No description available.

Bakgrund: Psykisk problematik i form av psykoser kan drabba alla människor när som helst under livets gång. Unga som gamla drabbas av psykoser i olika sammanhang. Symtom som vanföreställningar, hallucinationer och magiskt tänkande kan göra det svårt för vårdpersonal att behandla och vårda personen.En balans mellan att vara öppen och intresserad till att vara beslutsam och förstående kan vara en utmaning i omvårdnadssammanhang. Genom att fördjupa sig i upplevelser av psykoser kan vårdpersonal anpassa vården utifrån en personcentrerad vård och vårda personen utifrån bästa möjliga förutsättningar. Personer med psykossjukdomar drabbas oftare än andra av de vanligaste somatiska sjukdomarna som hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar och diabetes och är därför vanligt förekommande patienter vid den typen av vårdenheter. Många sjuksköterskor upplever patientgruppen som svår att bemöta och skapa relation till på grund av patientens symtom. Bättre kunskap hos sjuksköterskor om vad patienten kan uppleva i sitt psykotiska tillstånd kan minska osäkerheten och skapa bättre förutsättningar för en allians och en personcentrerad vård.  Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att vara i ett psykotiskt tillstånd Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tre patografier som sökts via en sökning på Libris. Data har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med en latent ansats utifrån Graneheim, Lindgren och Lundmans beskrivning. Resultat: I studien framkom tre kategorier som alla kunde sammanföras under det övergripande temat Fångad i en dröm. I kategorin Vara mellan verklighet och psykotisk världbeskriver personerna med det psykotiska tillståndet hur de upplever att vara i olika verkligheter samtidigt. Under kategorin Att förlora kontrollen beskriver personerna känslorna av att vara uppslukad och styrd av psykosen, att vara missförstådd och paranoid samt att uppleva ensamhet och isolering. Den sista kategorin Drömlikt tillstånd beskriver personernas upplevelser av att vara unika och utvalda samt hur saker och ting ändrar form och karaktär.  Slutsats: Studiens resultat visar att personer i det psykotiska tillståndet upplever verkligheten på ett högst individuellt sätt som kan liknas vid att vara fångad i en dröm som personen inte kan vakna ur. Med kunskap om hur det kan vara att vara psykotisk och förståelse för personens ofta skrämmande upplevelser, kan en mer personcentrerad vård utformas vilket skapar bättre förutsättningar för en bra vårdrelation och ett gott vårdande.

Bakgrund: Humor är ett mångfacetterat begrepp som har en god psykologisk och fysiologisk påverkan på patienterna. Trots sina positiva effekter har humor länge varit ett svårt ämne inom hälso- och sjukvård. Humor i vården handlar bland annat om att lätta upp den allt som oftast allvarliga stämning som kan finnas. Humor har en stor roll i etableringen av en god vårdrelation som i sin tur påverkar patienters upplevelse av vården.Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av humor mellan sjuksköterska och patient i omvårdnaden.Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats som grundades på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet presenteras två huvudkategorier. Den första Humor kan förbättra omvårdnaden med tillhörande underkategorier Upplevelse av att humor stärker vårdrelationen, Upplevelse av att humor förbättrar kommunikationen, Upplevelse av att kunna hantera känslor och situationer med hjälp av humor, Upplevelse av att bli stärkt och må bättre av humor, Upplevelse av humor som en lämplig del i omvårdnaden. Den andra huvudkategorin Humor kan försämra omvårdnaden med tillhörande underkategorier Upplevelse av humor som en olämplig del i omvårdnaden samt Upplevelse av negativa konsekvenser av humor.Slutsats: Patienter upplever att humor är en essentiell del i omvårdnaden. Humor upplevdes ha flera terapeutiska fördelar. Den sågs även stärka den mellanmänskliga vårdrelationen och bidrog till kommunikativa fördelar mellan sjuksköterskan och patienten. Genom att etablera humor i vården kan sjuksköterskan skapa en bättre och mer personcentrerad omvårdnad.

