<p>Uppsatsens syfte är att belysa hur vision, målstyrning och feedback upplevs av omsorgspersonal då de dagligen inte har tillgång till en fysiskt närvarande chef. För att uppnå vårt syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ studie,</p><p>i en mellanstor kommun som aktivt arbetar med vision och målstyrning sedan ett antal år tillbaka. Det empiriska materialet utgörs av fyra stycken intervjuer med omsorgspersonal utifrån semistrukturerade frågor. Våra frågeställningar är följande:</p><p> </p><ul type="disc"><li>Hur upplever omsorgspersonalen på självstyrande enheter implementering och förankring av organisationens vision i sitt dagliga arbete? </li></ul><p> </p><ul type="disc"><li>Hur upplever omsorgspersonalen på självstyrande enheter att målstyrning fungerar?</li></ul><p> </p><ul type="disc"><li>Hur upplever omsorgspersonalen på<strong> </strong>självstyrande enheter möjligheten till feedback med en fysiskt frånvarande chef?  </li></ul><p> </p><ul type="disc"><li>Vad anser omsorgspersonalen på självstyrande enheter om chefens närvaro/frånvaro?</li></ul><p> </p><p>För att tolka och analysera vår empiri, har ett hermeneutiskt förhållningssätt och en abduktiv ansats använts. Därefter har vi kategoriserat empirin till olika teman utifrån våra frågeställningar. Dessa utmynnade i meningsfullhet, begriplighet och bekräftelse. Teorier som använts för att analysera empirin är KASAM och Maslows Behovstrappa. Resultatet visar på att visionen inte var förankrad hos samtliga informanter, målstyrningsprocessen upplevdes fungera tillfredställande, men att det fanns ett behov av mer feedback. Vår slutsats är att chefens närvaro har betydelse för att implementera och förankra meningsfulla faktorer såsom visionsarbete och personlig feedback i det dagliga arbetet.<strong></strong></p><p> </p>

Uppsatsens syfte är att belysa hur vision, målstyrning och feedback upplevs av omsorgspersonal då de dagligen inte har tillgång till en fysiskt närvarande chef. För att uppnå vårt syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ studie, i en mellanstor kommun som aktivt arbetar med vision och målstyrning sedan ett antal år tillbaka. Det empiriska materialet utgörs av fyra stycken intervjuer med omsorgspersonal utifrån semistrukturerade frågor. Våra frågeställningar är följande:   <ul type="disc">Hur upplever omsorgspersonalen på självstyrande enheter implementering och förankring av organisationens vision i sitt dagliga arbete?   <ul type="disc">Hur upplever omsorgspersonalen på självstyrande enheter att målstyrning fungerar?   <ul type="disc">Hur upplever omsorgspersonalen på självstyrande enheter möjligheten till feedback med en fysiskt frånvarande chef?    <ul type="disc">Vad anser omsorgspersonalen på självstyrande enheter om chefens närvaro/frånvaro?   För att tolka och analysera vår empiri, har ett hermeneutiskt förhållningssätt och en abduktiv ansats använts. Därefter har vi kategoriserat empirin till olika teman utifrån våra frågeställningar. Dessa utmynnade i meningsfullhet, begriplighet och bekräftelse. Teorier som använts för att analysera empirin är KASAM och Maslows Behovstrappa. Resultatet visar på att visionen inte var förankrad hos samtliga informanter, målstyrningsprocessen upplevdes fungera tillfredställande, men att det fanns ett behov av mer feedback. Vår slutsats är att chefens närvaro har betydelse för att implementera och förankra meningsfulla faktorer såsom visionsarbete och personlig feedback i det dagliga arbetet.

The study is based on a human science perspective in which we are interested in the school as a workplace for adults and work with personnel issues. The aim is to contribute with new knowledge about what conditions an employee considers important to carry out their work, and employees' experiences of working in large personnel groups. We have made a case study in a Swedish local primary school for students in lower ages, with between 60-70 employees. We conducted nine semi- structured interviews with a hand-picked selection of employees from different occupational groups in the school. The study is empirical data -driven qualitative with abductive approach. To analyze the collected datamaterial, we have used the empirical data -driven thematic analysis. From the results of the study some aspects appear clearly; employees need to be seen by his/her boss, importance of employee autonomy and employee experience of stress. Some employees feel to a greater extent than others that they are seen by their boss and have the opportunity to influence their work situation. This appears to be linked to the type of relationship the employee has to school management.

