Syftet med detta utvecklingsarbete är att arbeta fram en metod för att använda Minecraft i förskolans undervisning. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv utforskar jag de didaktiska möjligheterna i Minecraft tillsammans med barnen. Planeringen av aktiviteterna har utgått från förståelsen att lärande sker i interaktion med andra personer. Utvecklingsarbetet syftar till att stärka det gemensamma lärandet och samarbetet mellan barnen. Att uppmuntra andra pedagoger att ta steget till att använda digitala verktyg i arbetet med barn. I studien används en förenklad Learning Study-modell där arbetet utgått från planerade aktiviteter med barn i åldern 4–6 år i syfte att utveckla intresset för matematik och matematiska begrepp.Hur kan ett digitalt spel som Minecraft användas som verktyg i matematikundervisningen i förskolan? I följande arbete beskrivs några konkreta metoder för användandet av Minecraft i undervisning av främst matematik, samt förslag på fortsatta pedagogiska aktiviteter. Barnen som har deltagit har visat stort intresse för projektet och även spontant använt Minecraft-inspirerade lekar och skapande aktiviteter.

The effects of sex and tutorial instructions were studied as they influence the hour concept development of the pre-school child. The research was conducted at Utah State University Child Development Laboratories with twenty-two, three to five-year-old children enrolled at the time. Each child received three training sessions with the author. It was found that the twenty-two children who had received individualized instruction on the hour concept showed a significant concept of a clock when the large hand was always constant on the numeral twelve. The findings indicate that there was no significant difference between boys and girls on their ability to retain the hour concept from post-test 1 to post-test 2. No significant difference was found in the learning ability between boys and girls in this study.

A research experiment was performed in the Utah State University Child Development Laboratory on a group of pre-school children consisting of ten boys and ten girls between the ages of three and four years in an attempt to discover that teaching method which will best sustain a child's interest while teaching a foreign language in an experimental situation. The procedure involved the evaluation of three different methods. 1) German conversation in a group utilizing audio-visual aids, 2) Group singing of a German song, and 3) Telling a story in German using a flannel board with illustrations. These three methods were performed three times each over a five-week period. The results showed that there was not statistically a significant difference. The findings did show, however, that the flannelboard story sustained the interest of the group best, next the singing of a German song and the least effective was conversation in German. The results did indicate that the interest of the children dropped considerably from the first to the third time that the conversation method was performed. The interest of the children increased considerably from the first to the third time that the singing of a German Bong was performed. The interest of the children appeared to stay about the same over the three times that the flannel-board story was performed. Femininity and masculinity appear to influence the responses of children to a language-learning situation. That method which will best sustain children's interest in a language-learning situation appears to be dependent on where the children are in their familiarity with the language.

The principal aim of this master´s thesis has been to analyze the available Czech and foreign cartographic works that may be used wholly or partly for preschool children. A design and a model of an orientation map of a village for educational needs in nursery schools and the first stage of primary schools are part of the work. A basic map of the village of Boretice (a disctrict of Breclav) has been used as a basis for creation of my own design of a map. The usability of the newly designed map has been tested in the local nursery school.

No description available.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka musikens betydelse för förskolebarnens allmänna utveckling. Med intervjuer och observationer på fyra förskolor i Skåne län har jag undersökt vilken betydelse pedagogerna anser att musiken har för förskolebarnens allmänna utveckling, hur de använder musiken i sitt arbete, samt i vilket syfte. Sammanfattningsvis tyder mina resultat på att musik har stor betydelse för barnens utveckling såväl språkligt som motoriskt. Under intervjuerna framkom att pedagogerna avsiktligt använder musiken både som metod och som verktyg för att stimulera utvecklingen av framförallt språk och motorik. En annan viktig anledning till att använda musik i förskolan, är att den skapar glädje och gemenskap i barngruppen. Dessutom anses musik vara ett utmärkt uttryckssätt för barnens känslor och kreativitet. / The purpose of this essay is to consider the significance of music regarding the development of pre-school children in general. With interviews and observations in four pre-schools in the region of Skåne, Sweden, I have exmined the levels of significance that the teachers believe the music has on pre-school children in general. Further on, I looked into how the teachers use the music in their work and in what purpose. From the results of my research it seems that the music has an important significance on the development of the child, both concerning the language developoment and the motory development. During the interviews it turned out that the teachers used the music on purpose, both as a method and as a tool in order to stimulate the development of the language and the physical movements. An other important reason to use music in pre-school is that it creates joy, happiness and it strenghen the bondings within a group of children. In adition the music may be an exelent way to let the child to express its feelings and creativity.