Bakgrund : God kommunikation mellan patient och vårdpersonal i en vårdsituation är en förutsättning för god omvårdnad med personcentrering. Patientberättelsen är en viktig grund för personcentrerad vård. Det finns i dag patienter inom svensk hälso- och sjukvård som inte talar eller förstår varken svenska eller engelska. Verbal kommunikation är då inte möjlig. Problemet kan bli mer påtagligt i framtiden eftersom globalisering medför en ökad rörlighet mellan länderna och konflikter, naturkatastrofer och klimatförändringar leder till stora migrationsströmmar. Syfte : Syfte med denna litteraturstudie är att undersöka patientens och vårdpersonalens upplevelser av att använda kommunikationshjälpmedel vid språkbarriärer. Metod : Studien genomfördes som en litteraturstudie. Datainsamlingen har skett i databaserna CINAHL och PubMed, vilket genererade 15 vetenskapliga artiklar. Resultat : Följande åtta kategorier identifierades: tvåspråkig vårdpersonal, interaktiva kommunikationsprogram, tvåspråkiga kort, röstkort med inspelad information, audiofiler, böcker, informationsbroschyr med frågelista och anhörigtolkar. Denna litteraturöversikt visade att både patienter och vårdpersonal uppskattade de identifierade kommunikationshjälpmedel positiva vid språkbarriärer. Det visade sig att de interaktiva kommunikationshjälpmedel och tvåspråkiga kort var de mest uppskattade kommunikationshjälpmedlen. Slutsats : Denna litteraturstudie visade att kommunikationshjälpmedel möjliggör kommunikation mellan patient och vårdpersonal vid brist av professionell tolkning. Det betonas dock att alternativa kommunikationshjälpmedel inte kan ersätta en professionell tolk och vårdpersonalen får avgöra vad som är lämpligast beroende på situationen. / Background: Good communication between patient and healthcare professionals is a prerequisite for good nursing with person-centering. The patient report is an important basis for person-centered care. There is an increasing number of patients who do not speak or understand neither Swedish nor English. This makes verbal communication impossible. The problem can become more apparent in the future as globalization leads to increased mobility between countries and conflicts, natural disasters and climate change lead to large migratory flows. Aim: The present review aims to investigate patients and healthcare professionals’ perception of using communication tools in situations with language barriers. Method : The study was conducted as a literature review by searching the databases CINAHL and PubMed which resulted in 15 scientific articles. Results : Following eight categories were identified as communication tools: bilingual professionals, interactive communication programs, bilingual cards, audio cards, audio records, books, information sheets and family member interpreter. This literature review showed that both patients and healthcare professionals appreciated the identified communication tools positively in language barriers. It turned out that the interactive communication tools and bilingual cards were the most appreciated communication tools. Conclusion : The present review showed that communication tools enable communication between patients and healthcare professionals in the absence of professional interpretation. However, it is emphasized that alternative communication tools cannot replace a professional interpreter and the healthcare professionals has to determine what is most appropriate depending on the situation.

Bakgrund: Demenssjukdom är en folksjukdom som beräknas öka i omfattning de närmaste åren. I dagens samhälle stigmatiseras personer med demenssjukdom och synen på demenssjukdom är ofta negativ. För att förbättra den personcentrerade vården till personer med demenssjukdom behöver sjuksköterskans svårigheter i arbete med detta kartläggas. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa vilka svårigheter sjuksköterskan upplever i arbetet med personcentrerad vård inom demensomsorgen. Metod: En litteraturöversikt med ett resultat baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och CINAHL med sökorden Person-Centered, Dementia, Nursing och Approach. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av kvalitetsgranskningsmallar. Artiklarnas resultatdelar analyserades genom att söka efter skillnader och likheter. Dessa skillnader och likheter sammanställdes i kategorier. Resultat: Resultatet baseras på dessa fyra kategorier: Sjuksköterskans svårigheter i kommunikation till personer med demenssjukdom, Sjuksköterskans och övrig vård- och omsorgspersonals negativa attityder, Kompetens- och kunskapsbrist och Hur sjuksköterskan påverkas av organisationens struktur – som tidsbrist och bristande stöd. Slutsats: Denna litteraturöversikt har identifierat vilka svårigheter sjuksköterskan upplever i arbetet med personcentrerad vård inom demensomsorgen. Svårigheterna som identifierades var på individ-, team- och organisationsnivå. Slutsatsen av detta är att det krävs en förändring på dessa nivåer för att förbättra den personcentrerade vården inom demensomsorgen. / Background: Dementia is a common disease which is expected to extent in the coming years. In today´s society people with dementia are stigmatized and the perception of dementia are often negative. In order to improve the person-centered care for people with dementia, the nurse´s difficulties in working with this needs to be explored. Aim: The purpose of this literature review was to describe the difficulties nurses experience working with person-centered care in care of people with dementia. Method: A literature review with a result based on 15 scientific articles. The articles were searched on the databases PubMed and CINAHL with the keywords Person centered, Dementia, Nursing and Approach. The articles were quality checked using quality review templates. The result sections of the articles were analyzed by searching for differences and similarities. These differences and similarities were sorted into categories. Results: The results is based on these four categories: Nurse´s difficulties in communication to the person with dementia, Nurse´s and other career´s negative attitudes, Lack of experience and knowledge, and How the nurse are affected by the structure of the organization – such as lack of time and lack of organizational support. Conclusion: This literature review has identified what difficulties the nurse experience in the work of person-centered care in dementia care. The difficulties identified were at individual-, team- and organizational levels. The conclusion of this is that it requires a change in these levels to improve person-centered care in dementia care.

