Cette recherche qui a comme point de repere la théorie du développement cognitif de Jean Piaget, se constitue d'une étude d ' exploration descriptive longitudinale des manife s tations spontanées rythmo-mélodiques aux deux premieres années de vie d'un garçon né d ' accouchement normal. On a préféré cette conception du développernent de l'intelligence de Jean Piaget puisque c'est sa base biologique et logico-mathématique qui permet une meilleure conpréhension du développement musical, quand on considere la nature de la musique. L'objectif de cette investigation est celui de vérifier si la manifestation spontanée de l'organisation de l'intelli - gence musicale du sujet en observation à travers l'audition, la vision, l'émission et le tact , évolue concomitante au perfectionnement de l'intelligence "en soi" comme il arrive au langage. La méthode utilisée pour cette recherche a été celle de l'observation à t ravers des f i lmages mensuels au cours de ses 24 premiers mais de vie. Les comportements relatifs aux 5 premiers mais de vie ont été tournés dans son ambiance naturelle. Les dix-neuf suivants ont été docurnentés au Centre de Productions du Cours de Pós-Graduaçao de la Faculté d'Education de l'UFRGS.L' analyse des actions du sujet de la recherche a été faite selon les six phases du développement de l'Intelligepce Sensori - Motrice" de Jean Piaget . La premiere phase étudie "L'Exercice des Reflexes". Dans la deuxieme phase ont été étudiées les habitudes acquises relativement aux transmutations de base: "Succion, Vision, Phonation Audition, Préhension, et Adaptations Sensori- Motric e s Intentionnel le s ". Dans la troisieme phase, ont été analysées les "Réactions Circulaires Secondaires". Dans la quatrieme I, ont été analysées "La Coordination des Schémas Secondaires et leur Application aux Nouvelles Situations". Dans la quatrieme phase II, ont été observées "L'Assimilation, l'Accomodation et l'Organi s ation Typiques des Schémas Mobiles". Dans la cinquieme phase ont été étudiées "La Réaction Circulaire Tertiaire et la Découverte de Nouveaux Moyens par l'Expérimentation Active". Dans la sixieme phase, on a envisagé "L'Invention de Nouveaux Moyens par la Combinaison Mentale". A travers ces six phases on a cherché d'observer le parallélisme parmi les manifestations de l'intelligence "en soi'' et l'intelligence musicale, ce qui a été documenté dans les films ci-joint. On est arrivé à la conclusion que ce parallélisme existe. / Esta pesquisa que tem como quadro de referência a teoria do desenvolvimento cognitivo de Jean Piaget, consiste de um estudo exploratório -descritivo longitudinal das manifes taçõe s espontâneas rítmico- melÓdicas nos doi s primeiros anos de vid a , de um menino nas c ido de par t o natural . Optou-se pela concepção do desenvolvimento da inteligência de Jean Piaget, po r que seu embas ame nto biolÓgico e lÓgic o-matemát ico propicia uma melhor compre e nsão do desenvolvimento levando em consideração a natureza da música. , e que musical, O objetivo desta investigação é o de verificar se a manifestação espontânea da organização da inteligência music a l do s u jeito da pesquisa investigada por meio da audição~isão, emi ssão e tato evolue con comitantemente com o aprimorame nto da i n teligênc ia "per se" tal como ocorre com a linguagem. O método utilizado na pesquisa foi o de observação me diante filmagens mensais do suje ito durante 24 meses. Os e pisódios relativos aos c i nco primeiros meses foram filmados em ambiente natural. Os dezenove restantes foram documentados no Centro de Produções do Curso de PÓ s -Graduação da Faculdade de Educa ção da UFRGS .A análise das atuações do sujeito da pesquisa foi fe i ta de acordo com as seis fases do desenvolvimento da "Inteligência SensÓrio-Motora" segundo Piaget A primeira fase estuda "0 Exercicio dos Reflexos". Na segunda fase, foram estudados os há bitos adquiridos relativos às transmutaçê5es básicas da "Sucção, Visão, Fonação, Audição, Preensão e Adaptações Sensório-Motoras Intencionais". Na terceira fase, foram