De samhällsorienterande ämnena ligger till stor del i grund för att skapa ansvarstagande medborgare i dagens samhälle. Elever inom autismspektrumet har generellt svårt med sociala interaktioner och kunskapskraven för de samhällsorienterande ämnena i grundskolan årkurs 4-6 kräver att man ska diskutera, resonera, jämföra och analysera. Hur hjälper och motiverar verksamma lärare dessa elever att bli ansvarstagande medborgare genom att nå upp till kunskapskraven i de samhällsorienterande ämnena? Hur ser problematiken ut för elever inom autismspektrumet och hur upplever lärare den problematiken? Syftet med studien är att ta reda på hur verksamma lärare anpassar sin undervisning för att motivera elever inom autismspektrumet att nå upp till kunskapskraven inom de samhällsorienterande ämnena i grundskolan årskurs 4-6. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv och kvalitativa intervjuer används som metod. Resultatet visar att anpassningar som lärare använder för att motivera elever inom autismspektrumet att nå upp till kunskapskraven i de samhällsorienterande ämnena stämmer överens med det tidigare forskning visar.

Studiens syfte var att ta reda på huruvida undervisningsmetoder för att utveckla elevernas muntliga, kommunikativa förmågor skulle vara synliga vid observationer av två lärares engelskundervisning i årskurs 4. Syftet var även att genom intervjuer få kunskap om de undervisande lärarnas syn på att utveckla elevernas förmåga att muntligt kommunicera på engelska och om deras arbetssätt innehöll aktiviteter för att främja denna utveckling. Resultatet visade att det fanns flera faktorer som inverkade på möjligheterna att anamma ett kommunikativt arbetssätt i klassrummet men att båda lärare ställde sig positiva till att använda dessa arbetsmetoder för att lära ut engelska.

Uppsatsen syfte är att öka kunskapen om vilka olika arbetssätt lärare använder för att inkludera nyanlända elever i samhällskunskapsundervisningen. Studien är en kvalitativ intervjustudie med inspiration från en fenomenologisk livsvärldsansats. Genom en kvalitativ forskningsintervju med grundskollärare i årskurs 4–6 har data samlats in och sedan kategoriserats. De tre teman som resultatet består av är: verktyg för inkludering, svårigheter vid inkludering och vikten av samhällskunskapsämnet. Studiens teoretiska utgångspunkt är sociokulturell teori och utifrån detta perspektiv har resultatet analyserats och teoretiska tolkningar har skapats. Resultatet i undersökningen visar att lärarna använder sig av flera olika verktyg för att inkludera nyanlända elever i samhällskunskapsundervisningen. Det framkommer att inkludering är ett svårtolkat begrepp som är väldigt beroende av individen vilket betyder att inkludering kan se väldigt olika ut. Samarbete med studiehandledare, ämnesövergripande arbetssätt, digitala verktyg, placering, att skapa förförståelse hos eleverna, gemenskap och samspel är alla viktiga delar i inkluderingsprocessen. I resultatet tas även svårigheter vid inkludering upp och dessa är bland annat abstrakta ämnesbegrepp, brister i svenska språket, svårigheter vid socialt samspel, missförstånd, elevernas olika erfarenheter, elevernas verklighetssyn, samhällskunskapsämnets breda innehåll och det faktum att ämnet är kontextbundet. Lärarna i studien är eniga om att samhällskunskapsämnet är en viktig del av de nyanlända elevernas inkluderingsprocess i det svenska samhället. / The purpose of this study is to increase the knowledge of different working methods teachers use to include newly arrived pupils in social studies. The study is a qualitative interview study with inspiration from a phenomenological life-world approach. Through a qualitative research interview with primary school teachers in grades 4–6, data has been collected. The collected data has been categorized based on three themes. The three themes that the result consists of are: tools for inclusion, inclusion difficulties and the importance of the social science topic. The theoretical starting point of the study is socio-cultural theory and from this perspective the result has been analyzed and theoretical interpretations have been created.   The results of the study show that teachers use several different tools to include newly arrived pupils in social studies. It appears that inclusion is a difficult-to-interpret-concept that is very dependent on the individual, which means that inclusion can look very different depending on the individual. Collaboration with study supervisors, interdisciplinary workingmethods, digital tools, placement, creating understanding of the students, community and interaction are all important parts of the inclusionprocess. The result also show difficulties with inclusion and these include abstract subject concepts, deficiencies in the Swedish language, difficulties in social interaction, misunderstandings, the students 'different experiences, the students' view of reality, the broad content of the social science subject and the fact that the subject is contextual. The teachers in the study agree that the subject of social studies is an important part of the newly arrived pupils' inclusionprocess in Swedish society.