Bakgrund: Med den ökade mängden människor som behöver emigrera till utrikes länder innebär det att vården i det mottagande landet utsätts för nya utmaningar för att ge fullständig och jämlik vård till alla nya invånare. Sjuksköterskor är en del av ett vårdteam som utsätts för språkskillnader i arbetet. Då språkbarriärer påverkar sjuksköterskans arbete innebär detta att det personcentrerade arbetet och patientsäkerheten kan påverkas samt att dessa språkbarriärer kan leda till ett vårdlidande av patienten. Syfte: Studiens syfte var att utforska sjuksköterskors erfarenheter av hur språkbarriärer påverkar vårdandet. Metod: Studien utgörs av en kvalitativ sammanställning av 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar presenterade i en integrerad sammanställning enligt Friberg (2022). Resultat: I resultatet identifierades tre teman; språkbarriärernas inflytande på sjuksköterskans vårdande av patienten, sjuksköterskors erfarenheter av tolkanvändning och sjuksköterskors förslag på ändringar för att underlätta språkbarriärer. Slutsats: Flera svårigheter uppkommer i vårdandet av patienter i samband med språkbarriärer som kan påverka patientsäkerheten och personcentrerad vård. Trots motgångar använder sig sjuksköterskor av olika hjälpmedel i form av både digitala samt icke- digitala för att bemöta och överkomma dessa hinder.

Bakgrund: Endometrios är en vanligt förekommande sjukdom bland kvinnor i fertil ålder som innebär att endometrieliknande vävnad växer utanför livmoderhålan. Detta skapar bland annat svår smärta, nedsatt fertilitet och rikligare blödning vid menstruation. Den komplicerade symtombilden och att sjukvårdspersonalen normaliserar tillståndet försvårar och försenar diagnos och behandling. För att kunna erbjuda en personcentrerad vård behöver sjukvårdspersonal ta del av kvinnornas upplevelser och erfarenheter av sjukdomen och dess livspåverkan.Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter av att leva med endometrios.Metod: En litteraturstudie genomfördes med systematisk sökning i tre databaser där 20 artiklar kvalitetsgranskades och inkluderades i studien.Resultat: Analysen resulterade i 4 huvudkategorier; fysiska utmaningar, sociala utmaningar, mentala utmaningar och upplevelser av bemötande inom hälso- och sjukvård, och 7 subkategorier.Slutsats: Sjukdomen har en negativ inverkan inom många aspekter i kvinnornas liv och skapar ett stort lidande. Samtidigt finns det en brist på kunskap om sjukdomstillståndet inom hälso- och sjukvården, och det sker en normalisering av kvinnors symtom. Ett behov av hjälp och stöd uppmärksammandes gällande hantering av fysiska symtom, funktion i vardagsliv och arbete, social isolering, intima relationer och sexliv, samt inom psykisk hälsa. Multiprofessionellt omhändertagande, rådgivning, emotionellt stöd, samt stöd från andra drabbade kvinnor ansågs hälsofrämjande. Denna kunskap kan underlätta för det personcentrerade arbetet. Vidare forskning bör riktas mot att skapa evidens kring interventioner som gruppträffar och andra hälsofrämjande åtgärder. Förbättringsarbete och vidare forskning bör även fokusera på att utöka kunskap om endometrios hos sjukvårdspersonal och förbättra bemötande gentemot patientgruppen.

Bakgrund: Långvarig smärta är smärta som kvarstannar hos individen i mer än tre månaderoch är idag en av de främsta anledningarna till kontakt med vården. Sjuksköterskanshuvudsakliga ansvar är omvårdnad, vilket vid behandling av långvarig smärta innebär att sepatienten ur ett holistisk perspektiv. Detta inkluderar omvårdnadsåtgärder utöverläkemedelsdelning utifrån patientens egna behov och upplevelser med syfte att lindra smärta,förbättra livskvalitet och öka patientens funktion.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av omvårdnadsåtgärder vidlångvarig smärta.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning där vetenskapliga artiklar söktes idatabaserna CINAHL with full text, Medline och PsychInfo. Nio vetenskapliga artiklarinkluderades i studien efter granskning med integrerad analys.Resultat: I översikten av den senaste forskningen identifierades tre huvudkategorier kringpatienters erfarenheter av omvårdnadsåtgärder vid långvarig smärta. Vårdande relation, Stödoch motivation i fysisk aktivitet och tekniska hjälpmedel i omvårdnaden.Slutsats: Långvarig smärta är ett utbrett samhällsproblem. Icke-farmakologiskaomvårdnadsåtgärder med tillämpning av personcentrerad vård är avgörande för att optimerasmärtlindringen för dessa patienter och minska onödigt lidande. Det understryker behovet avatt beskriva patienters erfarenheter för att stärka sjuksköterskans förståelse och på så vis kunnaerbjuda en optimal omvårdnad.

