Background: There are about 160 000 persons suffering from dementia in Sweden. About 80 % of all patients with dementia have sometimes behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). The symptoms can be e.g. anxiety. National guidelines provides non pharmacological interventions before prescriptions of drugs at BPSD. Aim: The purpose of the study was to elucidate the nurse’s experiences of barriers and opportunities to use non pharmacological treatment for anxiety in older people with dementia. Method: The study has a descriptive design with quality approach. Data were collected through 11 individual semi-structured interviews. By convenience sampling, registered nurse’s working at nursing homes for people with dementia were recruited. The study took place in Sweden. Data were analyzed with by qualitative content analysis. Main Results: Two categories appeared in the result. "Barriers to use non-pharmacological measures" and "Opportunities for using non-pharmacological measures". Deficiency of documentation, lack of time and lack of skilled and knowledgeable staff perceived as barriers. It was important to have good knowledge of dementia among different members of the team. Life stories and contact person considered important. Informants told about the good care that prevents much concern and anxiety and competent staff who discovered the anxiety early put in to action as the team agreed, often with quit good result. Education was seen as a great opportunity. Conclusion: Care of person-centered approach leads to better personal knowledge enabling early non pharmacological interventions. / Bakgrund: Cirka 160000 personer lider av någon form av demenssjukdom i Sverige. Ungefär 80% av alla personer med demenssjukdom har någon gång beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Symtomen kan vara exempelvis oro eller ångest. Nationella riktlinjer förordar icke farmakologiska åtgärder innan insättning av läkemedel vid BPSD. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av hinder och möjligheter för att använda icke farmakologisk behandling vid oro och ångest hos äldre personer med demenssjukdom. Metod: Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data samlades in via 11 individuella semistrukturerade intervjuer. Genom bekvämlighetsurval rekryterades sjuksköterskor som var verksamma på boenden där det fanns personer med demenssjukdom i Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Två kategorier framträdde i resultatet Hinder för användning av icke farmakologiska åtgärder och Möjligheter för att använda icke farmakologiska åtgärder. Bristande dokumentation, brist på tidig omvårdnad och en brist på kunnig personal upplevdes som hinder. Det var viktigt med god demenskunskap hos alla medlemmar i teamet. Levnadsberättelser och kontaktpersoner ansågs som viktiga. Informanterna berättade om god omvårdnad som förebyggde mycket oro och ångest samt kompetent personal som upptäckte oro/ångest tidigt och satte in de åtgärder som teamet kommit överens om, vilket då ganska ofta hade gott resultat. Utbildning i demens sågs som en stor möjlighet. Slutsats: Vård med personcentrerat arbetssätt föreföll leda till bättre personkännedom vilket möjliggjorde tidiga icke farmakologiska insatser.

Bakgrund: En tarmstomi kan innebära stora fysiska och psykiska förändringar samt begränsningar i en patients liv. Kolorektalcancer och inflammatoriska tarmsjukdomar är de vanligaste orsakerna till tarmstomi. Stomiterapeuter är specialutbildade sjuksköterskor, när denna personalgrupp inte finns att tillgå, är det grundutbildade sjuksköterskors som tillgodoser omvårdnaden för patienten. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av att leva med tarmstomi. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på elva kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman. Påverkan i det dagliga livet, förändrade vanor som påverkade patientens liv. Kroppsuppfattningen, tarmstomin förändrade patientens syn på sin kropp. Stöd, om vikten av sjuksköterskans roll i omvårdnaden. Information, från sjuksköterskan utgjorde en viktig del i omvårdnaden av egenvård. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan i sin roll anpassar omvårdnaden individuellt samt beaktar patienten utifrån patientens individuella behov. Sjuksköterskans kan i sin roll motivera patienten till delaktighet i sin egenvård samt ge stöd för patienten till anpassningen av tarmstomin. Genom att förhålla sig till den personcentrerade vården kan sjuksköterskan beakta hela patientens upplevelse samt få en djupare kunskap av att förstå patientens upplevelse av att leva med tarmstomi. Fortsatt forskning: Som sjuksköterska är det viktigt att hela tiden ta del av aktuell forskning i syfte att förbättra omvårdnaden av patienter med tarmstomi. Vidare forskning behövs, då specifikt forskning saknades inom område personcentrerad- och tarmstomivård. / Background: An intestinal stoma could mean great physical and mental changes and restrictions in a patient's life. Colorectal cancer and inflammatory bowel diseases are the most common causes of intestinal stoma. Stoma therapists are specially trained nurses, when they are not available, it is ordinary nurses that cater to the care of the patient. Aim: To illuminate the patient's experience of living with intestinal stoma. Method: A general literature review based on eleven qualitative articles. Results: The analysis resulted in four themes. Impact on daily life, change of habits that affect the patient's life. Body image, intestinal stoma changed the patient’s view of their body. Support, the importance of the nurse's role in nursing. Information, provided by the nurse was an important element in the self-care. Conclusion: It is of importance that the nurses in their role adapts the care individually and take into account the patient based on the patient’s individual needs. The nurse can also motivate the patient to participate in self-care and provide support for the patient to the adjustment of the intestinal stoma. By relating to the person-centered care the nurse can take the patient’s whole experience into account and gain a deeper knowledge of understanding the patient’s experience of living with an intestinal stoma. Continued research: As a nurse, it is important to always take note of current research in order to improve the care of patients with intestinal stoma. Further research is needed, since specific research was lacking in the area person-centrered and intestinal stoma care

No description available.

