ABSTRACT Background Pre-eclampsia is a condition that affects approximately 3-7% of pregnant women annually and is the most common cause of perinatal and maternal morbidity and mortality. For a long time, pre-eclampsia has been called "the disease of theories" because the etiology of the condition is not fully understood. More recent studies explain pre-eclampsia as a condition consisting of two stages. In the first stage, impaired trophoblast invasion occurs through the decidualized endometrium resulting in incomplete remodelling of the spiral artery which in turn leads to constricted vessels and placental ischaemia. Placental ischaemia causes, in the second stage, the release of immune cells, cytokines and anti-angiogenesis markers which in turn leads to the maternal endothelial dysfunction that occurs in pre-eclampsia.   Pre-eclampsia is divided into different classes depending on the week of pregnancy in which it develops. The subgroups are referred to as early, premature and term pre-eclampsia. Women who suffer from pre-eclampsia during pregnancy tend to develop cardiovascular diseases later in life and the baby born is at risk of developing chronic diseases.  Necessary symptoms for diagnosis of the disease are hypertension in normotensive women and/or proteinuria. In addition, the woman may suffer from renal insufficiency or hepatic insufficiency. Some of the risk factors that can lead to pre-eclampsia are chronic hypertension, multiple gestation and high maternal BMI.  The American College of Obstetricians and Gynecologists (ACOG) recommends acetylsalicylic acid for women who are at moderate to high risk of developing pre-eclampsia. Acetylsalicylic acid has several effects including inhibition of platelet aggregation via irreversible inhibition of cyclooxygenase (COX) acting on endothelial function.  Aim The study was performed to analyze whether pregnant women with moderate and high risk for pre-eclampsia routinely receive a prophylactic effect of low-dose acetylsalicylic acid and to investigate whether it can reduce the incidence of preterm delivery.   Methods and materials Relevant scientific clinical randomised trials were searched using the Pubmed medical database and search engine. Five studies between 2012-2022 were reviewed and selected.  Results The aspirin doses used in studies 1-4 ranged from 100-160 mg and were administered daily. The studies did not show any statistically significant difference on pre-eclampsia development between the group administered aspirin or placebo. Study 5, on the other hand, analysed whether aspirin had any effect on reducing the incidence of, among other things, preterm labour (<37 weeks of gestation). The results of study 5 showed that preterm labour occurred in 11.6% of women treated with aspirin compared with 13.1% of cases in the placebo group, which was statistically significant. Discussion ACOG guidelines as well as the international recommendations seem to base their evidence on insufficient older studies. The studies that have been analysed show no prophylactic effect of aspirin. Although there were fewer pre-eclampsia cases in the aspirin groups compared to the placebo groups, the difference was not significant. However, the results of study 5 may be unreliable because the study was conducted in low- to middle-income countries where there is a higher risk of preterm birth and that a minimal treatment may play a major role. Therefore, several larger international studies conducted on relevant aspects are needed to demonstrate the effect of aspirin on pre-eclampsia.

Under år 2003-2009 utgjorde hypertensiva sjukdomar, såsom eklampsi och preeklampsi, 14,0% av värdens mödradödlighet. Preeklampsi kännetecknas vanligtvis av kliniska observationer av hypertoni och signifikant proteinuri i graviditetens andra trimester. Inom diagnostiken används en riskbedömningsprogramvara som kan beräkna vilken sannolikhetsgrad den havande kvinnan har för att utveckla preeklampsi. Förutom mätning av blodtryck och proteinuri har biomarkören placenta growth factor 1 (PlGF-1) visat ett högt prediktivt värde vid bedömningen. Studien syftade till att kartlägga och fördjupa sig i metoderna som analyserar biomarkören samt verifiera metoden för PlGF på instrumentet Brahms Kryptor compact plus. Fördjupningen baserades på granskning av vetenskapliga artiklar och resulterade i två manuella och tre automatiserade metoder. Metoden Quantikine användes i 47% av artiklarna och konstaterades som studiens golden standard. Vid jämförelse av metoderna sågs en lägre bakgrundsstörning, en högre sensitivitet samt en kortare analystid hos de automatiserade metoderna. Den laborativa verifieringen innefattade bestämning av överensstämmelse med externt laboratorium, beräkning av instrumentets provsmitta mellan höga och låga prov samt kvantifiering av inomserie- och mellanliggande precision. Verifieringen resulterade i en god överensstämmelse (r=0,953, p=0,327) med det externa laboratoriet, en konstaterad provsmitta på 0,04% samt en god precision inom leverantörens angivelser. / Between 2003-2009 hypertensive disorders as eclampsia and preeclampsia constituted 14.0% of the world’s maternal mortality. Preeclampsia characterize as clinical observations of hypertension and significant proteinuria in the second trimester of pregnancy. In diagnostics a risk assessment software is normally used to estimate the probability of developing the disorder. Besides calculating the blood pressure and proteinuria, the placenta growth factor 1 (PlGF-1) has proven to possess a high predictive value. The study’s aim was to chart the different methods used to quantify the biomarker and verify the method for PlGF on Brahms Kryptor compact plus. The recess was based on review of scientific articles and resulted in the findings of two manual and three automated methods. The method Quantikine was used in 47% of the articles and was seen as the golden standard of the study. When comparing the methods a lower signal to noise-ratio, a higher sensitivity and a shorter assay time was observed in the automated methods. The verification contained determination of compliance with an external laboratory, calculation of carry over and quantification of inter-assay and intra-assay precision. The verification resulted in a good compliance (r=0.953, p=0,327) with the external laboratory, a carry over at 0,04% and a good precision within the providers indication.

