Forskning visar att barn i behov av särskilt stöd inte deltar i lek med kamrater i samma utsträckning som sina kamrater och därmed riskerar att missa viktiga delar i sin utveckling såsom samspel och delaktighet. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheter och hinder med det evidensbaserade materialet Play Time/social Time som metod för att utveckla sociala färdigheter och samspel i lek hos barn i behov av särskilt stöd och deras kamrater. Studien belyser ett sociokulturellt perspektiv där lärande och utveckling sker genom samspel med andra. Det empiriska materialet har samlats in genom fyra observationer på två förskoleavdelningar och fem fokussamtal med två förskollärare. Ett framträdande resultat visar att förskollärarna ser positivt på att använda sig av ett evidensbaserat material för att träna lek och samspel med barnen då de kan se att det skulle gagna alla barn på flera plan. Att synliggöra leken och lekfärdigheter för både barn och pedagoger som en demokratisk rättighet i förskolans verksamhet ses också som en vinst med programmet. Ett dilemma deltagarna uppmärksammar handlar bland annat om hur kamrater kan motiveras att vara rollmodeller i leken. Diskussionens tyngdpunkt ligger i resultatets synliggörande av miljöns betydelse för sociala möten och kamraternas roll i programmet. / Research shows that children in need of special support do not participate in play with peers to the same extent as their peers and therefore risk missing important parts of their development, such as interaction and participation. The purpose of this study was to examine opportunities and possible barriers in the application of the evidence-based program Playtime / Social Time, as a method to develop social skills and interaction in the play of children with special educational needs and their peers, using a peer-mediated approach. The study highlights a socio-cultural perspective where learning and development takes place through interaction with others. The empirical data were collected through four observations in two inclusive pre-school classes with XX children aged 3-5, and through five focus conversations with two preschool teachers during 5 weeks, when the application of some program activities was carried out by the teachers in their classes. One prominent result shows that preschool teachers welcomes the use of an evidence-based material to practice play and interaction with the children. The teachers believe that it would benefit all children on many levels. Another perceived benefit of the program is that it contributes to making play and play skills visible for teachers and children and give support in considering play as a democratic right for children. An issue, which the participants acknowledge they have to think more about, concerns if and how peers would be motivated to be role models in the play situation. The focus of the discussion lies in the result of the importance of the environment for social encounters and on the importance of the role of peers in the program. / Lek och samspel för alla barn i inkluderande förskolemiljöer

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur pedagoger beskriver möjligheter och hinder med användningen av interaktionsfärdighetsprogrammet Play Time Social Time (PTST) i svensk förskoleverksamhet samt att undersöka hur de upplever att programmet kan främja en inkluderande verksamhet genom arrangerade lekstunder. Fem intervjusamtal har genomförts med två pedagoger som är verksamma på en förskola i Stor-Stockholm. På förskolan genomfördes även en observation under en arrangerad lekstund. Datainsamlingen analyserades kvalitativt och förslag på hur programmet kan anpassas till svensk förskoleverksamhet synliggjordes. Det framkom att de arrangerade lekstunderna bidrog till att samspel uppstod mellan barn som i vanliga fall inte interagerar med varandra samt lockade till lek hos alla barn, men framförallt hos barn som var i behov av särskilt stöd. Studien visar även att arrangerade lekstunder upplevs underlätta för pedagoger i skapandet av en inkluderande verksamhet. Avslutningsvis diskuteras hur pedagoger kan förhålla sig till barnet och lärmiljön och hur PTST kan anpassas till svensk förskoleverksamhet utifrån ett barnperspektiv. Vidare diskuteras vilka förutsättningar pedagogerna behöver för att skapa meningsfulla situationer där barnen kan interagera och inkluderas, samt hur specialpedagogen kan bidra med sin kompetens i detta arbete. / The aim of this study was to investigate how two preschool teachers describes possible applications and difficulties that might arise when using the interaction program Play Time Social Time (PTST) in a Swedish preschool. The aim was also to investigate how the playtime activities suggested by PTST that the teachers arranged in their preschool were evaluated by the teachers and if they were viewed as beneficial in promoting inclusion and participation in interactions among the children.   