Bakgrund: Hälso- och sjukvården är skyldiga att främja patienters delaktighet i vården. För att patienter ska känna sig delaktiga behöver deras enskilda behov tillgodoses, för att uppnå detta behöver vårdpersonalen lyssna till patienten, ge adekvat information och tillsammans med patienten planera för dennes vård på ett respektfullt sätt. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen för kvinnor, vårdtiden efter ett kirurgiskt ingrepp är kort. Kvinnor som drabbats av bröstcancer uttrycker ett stort behov av känslomässigt stöd och att känna sig delaktiga i vården. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av delaktighet vid kort vårdtid i samband med bröstcancerkirurgi. Metod: En kvalitativ induktiv metod har använts där semistrukturerade intervjuer genomfördes, dessa analyserades med Elo och Kyngäs innehållsanalys Resultat: Deltagarna ansåg att ett bra bemötande och närvarande vårdpersonal var viktigt för att de skulle känna sig delaktiga i vården särskilt med tanke på den korta tiden de befann sig på avdelningen. Dock uttryckte deltagarna att det hade varit svårt att få ett förtroende för vårdpersonalen då de vårdades under så pass kort tid. De upplevde att personalen utförde arbetet på rutin, vilket resulterade i att personliga samtal uteblev. Deltagarna hade önskat mer information och känslomässigt stöd under vårdtiden. Det framkom även upplevelser av att inte bli involverade i planeringen kring vården. Slutsats: För att göra kvinnor med bröstcancer delaktiga i den korta postoperativa vården behöver vårdpersonalen bemöta patienterna på ett respektfullt och individanpassat sätt, tillsammans med patienten planera vården, tänka på patientens integritet, vara närvarande och ge patienterna känslomässigt stöd. / Background: Healthcare is obliged to promote patients' participation in healthcare. In order for patients to feel involved, their individual needs need to be met, in order to achieve this, the healthcare staff need to listen to the patient, provide adequate information and, together with the patient, plan for their care in a respectful manner. Breast cancer is the most common form of cancer for women, the length of stay after surgery is short. Women who suffer from breast cancer express a great need for emotional support and to feel participation in the care. Aim: To describe women's experiences of participation in short-term care in connection with breast cancer surgery. Method: A qualitative inductive method has been used in which semi-structured interviews were conducted, these were analyzed with Elo and Kyngäs content analysis. Results: The participants felt that the interaction and a caring relationship, including a present healthcare staff, were important to feel involved in the care, especially in view of the short time they were in hospital care. However, the participants stated that it has been difficult to gain confidence in the healthcare staff when they were cared for in such a short time. They felt that the staff performed the work on routine, which resulted in personal conversations not being fulfilled. The participants wanted more information and emotional support during the care period. Experiences of not being involved in the planning of the care were also reported. Conclusion: To involve women with breast cancer in their postoperative care, healthcare professionals need to respond to the patients in a respectful and individualized manner, plan the care together with the patient, think about the patient's integrity, being present and give the patients emotional support.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Inför en operation ska patienter erhålla preoperativ information som är essentiell och individanpassad, vilket genererar lugn och trygghet på operationsdagen. Enligt tidigare studier är den preoperativa informationen ej tillräcklig eller individanpassad. Detta resulterar i ökad oro och ångest inför kommande operation. Operationssjuksköterskan tillser att patienten under den perioperativa omvårdnaden upplever trygghet samt bli sedd och hörd som en individ utifrån personcentrerad vård (PCV). Syfte: Arbetets syfte var att beskriva patienters känslor och förväntningar inför en operation baserat på tilldelad preoperativ information. Metod: Detta är ett kvalitativt deskriptivt arbete med induktiv ansats. Totalt 16 deltagare intervjuades från ett universitetssjukhus i Mellansverige. En kvalitativ analysmetod har använts för bearbetning av data. Resultat: Intervjusvaren indelades i fyra kategorier efter analysen; Känslor inför operationen, Personalens agerande gjorde deltagarna delaktiga, Inställning till den preoperativa informationen samt Deltagarnas förväntan på operationens resultat. Deltagarnas känslor påverkades om tillräcklig information givits preoperativt, personalens handlingar utifrån PCV och deras förväntningar om att bli bättre efter operationen. Personalens handlade resulterade i att deltagarna upplevde sig bekräftade, hörda och kunde ha en öppen dialog om sin operation. Slutsats: Arbetets kategorier påverkade varandra och påvisade att ett gott personcentrerat bemötande gav en god relation mellan personal och patient, men framförallt att erhålla en god och tydlig preoperativ information. En god relation ger en känsla av delaktighet, positiva känslor och förväntningar inför sin operation samt minskade negativa