analisadas as ''Reações Circulares Secundár ias" . Na quarta fase I, foram investigadas "A Coordenação dos Esquemas Secundários e sua Aplicação às Novas Situações". Na quarta fase I foram observadas "A Assimilação, A Acomodação e a Organização Própria dos Esquemas Móveis". Na quinta fase,foram estudadas, "A Reação Circular Terciária e a Descoberta de Novos Meios por Experimentação Ativa." Na sexta fase, focalizou-se "A Invenção de Novos Meios Bor Combinação Mental. Em todas essas seis fase s procurou-se observar o paralelismo entre manifestações da inteligência "per se" e a inteligência musical, o que ficou documentado nos filmes. Concluiu- se que existe tal paralelismo. / This study is based on Jean Piaget's theory of cognitive development . It consists of an exploratory - descriptive longitudinal study of the spontaneous rhythmical and melodical manifestations during the firs t two year s of life. The subject of this case study is a boy, born o f natural birth. Piaget's conception of intellec t ual development was chosen because its biological and logic o-mathematic a basis provides a better understanding of music development, taking the nature of music into consideration. The objective of this study is to verify if the spontaneous manifestation of musical intelligence of the research subject, investigated through hearing, vision, sound emission and touch evol v·es simul taneously wi th the improvement of intelligence "itself" as it occur with language. The method utilized in the study was observation by means of filming the subject during 24 months. The episodes of the firs t five months were filmed in the natural environment. The remaining 19 episodes were recorded in the Produc tion Center of the School of Education of UFRGS The analysis of the subject's behavior was done according to the six stages of development of "Sensorimotor Intelligence" according to Piaget. The first s tage studies the "Exercise of Ref le xes". In the second stage we studied the habits relative to the basic changes of "Sucking, Vision, Speech, Hearing, Grasping and Intentional Sensorimotor Adaptations". In the third stage we analysed the "Secondary Circular Reaction " . In the fourth stage (a) we investigated the "Coordenation of Secondary Schernata and their Application to New Stituations. In the fourth stage (b) we observed "Assirnilation, Accornodation, and the Characteristic Organization of Mobile Schernata" . In the fifth phase we studied the " Terciary Circular Reaction and the Discovery of New Mean Through Active Experirnentat ion " . In the s i xth stage , we f ocused the "Invention of New Means Through Mental Cornbination " . In all these phases we tried to observe the parallelisrn between rna nifestations of intelligence " per se" and of musica l intelligence, which was docurnented i n the filrns . We concluded that there is such parallelisrn .

Thesis (M.A.)--Chinese University of Hong Kong. / Bibliography: p. [45]-48.

Thesis (M.A.)--Boston University

Denna studie har undersökt om barn uppfattar information i ett brädspel baserat på designheuristiker. Designheuristikerna har arbetats fram med inspiration och stöd från teorier hämtade från Koivisto och Korhonen (2014) och Federoff (2002).Brädspelet spelades sedan av deltagare i åldrarna sju och åtta. Mängden av information som uppfattats undersöktes genom att analysera deltagarnas verbala svar och kroppsspråk på intervjufrågor som ställdes under spelomgången. Jean Piagets Utvecklingsteori (Wadsworth 2003) användes för att avgöra vilka kognitiva förmågor som kunde ligga till grund för deltagarnas beteende under undersökningen.Resultatet indikerade att deltagarna uppfattade en övervägande mängd information från designheuristikerna. Detta gäller alla designheuristiker förutom en, som på grund av problem med validiteten av insamlad data inte har ett pålitligt resultat. Ett framtida arbete skulle kunna fokuseras på vilken del i spelutvecklingen som kan utvecklas och förbättras istället för vilken del av artefakten som barnen uppfattar.