SAMMANFATTNING Bakgrund- Samhället i stort och byggindustrin specifikt står idag inför stora utmaningar med projekt som skjuts upp eller stannar av helt på grund av den ekonomiska kris vi idag upplever. Både privatpersoner och företagen märker kraftigt av höga räntor, hög inflation och dyra varupriser. För att organisationer inom byggindustrin ska klara denna utmaning krävs det aktiva ledare som är beredda på förändringar inom deras organisation, vilket exempelvis handlar om att implementera strategier i styrningen av organisationen. Detta ger organisationerna möjligheter att klara av kriser på ett så lindrigt sätt som möjligt. Genom att intervjua företagsledare inom byggindustrin lyfter studien aspekter som anses vara viktiga för att styra bolaget mot så bra resultat som möjligt i tider av ekonomiska kriser.  Syfte- Syftet med denna magisteruppsats är att öka den befintliga förståelsen kring hur organisationsstrukturer, bolagsstyrning och ledarskapsstrategier påverkar och förändras i den valda branschen genom ekonomiska kriser. Metod- Magisteruppsatsen bygger på en fallstudie av företag inom byggindustrin i Sverige. Utöver tidigare forskning i ämnet, baseras studien främst på kvalitativa data som samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Totalt har 12 intervjuer utförts, där det empiriska materialet analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultat- Resultatet från denna studie har gjort en rad intressanta fynd som både bekräftar och utmanar tidigare litteratur och teorier. De resultat som utmärker sig mest är bland annat de platta organisationernas snabba anpassning till ekonomiska kriser. Även ledarens roll har fått en ökad förståelse då flertalet aktörer delat med sig av sina erfarenheter. Slutligen har nya insikter tillkommit till hur bolagsstyrning inom byggindustrin kan hjälpa ledare navigera genom ekonomiska kriser med hjälp av bland annat mångfald och externa ledamöter. Forskningsbegränsningar/implikationer- Studien begränsas då den endast bygger på företag inom byggindustrin i Sverige, vilket bör tas i hänsyn även vad gäller resultatets tolkning. Fallstudien ökar förståelsen och bidrar med insyn kring hur bolagsstyrning och ledarskap förändras inom den valda branschen genom ekonomiska kristider. Originalitet/värde- Studiens bidrag är till de redan befintliga teorierna kring ledarskapsstrategier och bolagsstyrning. Studien bidrar med en ökad förståelse samt fördjupning i hur organisationer och ledare betraktar samt agerar i tider av ekonomiska kriser. / Background- Society in general and the construction industry specifically are currently facing significant challenges with projects being postponed or coming to a complete halt due to the economic crisis we are experiencing today. Both individuals and companies are strongly affected by high interest rates, inflation, and expensive commodity prices. To cope with this challenge, organizations within the construction industry requires proactive leaders who are prepared for changes within their organization, such as implementing strategies in organizational governance. This provides organizations with opportunities to navigate crises as smoothly as possible. By interviewing business leaders in the construction industry, the study highlights aspects that are considered as important for steering the company towards the best possible outcomes in times of economic crisis. Purpose- The purpose of this master’s thesis is to increase the existing understanding of how organizational structures, corporate governance, and leadership strategies affect and change in the chosen industry through economic crisis. Method- The master’s thesis is based on a case study of companies in the construction industry in Sweden. In addition to previous research on the subject, the study is primarily based on qualitative data collected through semi-structured interviews. A total of 12 interviews have been conducted, where the empirical material has been analyzed using a thematic analysis. Findings- The results of this study have yielded a range of interesting findings that both confirm and challenge previous literature and theories. The most notable result includes the rapid adaption of flat organizations to economic crises. Additionally, there has been an increase understanding of the leader’s role as multiple stakeholders have shared their experiences. Finally, new insights have emerged on how corporate governance within the construction industry can assist leaders in navigating economic crises, with the help of diversity and external board members, among other factors. Research limitations/ implications- The study is limited as it is only based on companies within the construction industry in Sweden. This should also be considered when interpreting the results. The case study increases understanding and contributes with insight into how corporate governance and leadership change within the chosen industry, in times of economic crisis. Originality/value- The study’s contribution is to the already existing theories around leadership strategies and corporate governance. The study contributes to an increased understanding and deepening of how organizations and leaders considers and act in times of economic crisis.

Syftet med denna studie är att förstå hur fenomenet platthet fungerar och upplevs i organisationer samt att få en ökad förståelse för självorganisering och formella och informella strukturer i icke-hierarkiska organisationer. En experimentell fenomenologisk studie gjordes på svenska platta organisationer med kriteriet få eller inga mellannivåer av chefer. Metoden som användes var en metodkombination där gruppintervjuer och djupintervjuer kombinerades. Totalt intervjuades åtta antal personer på företagen där en semistrukturerad intervjuguide användes som baserades på Jo Freemans essä The Tyranny of structurelessness från 1970. Det empiriska materialet kategoriserades senare genom en tematisk innehållsanalys och analyserades genom tre ansatser för att kunna identifiera och beskriva hur företagen var platta. Resultatet och analysen visade att de två företagen kunde anses vara platta på olika sätt. Andra fynd var att konceptet platt är komplext där olika faktorer samspelar med varandra. Vidare forskning bör fokusera på om det är organisationen som initierar platthet eller om rätt individer väljs in i en organisation och gör den platt. Vidare forskning kan också fokusera på intersektionalitet och hur identitet och makt samspelar i en platt organisation för att främja demokratisk deltagarmakt. / The purpose of this study is to understand how the phenomenon of flatness works and is experienced in organizations and to gain an increased understanding of self-organization and formal and informal structures in non-hierarchical organizations. An experimental phenomenological study was conducted on two flat organizations in Sweden with the criterion of few or no middle levels of managers. The method used was a method combination where group interviews and in-depth interviews were combined. A total of eight people were interviewed at the companies where a semi-structured interview guide based on Jo Freeman's essay The Tyranny of structurelessness from 1970 were used. The empirical material was later categorized through a thematic content analysis and analyzed through three approaches to be able to identify and describe how the companies were flat. The result and the analysis showed that the two companies could be considered flat in different ways. Other findings were that the concept flat is complex where different factors interact with each other. Further research should focus on whether it is the organization that initiates flatness or whether the right individuals are selected into an organization and make it flat. Further research can also focus on intersectionality and how identity and power interact in a flat organization to promote democratic participation.