Hjärtsvikt drabbar cirka två procent av befolkningen och sjukdomen påverkar personens vardag och förmåga till att utföra vardagliga sysslor. Prognosen för hjärtsvikt är allvarlig, personer som blivit diagnostiserade med hjärtsvikt har en median överlevnadstid på cirka 2 år. Med hjälp av egenvård kan prognosen och förmågan att utföra vardagliga sysslor förbättras.  Syftet var att undersöka vilken betydelse personcentrerad vård kunde ha för personer med hjärtsvikt gällande egenvård, livskvalitet och symtombörda.  Metoden som användes var en litteraturstudie som inkluderade tio kvantitativa studier. Artiklarna valdes från databaserna PubMed och CINAHL. Dorothea Orems omvårdnadsteori användes som teoretisk referensram i studien. Resultatet påvisade att en personcentrerad vård kan förbättra egenvården hos personer med hjärtsvikt. Några resultat visade att personcentrerad vård gav en förbättring gällande livskvalitet, medan andra resultat inte visade på en signifikant förbättring gällande livskvalitet. En personcentrerad vård visade ingen förbättring på symtombördan hos personer med hjärtsvikt. Slutsatsen var att en personcentrerad vård förbättrar egenvården hos personer med hjärtsvikt. Personcentrerad vård kan i vissa fall även leda till en förbättrad livskvalitet, men det visade ingen förbättring gällande symtombördan hos personer med hjärtsvikt. / Heart failure affects circa two percent of the population and the illness affects the person’s everyday life and the ability to perform everyday tasks. The prognosis for heart failure is serious, people that have been diagnosed with heart failure have a median survival time of approximately 2 years. With the help of self care the prognosis and the ability to perform everyday tasks can be improved.  The aim of this study was to examine what importance person centered care have for people with heart failure concerning self-care, quality of life and symptom burden.  The method that was used was a literature study which included ten quantitative studies. The articles were chosen from the databases PubMed and CINAHL. Dorothea Orem’s nursing theory was used as theory framework in this study. The results showed that a person centered care may improve self-care in people with heart failure. Some results showed that a person centered care improved quality of life, while other results did not show any significant improvement on quality of life. A person centered care did not show any improvement in symptom burden for people with heart faliure.  The conclusion was that person centered care may improve self-care for people with heart failure. Person centered care may in some cases also result in an improved quality of life, but it did not show any improvement in the symptom burden for people with heart failure.