The purpose of this study was to validate heart rate recording (Polar Vantage XL), and accelerometry (Tritrac-R3D) against a direct observational technique (BEACHES) in the assessment of physical activity in 49 healthy male and female pre-schoolers (3.0 to 5.9 yrs). Activity was assessed in a controlled laboratory environment and in 2 field trials during spontaneous uncontrolled activity. During the laboratory session, subjects wore a heart rate monitor and an accelerometer while performing a choreographed routine of activities. The actual level was coded concurrently on the BEACHES scale by a trained observer. The three measures were significantly correlated during the laboratory (r = 0.76-0.85) and field (r = 0.50-0.85) conditions. There was no difference in mean scores for activity level of the group between two different days of field observation, however, there was considerable intra-subject variability as reflected by the low to moderate rank order correlations for all techniques. It was found that a measurement interval of greater than 5 min would likely increase the correlations. These findings suggest that the three measures of PA provide similar information about the level of PA in both a controlled and the free play environment, and pre-school children as a group generally maintain a similar level of activity from day to day. / Thesis / Master of Science (MS)

Denna studie handlar om hur surfplattan kan användas i den dagliga verksamheten på en förskola, samt hur den nya tekniken uppfattats av barnen. Jag genomförde en studie med observationer och intervjuer på en fyra till fem års avdelning. Anledningen till att jag valde den förskolan jag valde var för att jag vart där tidigare och arbetat och hoppades att barnen skulle känna igen mig och känna sig mer bekväma med att svara på frågor. Med hjälp av intervjuer och observationer ville jag ta reda på om surfplattor har någon användning i förskolan. Det jag har sett är att surfplattan mycket väl kan användas i pedagogiskt syfte. / This study deals with how the new tablet device can be used in daily practice in a pre-school, and how new technology is perceived by the children. I conducted a study using observations and interviews on a four to five year department. The reason I chose the pre-school I chose was because i have practiced there and hoped that the children would recognize me and feel more comfortable with answering questions. With interviews and observations I wanted to find out if the usage of tablets can be used in pre-schools. My conclusion is that it can be used advantageously for educational purposes.

Lärare i dagens skola förväntas att vilja arbeta tillsammans med andra lärare i arbetslag, men har dock en lång tradition bakom sig att individuellt planera och leda arbetet i klassummet. Förskollärare å sin sida har en längre tradition bakom sig att tillsammans planera och leda arbetet bland barnen. Men vad är viktigt för samarbete i arbetslag? Syftet med studien är att bidra till kunskap om variationer i förskollärares och lärares tankar kring arbetslag i förskola och skola med fokus på det som uppfattas vara betydelsefullt för samarbete, för att sedan jämföra dessa båda yrkesgruppers uppfattningar. Med hjälp av en kvalitativ metod har tre lärare samt tre förskollärare intervjuats för att hitta olika sätt att förstå vad som är betydelsefullt för samarbete i arbetslag. Utsagorna tolkades för att hitta variationer samt likheter och skillnader i förskollärarnas respektive lärarnas uppfattningar. I resultatet presenteras ett antal variationer av uppfattningar genom likvärdiga kategorier, som anses betydelsefulla för samarbete i arbetslag. Resultatet visade på likheter i lärares och förskollärares sätt att uppfatta vad som är viktigt för samarbete, men även skillnader. Tid till att planera och diskutera i arbetslaget, tillåtande klimat, arbetslagets sammansättning och utbildning är exempel på vad som uppfattades vara betydelsefullt. Resultatet sätts sedan i ett sammanhang där vi diskuterar vårt resultat i förhållande till tidigare forskning och vilka konsekvenser detta medför i dagens förskola och skola. / In today’s education system, teachers are expected to work together with other teachers as a team; however teachers have a long history of individually planning and leading work in the classroom. On the other hand, pre-school teachers have an even longer tradition of collaboratively planning for and leading the classroom among their colleagues. Given these two differing approaches, what contributes to cooperation in a work team? This study will further the knowledge of variations in preschool teachers and teachers’ thoughts about working together as a team and what´s important for collaboration for to compare and contrast these approaches. Through qualitative research three teachers and three pre-school teachers have been interviewed in order to uncover what contributes to cooperation in teacher teams. The teachers and pre-school teachers’ statements were interpreted to find similarities and differences among their understandings. Although some differences were found among the two groups, the results display similarities in the teachers and pre-school teachers’ understanding of what is important for cooperation. Time to plan and discuss, the group climate, and the composition of members and education were all provided as examples of what is important for cooperation among teaching teams. The results are put in context as we discuss their relationship to earlier research and the consequences that this will have in today’s pre-schools and schools.