<p>Detta examensarbete behandlar rollspel som undervisningsmetod inom historia på gymnasiet. Syftet var att undersöka hur denna undervisningsmetod stämmer in på pedagogiska teorier, samt vilket utrymme den har inom styrdokumenten Lpf 94 och kursplanen. De teorier som analyserades är de som representeras av Dewey, Piaget och Vygotskij. Läroplanen och kursplanen för historia A analyserades med hjälp av Blooms kunskapstaxonomi. Resultatet visar att rollspel i vissa delar passar in i pedagogiska teorier. Ingen av de för denna undersökning aktuella teorierna stämde helt in på rollspel som undervisningsmetod. Dock finns det element i teorierna som gör det. Rollspel kan skilja sig åt till form och innehåll. Därav presenteras inga generella resultat. De för denna uppsats aktuella rollspelen syftar i första hand till stegen knowedge, comprehension och application i Blooms taxonomi. Stegen högre upp kan eftersträvas beroende på hur spelet är utformat.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka förhållandet mellan ämnesintegrering och</p><p>ämnesindelning ur ett elevperspektiv. Denna undersökning bygger på en kvantitativ metod</p><p>och tar sitt empiriska avstamp i 38 tidslinjer konstruerade av två åttondeklasser. Den ena</p><p>klassen har arbetat mycket under ämnesintegrerade förhållanden och den andra har arbetat</p><p>mycket under ämnesindelade förhållanden. För att kunna jämföra klasserna valde vi ett</p><p>kontrollbegrepp – historiemedvetenhet. Historiemedvetenhet är en förmåga som alla elever på</p><p>grundskolans senare år ska tillägna sig och därför blir detta begrepp vår beröringspunkt</p><p>mellan klasserna. Vi jämför hur klassernas historiemedvetenhet tar sig uttryck för att se om</p><p>det finns likheter och skillnader, och huruvida det ämnesintegrerade alternativt ämnesindelade</p><p>förhållningssättet till undervisning kan vara en faktor i detta, genom att knyta an resultatet till</p><p>tre stora pedagogiska huvudriktningar. Dessa huvudriktningar har alla mer eller mindre haft</p><p>influens på skolans styrdokument och är de som företräds av John Dewey, Lev Vygotskij och</p><p>Jean Piaget. Vårt resultat visar att det finns en skillnad mellan klasserna avseende deras</p><p>historiemedvetande och att detta kan relateras till teorier om lärande.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Det här arbetet utgör en studie av Piagets och Vygotskijs teorier om kunskapsutveckling hos individen. Piagets och Vygotskij teorier har i flertalet andra texter presenterats som varandras motsatser. I stället för att skapa ett huvudsakligt motsatsförhållande har den här studien försökt att om inte kombinera så åtminstone relatera Piagets och Vygotskijs teorier på området. Vygotskij har fokuserat på processer runt den lärande människan, men inte uteslutande. Piaget har fokuserat på processer inuti den lärande människan, men inte uteslutande. Studien har försökt skapa ett rum runt författarna, genom ett urval av deras texter, där texterna kan relateras till varandra. Det här rummet avspeglar ett försök till att återföra tolkningar av texterna till texternas ursprungliga sammanhang. Hos Piaget finns synen på att all kunskap är evigt föränderlig och omformbar. Om Vygotskijs syn på lärandet placeras i sitt sammanhang av dialektik, framgår det att lärandet hos individen har en del i så väl reproduktion som produktion. Här blir också Vygotskijs syn på människans kreativitet och fantasi betydelsefull i förståelsen av lärandet. Det här kan relateras till Piagets konstruktivistiska syn på lärandet, där lärandet gestaltar sig som att förstå genom att upptäcka och skapa egna samband.</p><p>KEYWORDS: Piaget, Vygotskij, Kunskap, Förståelse, Dialektik.