Bakgrund: Personcentrerad vård (PCV) används allt oftare inom såväl somatisk som psykiatrisk vård, med övervägande positiva effekter för individen. Kliniska studier pågår men ett annat sätt att utvärdera arbetssättet är att följa hur indikatorer från patientregister utvecklas efter införande. Syfte: I denna studie analyseras indikatorerna utifrån kunskapen om att psykiatriska kliniken på Gotland har infört PCV 2016 och har därav haft möjligheten att närmare följa indikatorernas utveckling. Metod: Denna studie har genom deskriptiv analys identifierat resultat som tyder på att det sker förändringar i indikatorutvecklingen över tid som kan kopplas till införande av PCV år 2016. Resultat: Tydligaste resultatet är minskningen av antalet individer och vårdtillfällen inom slutenvården. Minskningen av Individuella planer är tydlig och borde analyseras närmare med genusperspektiv. Resultat inom områden säker vård är inte tydliga, men ingalunda negativa, med bibehållna låga värden. Slutsats: Resultaten i denna studie tyder på att det sker förändringar i indikatorutveckling över tid som kan kopplas till införande av PCV år 2016. / Background: Person-centered care (PCV) is increasingly used in both somatic and psychiatric care, with predominantly positive effects for the individual. Clinical studies are ongoing, but another way of evaluating methods is to follow how indicators from patient registries develop after implementation. Purpose: In this study, the indicators are analyzed based on the knowledge that the psychiatric clinic at Gotland has introduced PCV 2016 and has thus had the opportunity to closely monitor the indicators' development. Method: Through descriptive analysis, this study has identified results that indicate that there are changes in indicator development over time that can be linked to the introduction of PCV in 2016. Outcome: The clearest result is the reduction in the number of individuals and inpatient care. The reduction of Individual plans is clear and should be analyzed in more detail with a gender perspective. Results in areas of safe care are not clear, but by no means negative, with low numbers maintained. Conclusion: The results in this study indicate that there are changes in indicator development over time that can be linked to the introduction of PCV in 2016.

Introduktion Vård och omsorg av personer med demens ska vara personcentrerad. Det innebär att personen med demens ska bli bemött i första hand utifrån sin person och inte utifrån sin sjukdom. Vården och omsorgen ska även vara inriktad på att skapa så god livskvalitet som möjligt trots sjukdomens kognitiva och funktionella symtom. Vanligt förekommande är agitation som kan leda till lidande och nedsatt livskvalitet. Syftet var att belysa hur ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden påverkar livskvalitet och agitation hos personer med demens. Metod Litteraturstudien är genomförd på ett systematiskt sätt enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Datainsamling genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Utvalda artiklar kvalitetsgranskades utifrån Polit och Beck (2017) granskningsmall för kvantitativa och kvalitativa artiklar, vilket resulterade i elva artiklar som kom att utgöra litteraturstudiens resultat. Resultat Fyra kategorier framkom som var Ökat välbefinnande, Förbättrad social interaktion, Ökat engagemang och aktivitet samt Symtomlindring. Slutsats I litteraturstudien framkom att ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden kan påverka livskvalitet och agitation på ett positivt sätt hos personer med demens. När omvårdnaden genomförs utifrån ett personcentrerat förhållningssätt kan ett ökat välbefinnande, förbättrad sociala interaktion och ökat engagemang och aktivitetsnivå observeras. Det personcentrerade förhållningssättet verkar dessutom leda till minskad och lindrad agitation.

Lifecare samordnad planering är ett IT-stöd som har till ändamål att upprätta en oavbruten vård- och omsorgskedja mellan vårdaktörer och därigenom främja personcentrerad vård, stärka vårdkvalité och effektivisera vårdverksamhet. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med Lifecare samordnad planering inom primärvård. Fokusgruppsstudien har en kvalitativ forskningsmetod där datainsamling genomfördes genom två fokusgruppsintervjuer med totalt åtta deltagare varav fyra deltagare i varje grupp. Studiens deltagare utgjordes av fyra sjuksköterskor och fyra distriktssköterskor som arbetade på två hälsocentraler inom Region Norrbotten. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys som utfördes induktivt med en manifest ansats. Resultatet visade att samordningsansvaret innebar ett stort ansvar, att samverka med andra vårdaktörer och att samordna för patienter som primärvården inte var behandlingsansvariga för kunde vara svårt. Det upplevdes en brist på kunskap hos andra vårdaktörer vilket bidrog till merarbete. Samordningsansvaret och arbetet med Lifecare innebar en stor omställning som var både stressig och tidskrävande. Mer tid ägnades åt Lifecare än vad hälsocentralen fick betalt för och det var många som arbetade övertid. Lifecare som IT-stöd upplevdes obearbetat vilket försvårade det dagliga arbetet. Slutligen visade resultatet att för en lyckad samordning som skapade patienttrygghet krävdes ett gott samarbete mellan olika vårdaktörer och med delaktighet från patienten. Konklusionen är att arbetet med Lifecare samordnad planering behöver förbättras.