Bakgrund: Urininkontinens är ett stort folkhälsoproblem som växer i takt med att medellivslängden ökar. Urininkontinens skapar ett stort lidande hos personen och leder till dålig livskvalité. Personer vågar inte berätta eller söka hjälp på grund av skam och genans och isolerar sig. Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad där god hälsa och livskvalitet ska stöttas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med urininkontinens. Metod: För studien valdes en allmän litteraturöversikt där tio kvalitativa artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades: Sjuksköterskans kunskap, Vårdens utformning och Patientrelationen. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter påvisade stora brister i vården av personer med urininkontinens som grundades i utebliven utredning, vilket ledde till att inkontinensskydd blev en standardbehandling speciellt för äldre. Riktlinjer för utredning och behandling finns och dessa behöver implementeras i praktiken. Ytterligare forskning för att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av förebyggande vård av riskgrupper för urininkontinens skulle också kunna bidra till förbättrad hälsa och hållbarhet. Nyckelord: omvårdnad, personcentrerad vård, sjuksköterskans erfarenheter, urininkontinens

Bakgrund: Personcentrerad vård innebär att tillhandahålla individuellt anpassad vård samt se personen bakom sjukdom, detta ingår i sjuksköterskans kärnkompetenser. Personcentrerad vård fokuserar på respektfull och lyhörd vård som tar hänsyn till individens preferenser, behov och värderingar. Inom personcentrerad vård är det viktigt att ha vårdande kommunikation, vilket innebär att förstå patienternas känslor och erfarenheter av hälsa och lidande. Patienter och anhöriga beskriver vikten av goda relationer och delaktighet i vården för att främja patienternas välbefinnande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personcentrerat. Metod: Allmän litteraturöversikt av tolv kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Resultat: Artiklarnas syften, metod, land och resultat jämfördes. Genom analysen av artiklarnas resultat framkom det fyra olika teman. Sjuksköterskor beskrev att genom att effektivt kommunicera med patienter och deras anhöriga kunde de skapa förtroendefulla relationer. Dessutom insåg sjuksköterskor att ett välfungerande team var centralt för att skapa en positiv vårdmiljö. Vidare ansåg de även att det var viktigt att förstå patienters livshistoria och involvera de i vårdbeslut för att kunna implementera personcentrerad vård. Slutsats: Sjuksköterskor erkände vikten av personcentrerad vård för patienternas välbefinnande. Dock hinder som bristande kommunikation, tidsbrist och personalbrist försvårade genomförandet av personcentrerad vård.

Bakgrund: Bröstcancer är en av den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor globalt. Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp vid bröstcancer där hela bröstet med bröstvävnad och bröstvårtan opereras bort. Val av behandlingsmetod avgörs beroende på tumörens storlek och utbredning. Att genomgå mastektomi och förlora det ena eller båda brösten påverkar faktorer som kvinnors identitet. Eftersom mastektomi är en traumatisk upplevelse för kvinnor kan sjuksköterskans omvårdnad bestå av att stödja kvinnan under den svåra perioden.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av en förändrad kroppsbild efter mastektomi till följd av bröstcancer.  Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som utgår ifrån Fribergs (2022a) analysmodell.  Resultat: Det framkom tre olika teman utifrån analysen som beskriver kvinnors upplevelser av en förändrad kroppsbild efter mastektomi till följd av bröstcancer. De tre teman handlade om upplevelser av minskad kvinnlighet, negativ påverkan på sexualiteten och begränsningar i det dagliga livet.  Slutsats: Resultatet visade att mastektomi upplevdes av kvinnorna som traumatiskt samt som en stympning på den kvinnliga identiteten. Sjuksköterskans förhållningssätt har en betydelsefull roll för kvinnor som genomgått mastektomi. Kvinnor kan uppleva många kroppsliga förändringar i samband med bröstförlust. På så sätt kan det vara betydelsefullt att sjuksköterskan stödjer mastektomerade kvinnor under deras behandlingsperiod för att de skall kunna återfå välbefinnandet.

