No description available.

The purpose of this essay is to study what is characteristic for popular historical writing. The purpose is also to both problematize popular history and to see its abilities, which leads to the essay's focus on historical literacy and the popular historical writing's capacity to attach to its own contemporary. The essay aims to study the response that three popular history books got after their publication, partly from historians in the academic world, partly from the public. The essay also aims to study how one can use popular history as a teacher during class, focusing on the curriculum that applies for high school. The result of this study shows several characteristic aspects for popular historical writing. The three popular history books are attaching to their own contemporary numerous times. It also shows that the response that the books got after their publication were mainly critical from historians in the academic world. The response that the books got from the public can be summarized as both critical and acclaiming. The result of this study also shows that popular history can be well used in educational purposes in areas of teaching that concern both use of history and source critisicm.

The aim of this study is to examine how national identity is expressed in popular history books for children. The source material consists of five popular history books from between 1962 and 1993. The books have been analysed using the method of conceptual history. This method is based on the assumption that language will always reflect the cultural, political and social world, which is why it's well suited for an analysis of the presence of an idea (the nation) in text. The chosen concept for this study is "the Swedes". The concept's synonyms, opposites and associated words are identifed. This is followed by a discussion based on the theoretical framework and historical background. The essay concludes that expressions of national identity are present in all five books, but in different forms and to varying degrees.

Följande uppsats undersöker tre svenska populärhistoriska mediers förhållande till begreppethistorisk sanning. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de populärhistoriska mediernakonstruerar historiska narrativ genom att finna likheter och skillnader i mediernas förhållandetill begreppet historisk sanning. Undersökningen grundas i en genusanalys med komparativmetod. Uppsatsen diskuterar även definitionerna av historia som riktar sig till en bred publikutifrån olika forskares syn på populärhistorien. Uppsatsen fann att de undersökta mediernahade olika förhållande till historisk sanning och således olika ingångar för att bedrivanarrativet i historien. Gemensamt för alla medierna var dock att de tjänar på att ta efter någraav den vetenskapliga historiens metoder, som t.ex. att använda sig av arkivstudier och bedrivaanalyser i sina produktioner.

Syftet med denna studie var att undersöka Sveriges radios podd P3 Historia och på vilket sätt som podden förmedlar historia. Detta genom att undersöka poddens historiebruk, narrativ utifrån struktur och innehåll, samt vilka metoder som används för att skapa nyfikenhet och intresse hos lyssnaren. Resultatet av undersökningen visade att P3 Historia har ett personcentrerat innehåll där kvinnliga aktörer utgör ca 50 % av poddavsnitten. Podden har ett tydligt politisk-pedagogiskt och kommersiellt historiebruk, men innehåller även inslag som tyder på ett existentiellt historiebruk. Den narrativa analysen visade att poddavsnittet har en tydlig handlingsdriven karaktär och där den inledande dramatiseringen i avsnittet syftar till att skapa nyfikenhet och intresse hos lyssnaren.

Syftet med examensarbetet var att göra en kvalitativ historiedidaktisk studie av gymnasieelevers intresse för historia i allmänhet och förståelse av en specifik historiekulturell artefakt i synnerhet. Detta är inte minst intressant med hänsyn till läroplanens riktlinjer om undervisningens anpassning och beaktande av elevernas erfarenhets- och livsvärld. En klass i respektive Historia A, B och C – sammanlagt åttio elever – fick läsa historikern, författaren och akademiledamoten Peter Englunds essä ”Om fattigdomens historia”. Därefter fick de svara på ett frågeformulär med öppna frågor om läsningen och deras förhållande till historiekultur i stort. Analysen av resultaten kom att problematisera och lyfta fram två huvudsakliga kritiska faktorer i historieundervisningen och fyra förslag på didaktiska och pedagogiska strategier för att i möjligaste mån utgå från och möta eleverna i densamma. Förslagen skiftar mellan erfarenhetspedagogikens tillmötesgående och en främmandegörande pedagogiks kritiska bearbetning av elevernas erfarenhets- och livsvärld.