Bakgrund: I begreppet AKS ingår hjärtinfarkt och instabil angina. Hjärtinfarkt drabbar cirka 25 300 personer i Sverige årligen och för att förhindra återinsjuknande följer ett omfattande sekundärpreventivt arbete med start redan på sjukhuset. Sekundärpreventionen bygger på egenvård där information är en viktig komponent. Informationen berör många områden och syftar till att ge patienten förståelse och medverka till en förändrad livsstil. Cirka en tredjedel av patienterna som haft hjärtinfarkt når de nationella målvärdena för sekundärpreventionen. Tidigare forskning har visat att patienter upplever informationen under vårdtiden som otillfredsställande. Patienter som har dålig förståelse för sin hjärtsjukdom deltar också mer sällan i sekundärpreventiva behandlingsprogram. Personcentrerad vård har positiva effekter på följsamhet till behandling och behandlingens resultat. Individens förmåga att förändra sin situation påverkas också av graden av hälsolitteracitet och empowerment. Syfte: Syftet var att beskriva behovet av information för att erhålla förståelse hos patienter med akut koronart syndrom från insjuknande till hjärtrehabilitering. Metod: Mixad litteraturöversikt med systematisk sökstrategi. Totalt 16 artiklar inkluderades, lika många kvantitativa som kvalitativa artiklar. En integrativ analys av materialet utfördes i syfte att sätta artiklarnas resultat i relation till varandra samt identifiera likheter och skillnader. Därefter identifierades kategorier som beskriver de granskade artiklarnas resultat. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier; all information är viktig, information genom hela vårdförloppet efterfrågas och anpassad information är meningsfull. Patienter ansåg inte att någon information var oviktig och information efterfrågades vid insjuknande även om den första tiden vid AKS präglades av chock. Även efter hjärtrehabilitering och två år efter AKS fanns behov av information om bland annat farmakologisk behandling, vilket också var det informationsområde som nämndes i flest studier. En återkommande fråga hos patienterna var varför AKS drabbat just dem. De önskade kongruens i information från olika källor och hade svårt att applicera standardiserad information på sin egna situation. De efterfrågade individuellt anpassad information som gavs när de själva var redo för det och som inkluderade anhöriga. Slutsats: Behovet av information är omfattande och patienter ansåg inte att någon information var oviktig. Även information i ett skede som präglas av chock är efterfrågad och betydelsefull. Individuell information underlättar förståelse för relevans av livsstilsförändringar och möjliggör delaktighet. Informationsbehovet varierade över tid och kvarstod till viss del efter två år. / Background: The term ACS includes myocardial infarction and unstable angina. Myocardial infarction afflicts approximately 25 300 individuals in Sweden annually and to prevent recurrent ACS an extensive secondary prevention effort starts while patients are still in hospital. Secondary prevention builds upon self care where information is an important component. The information concerns a variety of areas and aims to increase the patient’s understanding and participation in lifestyle change. Just about one third of patients suffering from myocardial infarction reaches the secondary prevention goals. Previous research has shown that patients find the information received during the hospital stay unsatisfactory. Patients with a low understanding more rarely participates in secondary prevention programmes. Person centered care positively affects treatment compliance and results. The individual’s ability to change their situation is also affected by the amount of health literacy and empowerment. Aim: The aim was to describe the need of information to obtain understanding in patients with acute coronary syndrome from sickening to cardiac rehabilitation. Method: Mixed literature review with a systematic search strategy. In total, 16 articles were included of which half was quantitative and half was qualitative. An integrated analysis of the material was conducted in purpose of relating the results to each other and to identify similarities and differences. Thereafter categories that describe the reviewed literature were identified. Results: In the result three main categories emerged; all information is valuable, information is requested throughout the entire care chain and adapted information is meaningful. Patients did not find any information unimportant and the information was requested at the initial phase of getting ill although the phase was characterized by shock. Even after cardiac rehabilitation and two years after ACS a need of information about pharmacological treatment existed among others, which was the information area requested in most studies. A reappearing question among patients was why the ACS had happened to them. They wished for congruence in information from different sources and found it hard to apply standardized information to their own situation. They requested individually adapted information delivered at a time when they were ready for it, that also included their family. Conclusion: The need of information is extensive and patients did not consider any information unimportant. Even information in a state characterized by shock is requested and valuable. Individual information facilitates understanding of the relevance of lifestyle changes and enables participation. The information need varied over time and remained after two years to some extent.