Parkinsons sjukdom är en kronisk, progressiv, neurologisk sjukdom som cirka 20 000 personer i Sverige lever med. Patienterna som drabbats av sjukdomen är oftast över 55 år, men sjukdomen förkommer även i yngre åldrar. Det som sker i hjärnan vid Parkinsons sjukdom, är att nervceller, som framför allt producerar dopamin bryts ner och dör. Över tid minskar nivåerna av signalsubstansen dopamin i hjärnan, vilket bidrar till att signaler från olika delar i hjärnan inte kan transporteras vidare. När detta sker, kan symtom som skakningar eller förlångsammade kroppsrörelser ses. Ju lägre nivåer av dopamin desto mer ökar symtomen på Parkinsons sjukdom. Syftet med studien är att belysa faktorer som kan påverka patienters upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom. För att besvara studiens syfte, bearbetades sex kvalitativa och två kvantitativa artiklar med inspiration från Fribergs (2017, ss. 141–152) analysmetod för litteraturöversikt. Resultatet påvisar att patienter efter att ha diagnostiserats med Parkinsons sjukdom upplever ett ökat lidande. Livsstilsförändringar blir ett faktum, där patienternas nedsatta ork och förändrade energinivåer ligger till grund för deras nya liv. Resultatet i litteraturöversikten kan ligga till grund för att öka den enskilde individens kunskap kring sjukdomen. Men resultatet bidrar också till att sjukvården ska kunna tillhandahålla en mer personcentrerad vård som håller god kvalitet och därmed också erbjuder patienter med Parkinsons sjukdom den vård som de har rätt till.

Sammanfattning  Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra lidande samt främja livskvaliteten hos patienter med obotliga sjukdomar. Inom palliativ vård är det viktigt att tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt för att främja patientens delaktighet i sin vård. Genom att förse patienten med information erhålls den kunskap hos patienten som behövs för att vara delaktig i vårdbesluten.   Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av delaktighet inom palliativ vård.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats har tillämpats, där det baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Dessa vetenskapliga artiklar var från år 2011–2023. Databaserna som användes var Medline, Cinahl och Pubmed, samt Fribergs fem stegs-analysmetod.  Resultat: I litteraturöversikten framkom två huvudteman: “kommunikation” och “beslutsfattande”. Utifrån huvudteman framkom följande subteman: “information”, “det goda samtalet”, “självbestämmande”, “delat beslutfattande” och “beslut från vårdpersonalen/närstående”. I resultatet framkom att kommunikation och information var viktiga komponenter för patienter i det palliativa skedet, samt vikten av att anpassa kommunikation och information efter patienternas behov. Det framkom även att patienterna hade olika åsikter angående mängden av deltagande i beslutfattandet.  Slutsats: Inom palliativ vård visade resultatet att patienterna har olika upplevelser av sin delaktighet i vården. Resultatet visade även att information och kommunikation var en grund för att möjliggöra delaktighet. Patienterna upplevde att delaktigheten främjades när sjuksköterskan gav de relevant information samt att sjuksköterskan kommunicerade patienternas önskemål och behov.  Nyckelord: Beslutfattande, god kommunikation, information, personcentrerad vård / Summary   Background: Palliative care aims to relieve suffering and promote the quality of life of patients with incurable diseases. In palliative care, it is important to apply a person-centred approach to promote the patient's participation in their care. By providing the patient with information, the patient receives the knowledge needed to participate in care decisions. Purpose: The purpose was to describe patients' experiences of participation in palliative care. Method: A qualitative literature review with an inductive approach has been applied, where it was based on 12 scientific articles. These scientific articles were from the years 2011-2023. The databases used were Medline, Cinahl and Pubmed, as well as Friberg's five-step analysis method Results: In the literature review, two main themes emerged: "communication" and "decision-making". Based on the main themes, the following sub-themes emerged: "information", "the good conversation", "self-determination", "shared decision-making" and "decisions from the care staff/next of kin". The results showed that communication and information were important components for patients in the palliative stage, as well as the importance of adapting communication and information to the patients' needs. It also emerged that patients had different opinions regarding the amount of participation in decision-making. Conclusion : Within palliative care, the results showed that patients have different experiences of their participation in care. The result also showed that information and communication were a basis for enabling participation. The patients felt that participation was promoted when the nurse gave them relevant information and that the nurse communicated the patient’s desideratum and needs. Keyword: decision-making, good communication, information, person-centred care