känslor som oro och rädsla hos patienterna. Personcentrerat bemötande och individanpassad information har en stor påverkan på patienternas känslor och förväntningar av sin operation. / ABSTRACT Background: Before an operation, patients should receive preoperative information that’s essential and individualized, which provides peace and security to the patients on surgery day. According to previous studies, preoperative information was neither sufficient nor individualized which resulted in increased anxiety prior to surgery. Surgical nurses ensure during perioperative care that the patients are seen and heard as individuals, based on person-centered care (PCC). Aim: The aim of this study was to describe the patient’s feelings and expectations before surgery based on provided preoperative information. Method: This was a qualitative descriptive study with inductive approach. Sixteen participants were interviewed from a university hospital in central Sweden. Qualitative content analysis was used for data processing. Results: Four categories appeared after analysis; Emotions Prior to Operation, Involvement of Participant’s by Staff, Attitude About the Preoperative Information and Participant’s Expectations of Operation Results. Participant’s emotions were regulated by sufficiently provided information, the staff’s actions based on PCC and their expectations of improvement after surgery. When staff acted after PCC, participants felt acknowledged and capable of having an open dialogue about their surgery. Conclusion: The categories influenced each other and demonstrates that person-centered approach provides a good relationship between staff and patient, but above all else the importance of providing quality preoperative information. Good relationships invite positive pre-surgery emotions, expectations, patient participation and reduces negative emotions like anxiety and fear. Person-centered care and personalized information have a positive impact on the patient’s emotions and expectations.

Bakgrund: Globalt räknas demenssjukdom till en av de stora folksjukdomarna. Symtomen på demenssjukdom delas in i kognitiva- psykiska- beteendemässiga och kroppsliga symtom. Dessa symtom orsakar stort lidande för personen med demenssjukdom och det är också svårt för anhöriga och vårdpersonal att möta de som drabbas av demenssjukdom och dessa symtom. Vård och omsorg vid demenssjukdom ska enligt Socialstyrelsen ges från ett personcentrerat förhållningssätt. Tidigare forskning visar att personcentrerad vård förordas som metod för att ge vård av hög kvalitet. Sjuksköterskans ansvar är omvårdnad. Omvårdnadens konsensusbegrepp är människa, hälsa, omvårdnad och miljö. Tidigare forskning visar att musik kan vara en användbar del i att förbättra omvårdnaden av personer med demenssjukdomar, både ur ett patient- och personalupplevt perspektiv. Syfte: Att sammanställa forskning som beskriver hur musik används inom demensvården och påvisa dess eventuella påverkan på personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt för att sammanställa kunskapsläget. Artiklar söktes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO med sökorden ”dementia”, ”music”, ”care” och ”nurs*”. Efter kvalitetsgranskningen inkluderades 16 artiklar. Artiklarna analyserades, tolkade och sammanställdes i en resultatmatris. Resultat: Litteraturöversiktens resultat visade att musik som en del av demensvården hade positiv effekt på symtomen tillhörande demenssjukdomarna. De påtagligaste positiva effekterna visade sig inom de fyra områdena beteendemässiga- psykologiska och kognitiva symtom samt livskvalitativa värden. Slutsats: Musik är ett bra alternativ och/eller tillägg i demensvården och behandlingen av personer med demenssjukdom / Background: Globally, dementia is considered one of the major diseases of the population. Symptoms of dementia are divided into cognitive, behavioral and physical. These cause severe suffering to the person with dementia and is a challenge for the relatives and healthcare professionals. Care and nursing for persons with dementia should, according to the National Board of Health and Welfare, be given from a person-centered approach. Previous research shows that person-centered care is recommended for providing high-quality care. The nurse's responsibility is nursing. The consensus concept of nursing is a human being, health, nursing and the environment. Previous research shows that music can be a useful in the care of people with dementia. Purpose: To present research describing how music is used in dementia care and demonstrate the possible effects on people with dementia.  Method: Literature review to compile the state of knowledge. Articles were searched in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO with the search words "dementia", "music", "care" and "nurs *". After the quality review, 16 articles were included. The articles were analyzed, interpreted and compiled in a result matrix. Result: The result of the literature review showed that music as part of the nursing and care had a positive effect on the symptoms associated with dementia. The most significant positive effects were found in the four areas of behavioral, psychological, cognitive symptoms and quality of life. Conclusion: Music is a good alternative and/or supplement in nursing and treatment of people with dementia.

