Parmi les risques naturels, le risque d’inondation est le plus fréquent et le plus dommageable en France avec près de 50 % des communes exposées. Dans le département du Haut-Rhin, c’est 80 % des communes qui sont concernées. L’absence d’étude historique approfondie sur les inondations en Alsace et plus particulièrement sur celles de la Lauch, théâtre des derniers grands évènements, a constitué la principale motivation quant au choix de ce sujet. A défaut de pouvoir éradiquer ce risque, l’Homme a, au cours de l’histoire, engagé des actions palliatives pour s’en prémunir. De quelle manière et dans quelle mesure, les évènements historiques ont-ils été pris en considération dans les politiques de gestion et de prévention du risque d’inondation mises en place dans la vallée de la Lauch, durant plus de deux siècles ? Pour répondre à cette problématique, nous avons eu recours à une approche diachronique, avec pour point de départ l’évènement funeste de février 1990, et adopté une démarche interdisciplinaire. S’appuyant sur un important corpus de sources, cette thèse met en perspective l’évolution de la gestion des inondations sur la période considérée en fonction des évènements hydrologiques restitués via une méthode régressive, des enjeux, des contextes politiques très contrastés, et des acteurs, tant au plan local, national, qu’européen. S’inscrivant dans une logique de démarche appliquée, cette étude a pour ambition d’améliorer l’information sur les phénomènes et de constituer un « socle de connaissances scientifiques » pour une meilleure maîtrise du risque. Ainsi, il paraît fondamental de connaître l’aléa afin de pouvoir l’anticiper, s’en prémunir et mieux le gérer. / Among the natural hazards, the flood risk is the most frequent and the most harmful in France with about 50 % of the municipalities exposed. In the Haut-Rhin department, 80 % of the municipalities are concerned. We have chosen this subject because no historic study exists about floods in Alsace and especially about the Lauch valley, where the last big events have taken place. In front of the impossibility to eradicate the risk, the Man committed palliative actions to protect himself through history. How have the historic events been taken into consideration in policies of management and prevention of the flood risk in the Lauch valley for more than two centuries ? To answer this question, we have used a diachronic approach which begins with the disastrous event of February 1990, and adopted an interdisciplinary method. Based on an important corpus of sources, this thesis puts in perspective the evolution of the management of the floods over the period considered according to the hydrological events restored via a regressive method, the stakes, the very contrasted political contexts and the actors, over the local, national and European plans. This thesis is part of a logic of applied reasoning and has for ambition to improve the information about the phenomena and to constitute a "basis of scientific knowledge" for a better control of the risk. This way, it seems fundamental to know flood hazard to be able to anticipate it, to manage it better and to protect ourselves.

Problematisk skolfrånvaro har uppmärksammats efter att en statlig utredning 2016 kom fram till att det finns bristande kunskap inom området i Sverige. Studiens syfte är att undersöka hur specialpedagogen används i det främjande arbetet för skolnärvaro och det förebyggande och åtgärdande arbetet vid problematisk skolfrånvaro utifrån 20 kommunala handlingsplaner. Frågorna är: Vilka insatser för närvaro och problematisk skolfrånvaro, som beskrivs i de kommunala handlingsplanerna, kan kopplas till specialpedagogen? På vilka nivåer (individ-, grupp- och organisationsnivå) används specialpedagogen i arbetet med att främja närvaro och att förebygga och åtgärda problematisk skolfrånvaro? En kvalitativ dokumentanalys gjordes utifrån sex kategorier. Systemteori och specialpedagogiska perspektiv användes i analysen för att belysa studiens frågor. Sammanfattningsvis visar studien att specialpedagogen kopplas explicit till uppgifter som till exempel fördjupad kartläggning vid skolfrånvaro och specialpedagogiskt stöd till enskild elev på individnivå. Specialpedagogen nämns implicit genom elevhälsans arbete på organisationsnivå i ett fåtal handlingsplaner.  I diskussionen lyfts varför handlingsplanerna bör uttrycka det främjande och förebyggande arbetet och hur det förebyggande och åtgärdande arbetet kan utvecklas i det systematiska kvalitetsarbetet kopplat till specialpedagogens kompetens. Därutöver diskuteras även den specialpedagogiska kompetensen och dess roll i elevhälsan, riskerna med frånvaroteam och behovet av att utveckla ämnet problematisk skolfrånvaro i den specialpedagogiska utbildningen. / Problematic school absenteeism as first identified as a problem in 2016 when a government inquiry concluded that there was a lack of proper knowledge on the subject in Sweden. The purpose of this paper is to explore how 20 municipalities, via their schools’ action plans and policies, utilize special educators with regard to students’ problematic school absenteeism through the use of early intervention, and preventative and supportive measures. Examined will be: How is the special educator involved in the efforts to curb problematic school absenteeism? On what levels (individual, group or organizational) is the special educator engaged to promote attendance and to prevent and remedy problematic school absenteeism? The observational basis for this paper is a qualitative analysis of action plans from twenty different municipalities. This analysis was made based on six categories. Systems theory and special needs perspectives were used in the analysis to highlight the questions posed in this paper. In summary, the special educator is explicitly connected to certain tasks such as the in-depth tracking of absenteeism and the support for students with special needs. More often, the responsibilities included under the special educator’s purview are implicitly included in the framework for the team responsible for student well-being. The discussion addresses why action plans must describe supportive and preventative measures and ways in which preventive and remedial activities can be developed during systematic quality processes linked to the special educator's skills set. Additionally, discussed were the special educator’s roll in the team responsible for student well-being, the pros and cons with the absenteeism-teams and even the need to develop understanding for this subject in training for the special educator.