Bakgrund: Det sker en ökning av personer med demenssjukdom vilket ökar kravet på vårdens som ges. Patienter och deras anhöriga erfar brister i vården, bland annat i den personcentrerade vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demenssjukdom. Metod: Metoden och dataanalysen har utgått från Fribergs litteraturöversikt. Datainsamlingen gjordes genom att söka fram vårdvetenskapliga artiklar. Urvalet bestod av erfarenheter som legitimerade sjuksköterskor hade av att vårda patienter med demenssjukdom. Därefter kvalitetsgranskades varje artikel och sedan analyserades deras syfte, metod och resultat. Resultat: Resultatet indelades i följande tre teman; organisationens påverkan på vårdkvaliteten, vårdrelationens betydelse samt tolkning av patienters behov. Slutsats: Sjuksköterskor strävar efter att öka sin kunskap och etablera meningsfulla vårdrelationer, även om detta kan vara krävande. Tolkning av patienters behov utgjorde en central utmaning för sjuksköterskor. Organisationens aspekter kan skapa hinder för en personcentrerad vård, vilket understryker behovet av en stödjande organisation för att kunna implementera en vård av god kvalitet till patienter med demenssjukdom och deras anhöriga.

Bakgrund: Vård på en geriatrisk slutenvårdsavdelning utförs teambaserat där sjuksköterska och undersköterska utgör ett subteam. Vården av den äldre personen utgår från ett personcentrerat förhållningssätt där patientdelaktighet är en viktig del. Processen att arbeta personcentrerat och möjliggöra den äldres delaktighet är komplex och ställer krav på att teamarbetet fungerar bra. Syfte: Att beskriva omvårdnadsteamets erfarenheter av att delaktiggöra äldre patienter i sin egen vård.  Metod: En kvalitativ intervjustudie där elva semistrukturerade parintervjuer genomfördes. Därefter utfördes en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades:  Omvårdnadsteamets samspel är en förutsättning för patientdelaktighet, Samspelet med den äldre personen, Patientdelaktighet kräver kontinuitet, kompetens och tid samt Hinder i arbetet med att delaktiggöra den äldre personen. Den första kategorin handlar om omvårdnadsteamets kommunikation och samarbete för att delaktiggöra den äldre personen. Den andra kategorin berör omvårdnadsteamets relation med den äldre personen. Den tredje kategorin belyser vilka resurser som är nödvändiga i arbetet med att göra äldre delaktiga i sin egen vård och den sista kategorin belyser vilka hinder som omvårdnadsteamen identifierar utgöra ett hinder i det dagliga arbetet med patientdelaktighet. Slutsats: För att möjliggöra patientdelaktighet krävs det resurser i form av kompetens, kontinuitet och tid men det krävs även ett samspel mellan omvårdnadsteamet och den äldre personen. Nyckelord: Geriatrik, Multisjuk, Omvårdnad, Personcentrerad vård, Teamarbete / Background: The care in a geriatric inpatient ward is performed on a team basis, where the nurse and assistant nurse form a sub-team. The care of the elderly person is based on a person-centered approach where patient participation is an important part. The process of working person-centered and enabling the elderly's participation is complex and requires that teamwork works well. Aim: To describe the nursing team's experiences of enabling older people to be involved in their care. Method: A qualitative interview study in which eleven semi-structured joint interviews were conducted. A qualitative content analysis was performed.   Results: Four main categories have been identified: ‘The interaction of the nursing team is a prerequisite for patient participation’, ‘The interaction with the elderly person’, ‘Patient participation requires continuity, competence and time’, and ‘The obstacle to be able to involve the elderly person’. The first category describes nursing teams’ communication and teamwork for enabling elderly´s participation. The second category refers to the nursing team's relationship with the elderly person. The third category highlights which resource is necessary for promoting elderly´s participation in its own care and the last category highlights which obstacle the nursing team identifies as it could prevent the daily work for patient participation.    Conclusion: To make it possible for patient participants, it requires resources in the form of competence, continuity and time but it also requires teamwork between the nursing team and the elderly person.     Keywords:  Comorbidities, Geriatric care, Nursing, Person-centred care, Teamwork