<p>Bakgrund: Preeklampsi är en allvarlig graviditetskomplikation som drabbar kvinnor över hela världen. Sjukdomen är den största orsaken till gravida kvinnors ohälsa och dödlighet.</p><p>Syftet: Syftet med studien var att kartlägga vilka övervakningsmetoder som används vid preeklampsi samt studera evidensen av metoderna.</p><p>Metod: Författarna har genomfört en litteraturstudie. Detta har genomförts genom granskning och sammanställning av litteratur samt databassökning i PubMed för att finna vetenskapliga artiklar. Till resultatet valdes femton vetenskapliga studier.</p><p>Resultat. Evidens finns för att följa blodtryck- och urinkontroller som påvisar förändringar i sjukdomen. Kontrollerna bör följas av blodprover om kvinnan har konstaterad preeklampsi eftersom dessa visar försämring av sjukdomen. Att mäta flödet i arteria uterina via doppler kan bedöma kvinnans risk att utveckla preeklampsi. Mer forskning behövs för att låta kvinnan själv mäta sitt blodtryck hemma via självövervakning. Stark evidens finns för att fortsätta kontrollera preeklampsitillståndet postpartum.</p><p>Slutsats:  Att mäta flödet i arteria uterina via doppler i graviditetsvecka 22-24  ger möjlighet till riskbedömning speciellt för tidig preeklampsi. Regelbunden kontroll av blodtrycket och proteinuri är effektivt för att upptäcka  preeklampsi både under graviditeten, förlossningen och postpartum och för övervakning av tillståndet. Blodprover kan användas som komplement   för att upptäcka koagulationsrubbningar, försämrad njurfunktion och leverpåverkan.</p>

Bakgrund: Preeklampsi är en allvarlig graviditetskomplikation som drabbar kvinnor över hela världen. Sjukdomen är den största orsaken till gravida kvinnors ohälsa och dödlighet. Syftet: Syftet med studien var att kartlägga vilka övervakningsmetoder som används vid preeklampsi samt studera evidensen av metoderna. Metod: Författarna har genomfört en litteraturstudie. Detta har genomförts genom granskning och sammanställning av litteratur samt databassökning i PubMed för att finna vetenskapliga artiklar. Till resultatet valdes femton vetenskapliga studier. Resultat. Evidens finns för att följa blodtryck- och urinkontroller som påvisar förändringar i sjukdomen. Kontrollerna bör följas av blodprover om kvinnan har konstaterad preeklampsi eftersom dessa visar försämring av sjukdomen. Att mäta flödet i arteria uterina via doppler kan bedöma kvinnans risk att utveckla preeklampsi. Mer forskning behövs för att låta kvinnan själv mäta sitt blodtryck hemma via självövervakning. Stark evidens finns för att fortsätta kontrollera preeklampsitillståndet postpartum. Slutsats:  Att mäta flödet i arteria uterina via doppler i graviditetsvecka 22-24  ger möjlighet till riskbedömning speciellt för tidig preeklampsi. Regelbunden kontroll av blodtrycket och proteinuri är effektivt för att upptäcka  preeklampsi både under graviditeten, förlossningen och postpartum och för övervakning av tillståndet. Blodprover kan användas som komplement   för att upptäcka koagulationsrubbningar, försämrad njurfunktion och leverpåverkan.