</p> / <p>Abstract</p><p>This work constitutes a study of the respective theories concerning the individual growth and development of knowledge according to Jean Piaget and Lev Vygotsky. Piaget’s and Vygotsky’s respective views have in other works been interpreted mostly as being each others opposites. Rather than opposing the two, this study has tried to combine the two or at least relate the two to each other in looking at the construction or development of knowledge of the individual. Vygotsky on the one hand, in analysing the growth of knowledge, concentrates on the processes in the surroundings of the individual, but not exclusively. Piaget on the other hand in analysing the growth of knowledge looks at what goes on inside the individual, but not exclusively. This works has tried to focus on certain elements that would recreate some pieces of the original context for Piaget’s and Vygotsky’s respective work on the subject. In looking at Piaget’s views it becomes clear that all knowledge is in a state of perpetual evolution. By placing Vygotsky’s view on learning and the growth of knowledge of the individual within an original context of dialectics, it becomes clear that learning has two distinctive properties that cannot be overlooked: Learning is a process of production and reproduction. Here, Vygotsky’s views on the roles played by creativity and imagination within human thinking become important elements of understanding the process of learning. This can be related to Piaget’s constructivist view, that learning takes place within a process of discovery and invention.</p><p>KEYWORDS: Piaget, Vygotsky, Knowledge, Understanding, Dialectics,</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka förhållandet mellan ämnesintegrering och ämnesindelning ur ett elevperspektiv. Denna undersökning bygger på en kvantitativ metod och tar sitt empiriska avstamp i 38 tidslinjer konstruerade av två åttondeklasser. Den ena klassen har arbetat mycket under ämnesintegrerade förhållanden och den andra har arbetat mycket under ämnesindelade förhållanden. För att kunna jämföra klasserna valde vi ett kontrollbegrepp – historiemedvetenhet. Historiemedvetenhet är en förmåga som alla elever på grundskolans senare år ska tillägna sig och därför blir detta begrepp vår beröringspunkt mellan klasserna. Vi jämför hur klassernas historiemedvetenhet tar sig uttryck för att se om det finns likheter och skillnader, och huruvida det ämnesintegrerade alternativt ämnesindelade förhållningssättet till undervisning kan vara en faktor i detta, genom att knyta an resultatet till tre stora pedagogiska huvudriktningar. Dessa huvudriktningar har alla mer eller mindre haft influens på skolans styrdokument och är de som företräds av John Dewey, Lev Vygotskij och Jean Piaget. Vårt resultat visar att det finns en skillnad mellan klasserna avseende deras historiemedvetande och att detta kan relateras till teorier om lärande.

Detta är en studie som har sin utgångspunkt i Pierre M. van Hieles teori om lärande i geometri, som presenterades 1986 i boken Structure and Insight. Van Hiele har i boken vidareutvecklat sin och Dina van Hiele-Geldofs ursprungliga lärandeteori från 1955. Vår studie har som syfte att se om van Hieles teori går att tillämpa i en individuell, skriftlig diagnos för att nivåbestämma elever i årskurs 1 på gymnasiet.

Understanding how students learn, that is, how they recognize, process, and internalize new information, is vital to any teacher’s success. Although many theories exist in this field, I have selected three strong theories to initiate a discussion that I see as suggestive of a new, cohesive theory that represents a synthesis of all three. For the purposes of this report, I have selected the theories of constructivism and social constructivism from Piaget and Vygotsky, Bronfenbrenner’s Ecological Systems theory, and Chaos theory as the basis for my proposed model. In the report, these three theories are deconstructed, and various components of each are then synthesized to suggest a comprehensive model. It is my intent that my proposed model be helpful to teachers in designing and tailoring instruction for their students. By understanding the relationships and inter-relationships of the child to the various systems that affect him/her, the teacher can better engage all students toward a successful outcome. / text