Bakgrund: I Sverige lever idag ungefär 130 000 - 150 000 personer med demenssjukdom. Sjukdomen orsakas av skador i hjärnan som medför en rad symtom som påverkar olika förmågor negativt hos personen som är drabbad. Detta leder i sin tur att personen blir beroende av omgivningen. Malnutrition är ett av de problem som personer med demenssjukdom drabbas av. Det är sjuksköterskans ansvar att ha kunskap och kännedom om tecken på risk för undernäring och att arbeta på ett personcentrat sätt för att motverka malnutrition. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva förebyggande åtgärder som motverkar undernäring hos personer med demenssjukdom. Metod: Denna litteraturöversikt grundas på 15 vetenskapliga artiklar som analyserats och sammanställts. Resultat: Fyra olika teman framkom med omvårdnadsåtgärder som främjade nutritionsintaget hos personer med demenssjukdom. Dessa var fysisk och psykosocial måltidsmiljö, individuellt anpassande åtgärder för att öka nutritionsintaget och personalens behov av utbildning och kännedom om individen. Slutsats: Resultat av denna litteraturöversikt visade olika åtgärder som medförde ökat intag av mat och vätska hos personer med demenssjukdom. Hälsotillståndet hos personer med demenssjukdom kan försämras om åtgärder för att motverka undernäring inte tillämpas vilket kan leda till komplikationer så som undernäring och ohälsa. Det är centralt att åtgärderna utgår från den enskilda individen vilket ökar välbefinnande och dennes autonomi. / Background: It is about 130 000-150 000 people in Sweden living with dementia. The disease are caused by brain damage and it entails various numbers of symptoms that affect different abilities in the person with dementia. This leads to that the person becomes dependent on his or her surroundings. Malnutrition is one of the problems people with dementia suffers from. It lays in the nurse responsibility to have knowledge, to pay attention in signs of risk for malnutrition and to work with person-centered care to counteract malnutrition. Object: The purpose of this study was to describe interventions that prevent malnutrition in people with dementia. Method: This literature review was based on 15 scientific articles that were analyzed and complied. Results: Four different themes with nursing actions emerged that support the nutrition intake among people with dementia. The themes where physical and psychosocial dining environment, individually customized care actions to increase nutrition intake and health professionals need for education and their knowledge about the individual. Conclusion: The result of this literature review showed various care actions that increase food and fluid intake among persons with dementia. The state of health among people with dementia can be impaired if actions are not applied which can cause complications as malnutrition and illness. It is essential that the interventions assume from the individual, which improves the personal well-being and their autonomy.