This essay is included as a sub-study of a survey about child poverty, which the Department of Sociology at Uppsala University, the Ombudsman for Children and Gillbergska Stiftelsen (the Gillberg’s foundation) has been commissioned by Uppsala Town to implement. The intent of this essay is to investigate how three pre-school managers in the municipal preschool in Uppsala describe child poverty, how they see the preschool’s social responsibility and how they manage child poverty in their practical operation. The essay is a qualitative study and informants' responses has been analyzed and related to symbolic interactionism, the thesis theoretical basis. The results show that pre-school managers' understanding and description of child poverty differ. Child poverty is not a topic discussed very much in early childhood education and insight into families' financial situation is very small. Preschool managers testify that families rarely talk about their financial situation and poverty seem to be seen as something private that the school should not put themselves in, poverty also seems to be associated with shame. Preschool heads out that preschool has responsibility for all children within the business and is responsible for getting views on child abuse but preschool's role in relation to economically disadvantaged children seems to be unclear and there are no general guidelines on how to act if a child is struggling financially. / Denna uppsats ingår som en delstudie i ett kartläggningsprojekt om barnfattigdom som Sociologiska Institutionen vid Uppsala Universitet, Barnombudsmannen och Gillbergska Stiftelsen fått i uppdrag från Uppsala kommun att genomföra. Uppsatsens syfte är att undersöka hur tre förskolechefer inom den kommunala förskoleverksamheten i Uppsala beskriver barnfattigdom, hur de ser på förskolans sociala ansvar samt hur man arbetar med och hanterar barnfattigdom inom verksamheten i praktiken. Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie och informanternas svar har analyserats utifrån meningskoncentrerad innehållsanalys kopplat till tidigare forskning och begrepp från symbolisk interaktionism, uppsatsens teoretiska utgångspunkt. Resultaten visar att förskolechefernas förståelse och beskrivning av barnfattigdom skiljer sig åt. Barnfattigdom är inget ämne som diskuteras speciellt mycket inom förskoleverksamheten och insynen i familjernas ekonomiska situation är mycket liten. Resultaten visar att det finns en välvilja hos personalen att hjälpa utsatta barn men att det är svårt att tala om fattigdom med föräldrarna eftersom det är förknippat med skam. Fattigdom tycks ses som något privat och något som förskolan inte ska lägga sig i ifall inte familjerna själva väljer att öppna sig, vilket familjer tycks göra i mycket liten utsträckning. Förskole-cheferna påpekar att förskolan har ansvar för alla barn inom verksamheten och är ansvarig för att få syn på barn som far illa men förskolans roll i förhållande till ekonomiskt utsatta barn tycks vara oklar och det saknas generella riktlinjer för hur man ska agera om ett barn har det svårt ekonomiskt.