This dissertation investigates the treatment of eclampsia in Sweden at the turn of the 20th century, paying particular attention to two treatments, the “Active treatment” and “Stroganoff’s treatment”. The aim is to investigate the evolving medicalization of eclampsia in Sweden by analyzing the interdisciplinary discussion on eclampsia in the Swedish medical journals. Eclampsia has been described by physicians as the “disease of a thousand theories”, an enigma or a riddle without an answer. The disease has been known since antiquity, as evidenced by its presence in the Hippocratic corpus, but has been without a cure to this day. In the latter half of the 19th century and the beginning of the 20th century, treatments of eclampsia emerged that – at the time – seemed to hold promise. Eclampsia has been described as an insidious disease that strikes the patient as lightning from a clear blue sky.In 1843 the Scottish doctor John Lever connected albuminuria with the onset of eclampsia which allowed for early diagnostic of eclampsia. This marked a new way of perceiving eclampsia; no longer was it just an acute disease, but a progressive disease that could be treated before it became life threatening. The discovery of albuminuria became an important clue in the formation of the theory that eclampsia was caused by an unknown poisoning. Since no cure could be found, preventing the onset of eclampsia became a higher priority.The only known way of ending the progression of the disease was to end the pregnancy – a method used since the 18th century. This was usually done by caesarian section, an operation that during the 19th and early 20th century could be just as fatal as the disease itself. A change came in the late the 19th century with the discovery of new operating techniques, better hygiene, and the introduction of general anesthetics, which reduced the amount of fatalities connected with operations. The caesarian section eventually became the choice of treatment for eclampsia known as the “Active treatment”. This4treatment was challenged by “Stroganoff’s treatment”, which was a reformed version of the older treatment of eclampsia. The version of “Stroganoff’s treatment” used by Swedish doctors, which incorporated caesarian section, gave them a broader range of treatments that could be modified to suit different scenarios in a way that was impossible using just the “Active treatment”. The two treatments were discussed in Swedish medical journals throughout the beginning of the 20th century, and their discussion shows the growing medicalization of eclampsia during this time.

Bakgrund: Kadmium (Cd) är ett metalliskt grundämne med välkända negativa hälsoeffekter som vi exponeras för i vår miljö, till stor del genom kosten. Preeklampsi drabbar årligen 3-7 % av alla gravida kvinnor och är en av de vanligaste orsakerna till sjuklighet och dödlighet för modern och en stor orsak till prematuritet och hämmad fostertillväxt. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan Cd och preeklampsi och i så fall vad sambandet/sambanden kan vara. Metod: Arbetet är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar som sammanfattats. Resultat: Samtliga sju artiklar visar ett samband mellan Cd och preeklampsi. I experimentella modeller på dräktiga råttor som exponeras för Cd så utvecklar råttorna karakteristika för preeklampsi inklusive högt blodtryck. Hos människor observeras signifikanta samband mellan preeklampsi och högre Cd-halter i blod, serum samt fostervatten. Slutsats: Artiklarna visar att det finns ett samband mellan Cd och preeklampsi även om det inte går att fastställa att det rör sig om direkta orsakssamband utan fortsatt forskning. / Background: Cadmium (Cd) is a metallic element with well-known negative health effects that we are exposed to in our environment, largely through diet. Preeclampsia annually affects 3-7% of all pregnant women and is one of the most common causes of morbidity and mortality for the mother and a major cause of prematurity and fetal growth retardation. Purpose: The purpose of the study was to investigate whether there is any correlation between Cd and preeclampsia and, if so, what the connection may be. Method: This study is a literature review based on scientific articles summarized. Results: All seven articles show a correlation between Cd and preeclampsia. In experimental models on pregnant rats exposed to Cd, rats develop characteristics of preeclampsia including high blood pressure. In humans, significant association between preeclampsia and higher Cd levels are observed in blood, serum and amniotic fluid. Conclusion: The articles show that there is a correlation between Cd and preeclampsia, although it cannot be established that it is a direct causal link without further research.

