vårdens utformning ur ettgenusperspektiv. Sjuksköterskan har en viktig roll att i ett tidigt skedeuppmärksamma tidiga tecken på misstänkt hjärtinfarkt.Syftet var därför att belysa kvinnors upplevelser av symtom samt erfarenheter ochagerande vid hjärtinfarkt.Metod: Studien är en litteraturöversikt och baserad på 15 vetenskapliga artiklarmed kvalitativ ansats.Resultat: Det är vanligt att kvinnors symtom på hjärtinfarkt är mångtydiga ochsvåra att tolka. I ett tidigt skede kan symtomen yttra sig såsom orkeslöshet ochtrötthet. Sedermera tilltar symtombilden som sällan stämmer med kvinnorsförväntningar på hur en hjärtinfarkt ska yttra sig. Detta kan innebära att kvinnorstartar en individuell beslutsprocess där olika faktorer påverkar huruvida debestämmer sig för att uppsöka sjukvård.Slutsats: Det finns stora variationer i hur kvinnor upplever symtom, erfarenheteroch hur de agerar tiden innan en hjärtinfarkt. Samhället behöver uppmärksamma attdet fortfarande råder ojämlikhet i vården mellan kvinnor och män. Sjuksköterskanska sträva efter att anta ett personcentrerat förhållningssätt och bemöta den unikaindividen med kunskap och respekt för kvinnors svårtolkade symtom som kanorsakas av en hjärtinfarkt. / Background: Cardiovascular disease is the most common cause of death for bothmen and women in Sweden. Previous research shows that there may be a differencein symptoms between men and women in heart attacks. Health care must be equal.Despite this, there may be differences regarding the design of care from a genderperspective. The nurse has an essential role in paying attention to early signs ofsuspected myocardial infarction at an early stage.This study aimed to highlight women's experiences of symptoms and theirexperiences and actions in heart attacks.Method: The study is a literature review and based on 15 scientific articles with aqualitative approach.Results: Symptoms of a heart attack in women are ambiguous and difficult tointerpret. At an early stage, the symptoms may manifest as weakness and fatigue.Later, the symptom picture increases, which rarely matches women's expectationsof how a heart attack should manifest itself. The results also demonstrate is canmean that women start an individual decision-making process where differentfactors affect whether they seek medical care.Conclusion: There are significant variations in how women experiencesymptoms, experiences and how they act in the time before a heart attack. It isurgent to pay attention that there is still inequality in care between women and men.Nurses should strive to adopt a person-centered approach and treat the uniqueindividual with knowledge and respect for women's difficult-to-interpret symptomsthat a heart attack can cause.

Bakgrund: Personer med bensår kan man stöta på inom hela hälso- och sjukvårdssystemet och venösa bensår är en av de vanligaste. De kan vara kroniska och svårläkta, också orsaka smärta för personen. Risken att utveckla venösa bensår ökar även med åldern. Det fattas vetenskapligt underlag och riktlinjer för behandling av venösa bensår men kompressionsbehandling är en vanlig och avgörande faktor som kombineras med att man innan rengör såret genom debridering. Kirurgi och fysisk aktivitet är andra faktorer som kan förbättra läkning. Det krävs kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskan i valet och utförandet av behandling.Vården av venösa bensår kan vara besvärande för personen och skapa lidande. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av vård vid venösa bensår. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt med 15 inkluderade kvalitativa- och kvantitativa artiklar har gjorts. Artiklar som är publicerade mellan 2011-2021 har inhämtats från CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar har genomgått en kvalitetsgranskning innan en integrerad dataanalys gjordes. Resultat: Av de insamlade artiklar framkom det att personers förväntningar av vården intemotsvarade verkligheten. De upplevde den mer tidskrävande och begränsande för sitt sociala och privata liv. Personer hade genomgått många misslyckade behandlingar och kände därför en desperation för att hitta en behandling som botade deras venösa bensår. Personer upplevde att de fått förståelse och kunskap om sitt tillstånd och som var en bramotivation för att följa sin behandlingsplan, dock upplevde personer brister i sjuksköterskans bemötande som försvårade följsamheten. Slutsats: I denna litteraturöversikt framkom det att sjuksköterskor generellt behöver mer kunskap och förståelse för hur de venösa bensåren påverkar personernas livssituation. Ökade kunskaper om själva tillståndet och de olika behandlingsalternativ som finns kunde minska lidandet hos de personer som behandlas och hade en tät vårdkontakt. Detta skulle även öka personcentreringen gällande vård hos personer med venösa bensår och därmed ge förutsättningarna för en bättre vård. / Background Persons with leg ulcers can be encountered throughout the health care system and venous leg ulcers are one of the most common, they can be chronic and difficult to heal and even cause pain. The risk of developing venous leg ulcers also increases with age. There is a lack of scientific basis and guidelines for the treatment of venous leg ulcers, but compression therapy is a common and decisive factor that is combined with a cleansing of the wound with debridement. Surgery and physical activity are other factors that can improve healing. Knowledge and experience of healthcare professionals is required in the selection and performance of treatment. The care of venous leg ulcers can be perceived as difficult and cause suffering. Aim To describe persons’ with venous leg ulcers experiences of care. Method A non-systematic literature review with 15 included qualitative and quantitative articles has been made. Articles published between 2011-2021 have been obtained from CINAHL and PubMed. All articles have undergone a quality review before an integrated data analysis was performed. Results From the collected articles, it showed that person’s expectations of care did not match the reality. They found it more time consuming and limiting for their social and private lives. People had undergone many failed treatments and therefore felt a desperation to find a treatment that cured their venous leg ulcer. People felt that they gained understanding and knowledge about their condition, which was a good motivation to follow their treatment plan. However, people experienced lack in the nurse's treatment that made compliance more difficult. Conclusions In this literature review it is evident that nurses need more knowledge and an understanding about how venous leg ulcers impacts a person’s life. An increased knowledge about the condition and the different treatment options that are available could decrease the suffering the persons are experiencing receiving treatment. This could also increase the person centred care aspects of care when it comes to venous leg ulcers, thus making it possible for a better care.