Bakgrund: Trots att patienten har rätt enligt lag till att vara delaktig under sin vårdtid är det inte alltid lätt att göra detta i verkligheten. Det är viktigt att förstå vilka förutsättningar som behövs för att patienten ska känna sig delaktig i sin vård.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser och vad som kan påverka patienternas delaktighet i beslut om vård och behandling inom slutenvård. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien. Semistrukturerade intervjuer med intervjuguide som bestod av förutbestämda öppna frågor användes för datainsamling. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att inte alla patienter är helt delaktiga i beslut om sin vård och behandling. Kommunikationen inom teamet och med patienten, patienternas sjuklighet och vårdpersonalens förhållningssätt är de faktorer som framkommer i studiens resultat. Konklusion: I denna studie framkom det att klinisk erfarenhet, kompetens, kunskap samt god kommunikation med ömsesidig dialog och relevant information till patienten möjliggör att sjuksköterskor skapar förutsättningar för patientens delaktighet. Det framkom även att vårdpersonal behöver mer utbildning för att öka sin kunskap om äldre patienter för att aktivt bjuda in patienten till delaktighet och beslutfattande i vården. / Background: Although the patient is entitled by law to be involved during the care period, it is not always an easy task to achieve. This challenge highlights the importance of the conditions and requirements needed by the patient to feel involved in the care. Aim: The purpose of the study was to describe the nurse's experiences and what could affect patient’s involvement in decisions about care and treatment within inpatient care. Method: This study was based on a qualitative method with inductive approach. Semi-structured interviews with interview guide, comprised of predetermined open questions, were used to collect the data. Result: The results highlighted that according to the nurses’ experience, not all the patients were totally involved in decisions about their care and treatment. For instance, the team-patient communication, the patients' illness, and the care staff's attitude were some of the parameters identified by this study. Conclusion: In this study, it emerges that clinical experience, competence, knowledge and good communication with mutual dialogue and relevant information to the patient enable nurses to create the conditions for the patient's participation. It appears from the study that nursing staff need more education to increase their knowledge of older patients in order to actively invite the patient to participation and decision-making in the care.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som ökar med stigande ålder. Vid hjärtsvikt har hjärtat en nedsatt förmåga att pumpa ut tillräcklig mängd blod till kroppen. Prognosen för personer med hjärtsvikt är förenad med hög morbiditet och mortalitet.  Syfte: Syftet var att beskriva personer med hjärtsvikt och deras upplevelse av dagligt liv.  Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. 15 kvalitativa artiklar analyserades enligt Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Tre huvudteman och sex subteman utformades. Dagligt liv med hjärtsvikt innebär en förändrad kropp med fysiska symtom som även påverkar mentalt vilket skapar begränsningar i vardagen. Livet ställs inför utmaningar där behov av kunskap och olika former av stöd är betydande för att kunna acceptera och fortsätta leva sitt liv trots sjukdom.  Slutsats: Dagligt liv med hjärtsvikt är komplext och innebär en förändrad vardag. Kunskap har en avgörande del i hanteringen av sin situation och behöver individanpassas. Som sjuksköterska är det viktigt att se till personens behov och förutsättningar för att främja delaktighet. Att vara delaktig i sin vård bidrar till ökad kunskap och medvetenhet kring diagnosen. Detta underlättas om sjuksköterskan tillämpar personcentrerad vård. / Background: Heart failure is a chronic disease that is more common with increasing age. Heart failure means that the heart has a reduced ability to pump out enough blood to the body. The prognosis for persons with heart failure is associated with high morbidity and mortality. Aim: To describe people´s experience of daily life with heart failure.   Methods: Literature review with an inductive approach. 15 qualitative articles were analyzed according to Friberg’s five-step model.   Results: Three main themes and six sub themes were found. The daily life with heart failure means a changed body with physical symptoms that also affect mentally which creates limitations in everyday life. They experience challenges where the need for knowledge and various forms of support are significant in order to be able to accept and continue living their lives despite illness. Conclusions: The daily life with heart failure is complex and contributes to changes in everyday life. Knowledge has an important part in managing their situation and needs individual adaption. As a nurse, it’s important to ensure the person's needs and ability to encourage participation. Being involved in their own care contributes to increased knowledge and awareness of the diagnosis. This is possible if the nurse applies person-centered care.

Bakgrund: Ett missfall kan innebära ett lidande för de kvinnor som drabbats. Många upplever känslor som sorg, skuld och ångest. Tidigare forskning tyder på att de fysiska och medicinska behoven efter ett missfall är prioriterade i den vård som bedrivs idag. Sjuksköterskan behöver uppmärksamma kvinnans emotionella behov och erbjuda stöd, samtal och information för att även lindra det emotionella och psykiska lidandet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors och barnmorskors erfarenheter av att vårda kvinnor som drabbats av tidigt missfall. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes där fem informanter intervjuades enligt den semistrukturerade intervjuformen. Materialet transkriberades och analyserades sedan utefter Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier – Erfarenheter av att lindra lidande och Erfarenheter av vårdandets förutsättningar. Erfarenheterna var att kvinnans lidande kan lindras genom stöd, bemötande, kommunikation och smärtlindring. Förutsättningar som vårdmiljö, personal- och bemanningsbrist, kompetens, personliga förutsättningar samt stöd till vårdaren erfors inverka på vårdandet. Slutsats: För att erbjuda en god vård till kvinnor som drabbats av tidigt missfall krävs förutsättningar i form av tillräckligt med personal, bemanning, tid och kompetens. Stöd i form av närvaro och tillgänglighet, ett individanpassat bemötande och en följsam kommunikation kan lindra såväl kvinnans psykiska som fysiska lidande.