Sweden's maternal and childcare services have received recognition for maintaining high standards and employing effective risk-reduction strategies, leading to improved childbirth outcomes. However, these services face contemporary challenges exacerbated by evolving public health dynamics, including the increasing prevalence of obesity among Swedish adults, which mirrors trends in maternal healthcare and poses significant risks during pregnancy. Two significant risks during pregnancy are gestational diabetes mellitus (GDM) and preeclampsia. The rise in these pathophysiological conditions emphasizes the necessity for specialized maternal care approaches. In response, there is growing interest in utilizing technological innovations like glucose and blood pressure sensors for enhanced monitoring and proactive healthcare solutions during pregnancy.  This thesis investigates the intersection of maternal healthcare, technological advancements, and public health challenges in Sweden, aiming to identify innovative approaches to maternal care and explore the potential of glucose and blood pressure sensors in improving outcomes. To achieve it, an extensive literature review established a robust foundation, focusing on women's and maternity care trends and the impact of BMI on pregnancy outcomes. Interviews with healthcare professionals from diverse fields provided further insights, leading to an in-depth cause analysis and technology assessment. Subsequently, a mockup was developed based on the gathered information, utilizing JavaScript for program development and incorporating user feedback. Real-world data acquisition was explored using APIs, particularly Dexcom, for glucose monitoring. The design process employed Figma, ensuring visual appeal and functional integration, followed by comprehensive evaluation involving functional, usability, and compatibility testing to refine the mockup interface in alignment with stakeholder expectations.  The results of this study reveal two primary insights into maternal healthcare enhancement: Firstly, through a comprehensive literature review and stakeholder interviews, key challenges and potential solutions were identified, emphasizing the importance of interdisciplinary collaboration. Secondly, developing and evaluating a mockup integrating sensor technology demonstrated promising prospects for real-time monitoring and management, highlighting the potential for improving maternal health outcomes. These findings underscore the importance of integrating self-monitoring technology into maternal healthcare to enhance monitoring capabilities and address contemporary challenges in pregnancy care. / Sveriges mödra- och barnavårdstjänster har fått erkännande för att upprätthålla höga standarder och använda effektiva riskminskningsstrategier, vilket har lett till förbättrade förlossningsresultat. Emellertid möter dessa tjänster samtida utmaningar förvärrade av utvecklande folkhälsodynamik, inklusive den ökande förekomsten av fetma bland svenska vuxna, vilket speglar trender inom mödrahälsovård och innebär betydande risker under graviditeten. Två av dessa risker är graviditetsdiabetes mellitus och preeklampsi. Ökningen av dessa patofysiologiska tillstånd understryker behovet av nyanserade mödravårdsmetoder. Som svar finns det ett växande intresse för att använda teknologiska innovationer som glukos- och blodtryckssensorer för förbättrad övervakning och proaktiva hälsolösningar under graviditeten. Denna avhandling undersöker korsningen mellan mödrahälsovård, tekniska framsteg och folkhälsoutmaningar i Sverige, med målet att identifiera innovativa angreppssätt för mödraomsorg och utforska potentialen hos glukos- och blodtryckssensorer för att förbättra resultat.  För att uppnå detta etablerades en gedigen litteraturgenomgång som fokuserade på trender inom kvinnors och mödravård samt BMI:s påverkan på graviditetsresultat. Intervjuer med vårdpersonal från olika områden gav ytterligare insikter, vilket ledde till en djupgående orsaksanalys och teknisk bedömning. Därefter utvecklades en prototyp baserad på den insamlade informationen, med användning av JavaScript för programutveckling och inkorporering av användarfeedback. Verklig datainsamling utforskades med hjälp av API:er, särskilt Dexcom, för glukosövervakning. Designprocessen använde Figma för visuellt tilltalande och funktionell integration, följt av omfattande utvärderingar som involverade funktions-, användbarhets- och kompatibilitetstester för att förbättra prototypens gränssnitt i linje med intressenternas förväntningar.  Resultaten av denna studie belyser två primära insikter om förbättringar inom mödrahälsovård: För det första identifierades nyckelutmaningar och potentiella lösningar genom en omfattande litteraturgenomgång och intervjuer med intressenter, vilket betonar vikten av tvärvetenskapligt samarbete. För det andra visade utveckling och utvärdering av en prototyp som integrerar sensorteknik lovande framtidsutsikter för realtidsövervakning och hantering, vilket belyser potentialen för att förbättra mödrahälso-resultat. Dessa resultat understryker vikten av att integrera självövervakningsteknik i mödrahälsovård för att förbättra övervakningsmöjligheter och adressera samtida utmaningar inom graviditetsvård.