Five interviewa with two preschool teachers were conducted who are operating in a preschool in Stockholm, and one observation has been conducted during one arranged playtime. The data collection was analysed qualitatively and gave indications about how PTST can be adapted into Swedish preschool.   According to the teachers the arranged playtimes facilitated interaction between children that usually did not interact, as well as they attracted to play for every child, but mostly those children who were in need of special support. The teachers experienced that arranging playtimes contributed to the pursuit of inclusive education. The preschool teachers beliefs about children's learning and the role of the environment in preschool are also discussed and how PTST could be adapted and used into Swedish preschools.   The paper discusses how the preschool teachers may create situations so that children interact and participate in an inclusive learning environment and also how special pedagogues  may support these processes. / Lek och samspel för alla barn i inkluderande förskolemiljöer

Playing and socializing is of great importance for children's fellowship, participation and inclusion in preschool. Research show that children in need of special education are at risk of exclusion from playing and socializing with other children for various reasons. This study takes a qualitative approach aimed at describing and analyzing the Play Time/Social Time (PT/ST) program and its utility in the inclusive milieu of the Swedish preschools.  The PT/ST program strives to give each and every child the opportunity to develop the skills needed for social interplay in order to create a positive experience that can contribute to increased participation and inclusion for all. Data was collected from five semistructured interviews with a preschool teacher as well as observations from two lessons and two activities from the program PT/ST, all of which were supervised by the same teacher and involved four children. The analysis takes its inspiration from phenomenology, which seeks to find the units of purpose and meaning within the studied phenomenon. We explore the meeting between, and utility of, the PT/ST program with regards to the Swedish preschool system. The interrogated preschool teacher holds the learning of social interplay and social competence to be the most significant lesson the preschool can impart on young children, and that PT/ST could be useful towards this end. It could also create a unified approach towards giving all children equal opportunity for participation. The conclusion we draw is that the intentions of the preschool teacher will matter greatly for how they assess and work with the interplay and socializing between children. The PT/ST program will not alone guarantee any increased social competence, but could create the conditions and opportunities for each and every child to gain the experience and knowledge of social interplay through playtime in an inclusive preschool setting. / Lek och samspel har en mycket stor betydelse för barns gemenskap, delaktighet och inkludering i förskolan. Forskning visar att barn i behov av särskilt stöd av olika anledningar kan riskera att inte bli delaktiga i lek och samspel med andra barn. Denna studie har en kvalitativ forskningsansats där syftet med studien har varit att beskriva och analysera programmet PlayTime/Social Time (PT/ST) och dess användbarhet i den svenska inkluderande förskolemiljön. Programmet PT/ST syftar till att ge alla barn och varje barn möjlighet att utveckla samspelsfärdigheter. Detta för att ge positiva erfarenheter av gemensam lek och social samvaro för alla barn och varje barn, vilket därmed kan bidra till ökad delaktighet och inkludering för barn i förskolan. Empirin samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med en förskollärare, samt observationer där förskolläraren genomförde två samlingar och två arrangerade lekstunder ur programmet PT/ST. Vid observationerna deltog fyra barn. Analysarbetet har inspirerats av fenomenologin, vilken syftar till att finna de studerade fenomenens meningsbärande enheter. Studiens resultat belyser programmet PT/STs möte med och användbarhet i svensk förskola. Resultatet visade att förskolläraren anser att arbetet med barns sociala samspel och att utveckla barns sociala kompetens är förskolans viktigaste uppgift, och i detta arbete skulle PT/ST kunna vara användbart för att ge barn erfarenheter och kunnande av samspelsfärdigheter. Resultatet visar även att programmet PT/ST skulle kunna vara användbart i syfte att skapa ett gemensamt förhållningssätt i barngruppen om alla barn får möjlighet att delta. Studiens slutsats är att förskollärares intentioner har stor betydelse för hur de värderar och arbetar med barns lek och samspel. Att förskolor arbetar utifrån programmet PT/ST, är ingen garanti för att barnen blir mer socialt kompetenta, men det kan skapa förutsättningar och ge möjligheter för alla barn och varje barn att få erfarenheter och kunnande i samspelsfärdigheter och gemensam lek i inkluderande förskolemiljöer. / Lek och samspel för alla barn i inkluderande förskolemiljöer