Bakgrund: Den personcentrerade vården är en strategi för att jämna ut patientens underläge som uppstår när hen besöker sjukvården. Vården ska vara individuellt anpassad och patienten ska respekteras för sina behov, och vården ska präglas av att patienten ska ses som människa och inte som den sjukdom hen bär. En personcentrerad miljö baseras på evidens, delaktighet och erfarenhet och patienten involveras genom sin livsberättelse avseende tidigare upplevelser och förväntningar på miljön. I denna miljö bedömer vårdgivaren vilka behov som finns hos personen. Det personcentrerade klimatet är den fysiska och psykosociala miljön där den personcentrerade vården bedrivs. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka personcentrerat klimat på en avdelning som bedriver högspecialiserad hjärtsjukvård.Metod: Kvantitativ design med enkätstudie. Patienterna tilldelades mätinstrumentet Person-centred Climate Questionaire – Patient version (PCQ-P). I studien ingick patienter vid Verksamhetsområde Thoraxkirurgi och Kärl vid Skånes Universitetssjukhus i Lund. De patienter som inkluderades hade genomgått hjärtkirurgi och vårdades postoperativt på Thoraxkirurgiavdelningen i Lund. Sammanlagt inkluderades 53 patienter i studien.Resultat: Det upplevda personcentrerade klimatet som helhet (maxpoäng för PCQ-P) visade ett resultat med medianvärdet 91,0 (maxpoäng 102).Medianvärdet för subdimensionen Climate of Safety var 58,0 (maxpoäng 60), för subdimensionen Climate of Everydayness 18,0 (maxpoäng 24), samt 16,0 för subdimensionen Climate of Hospitality (maxpoäng 18).Inga signifikanta skillnader kunde ses i upplevt personcentrerat klimat utifrån kön, vårdtid eller ålder.Slutsats: Personcentrerat klimat kan existera på en avdelning för högspecialiserad hjärtsjukvård och är en viktig förutsättning för att kunna ge en personcentrerad vård. Det är därmed också ett viktigt mått på patienternas nöjdhet med den vård de får. / Background: Person-centered care is directed towards the person with an illness and not the disease in the person. The care should be individually adapted, and the patient should be respected for his or her needs. A person-centered environment is based on evidence, participation and experience. The patient is involved through his or her life narrative, involving past experiences and expectations of the environment. In this environment, the healthcare provider performs an assessment of the needs of the person. The person-centered climate is the physical and psychosocial environment in which the person-centered care is conducted.Aim: The aim of this study was to investigate person-centered climate in a highly specialized toracic department.Design: A Cross-sectional study. Method: Quantitative design by a survey using the instrument Person-centred Climate Questionnaire – Patient version (PCQ-P). The patients were included after cardiac surgery and were hospitalized at the Transplant and Heart Department in Lund. A total of 53 patients were included in the study.Results: The perceived person-centered climate (total score for PCQ-P) showed a result of the median value of 91.0 (maximum score 102). The median value for the subdimension Climate of Safety was 58.0 (maximum score 60), for the subdimension Climate of Everydayness 16.0 (maximum score 24) and for subdimension Climate of Hospitality 16.0 (maximum score 18). No significant differences was found in perceived person-centered climate due to sex, hospital time or age.Conclusion: A person-centred climate is an important prerequisite for being able to provide a person-centred care, thus also an important measure of patient satisfaction with the care they receive.