No description available.

Helicobacter pylori (HP) är en mycket vanlig bakterie och 50 % av jordens befolkning bär på denna bakterie.  1982 bevisade australiensarna Barry Marshall och Robin Warren att bakterien kunde överleva i magens sura miljö. Bakterien orsakar kronisk inflammation genom att skada slemhinnan i magsäcken och tolvfingertarmen och kan ge upphov till magsår. Efter upptäckten av H. pylori har Världshälsoorganisationen (WHO) deklarerat bakterien som en klass 1-carcinogen. H. pylori-behandlingen består av trippelterapi där två olika sorters antibiotika tillsammans med PPI (protonpumpshämmare) används. På grund av problematiken med antibiotikaresistens samt antibiotikaassocierade biverkningar misslyckas 35 % av H. pylori- behandling vid bruk av förstahandsalternativet. Vid misslyckande måste patienten äta tre eller flera sorters antibiotika som ger fler biverkningar. Probiotika är levande bakteriekultur av flera olika stammar av de ”goda” bakterier som återställer balansen i tarmfloran. Syftet med denna studie var att undersöka om probiotika kan vara ett komplement till antibiotikavid behandling  av  H. pylori- infektioner. Metoden som användes var litteratustudier av randomiserade kliniska studier från databasen PubMed och Google Scholar där olika trippelbehandlingar och probiotika-stammar jämförs på patienter med H. pylori. Resultat från studierna visade att för- och efteradministrering med probiotika i samband med trippelbehandling minskar bakteriehalten och förbättrar eradikeringsresultaten. Samtidigt är probiotikakomplement mycket effektivt vad gäller minskning av antibiotikaassocierade biverkningar. Slutsatsen blev att det krävs ytterligare forskning där stora, långsiktiga och placebokontrollerade studier utförs för att bestämma exakt vilken stam eller hur hög dos av probiotika som bör användas . Studieresultaten visar att tillskott med probiotika kan användas som komplement vid behandling av H. pylori-infektioner eftersom detta ökar patientens livskvalitet genom att reducera symtom som H. pylori orsakar och biverkningar från antibiotika.

Bakgrund: Laktos maldigestion är ett vanligt förekommande tillstånd hos mer än 75 procent av den vuxna befolkningen runt om i världen. Hypolaktasi innebär en minskad laktosnedbrytning på grund av en otillräcklig mängd av enzymet laktas. Laktosintolerans känneteckas av gastrointestinala symtom efter intag av laktosinnehållande produkt. Probiotika definieras som levande bakteriekultur och andra mikroorganismer, som i adekvata mängder har en hälsosam effekt hos en värd. Probiotika utgör en del av människans bakterieflora och har i flera studier uppvisat positiva egenskaper på människans mag-tarmhälsa och immunsystem. Syfte: Föreliggande litteraturstudie utvärderar effekten av probiotika vid hypolaktasi och laktosintolerans. Metod: Arbetet inkluderar sju vetenskapliga artiklar som utvärderar effekten av probiotika hos laktosintoleranta individer. Artiklarna erhölls från databasen Pubmed och sökningarna gjordes mellan september 2018 och februari 2019. Resultat: En sammanställning av studiernas resultat har visat på varierande grader av probiotikas effektivitet. I samtliga studier användes probiotika som ett enda behandlingsalternativ av laktos maldigestion. Metoden som användes vid bestämning av graden av intolerans i studierna, var ett laktosbelastningstest följt av utandningstest som är de vanligaste metoderna vid diagnostisering av hypolaktasi  och laktosintolerans. Probiotiska stammar som användes i försöken var olika stammar från Lactobacillus- (L. acidophilus, L. reuteri) och Bifidobakteriefamiljen (B. longum, B. animalis). I fyra av sju studier uppvisade probiotika en statistiskt säkerställd skillnad hos någon eller några av variabler som studerades. En minskning av vätekoncentrationen i utandningsluften efter probiotika tillskott kunde påvisas i tre granskade studierna. En minskning av gastrointestinala symtom så som diarré och flatulens registrerades i fyra av sju studier. Slutsats: En positiv relation har kunnat påvisas mellan probiotiska stammar och hypolaktasi. Regelbundet intag av produkter berikade med probiotika, kan minska symtom så som diarré och flatulens hos laktosintoleranta patienter. Det finns dock fortfarande för lite kunskap kring ämnet för att kunna rekommendera probiotika som ett enda behandlingsalternativ vid hypolaktasi. Det krävs mer forskning med fokus på de specifika probiotiska stammarna, dess ursprung och den adekvata dosen. Probiotika bör dock utan tvekan rekommenderas som ett komplement till behandlingen med enzymet laktas.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka effekter probiotika kan ha vid behandling av parodontala sjukdomar.  Metoden som användes var en kvantitativ allmän litteraturstudie.  Sökningar till litteraturstudien gjordes i databasen PubMed under mars månad 2015.  Litteraturstudiens resultat sammanställdes utifrån åtta vetenskapliga artiklar.  Litteraturstudien visar att behandling av gingivit med hjälp av mekanisk parodontal behandling i kombination med probiotika hade positiva effekter i form av minskning av inflammatoriska mediatorer, reduktion av mängd gingival vätska och reduktion av blödningsindex.  Vid kronisk parodontit visade behandling med probiotika i kombination med mekanisk behandling positiva effekter på reduktion av plackindex, minskning av blödningsindex och fickdjupreduktion.  Probiotika i kombination med parodontal behandling skulle kunna ge goda behandlingsresultat.  Kunskapen om effekten av probiotika som tillägg till mekanisk parodontal behandling är allt för begränsad och delvis motstridig för att kunna ge patienterna någon behandlingsrekommendation.  Det krävs mer forskning.

A breeding colony of lorises kept in the Institute for Functional Morphology at Ruhr-University Bochum got sick from 1995 on, after developing a dysbacteriosis. After diagnosis of an enteritis, a still relatively new treatment with the prebiotic t.p. was tried. The goal of the treatment was to re-establish the balance of the intestinal microflora determined in the status present, and to thus secure survival and improved health of the animals. In the literature part, the meaning of the intestinal microflora for different organs is described.

Many studies describe the beneficial effect of probiotic bacteria of the gastrointestinal tract and their immunomodulatory effects. The aim of this diploma thesis was to evaluate the effect of probiotics, which are commonly used in human and animal nutrition, on the viability of the cells of the immune system. For the experiment were selected blood monocytes, which were isolated from porcine and human blood by dextran sedimentation. Monocyte population was co-cultivated in vitro with probiotic strains Bifidobacterium bifidum, Lactobacillus rhamnosus and Enterococcus faecium for 2 and 4 hours. The percentage of apoptosis and necrosis of monocytes was analysed by flow cytometry. The results showed statistically significant differences in the proportion of apoptotic and necrotic of porcine and human monocytes. It is obvious that the selected strains of probiotics have immunomodulatory effect on immune cells. Enterococcus faecium and Lactobacillus rhamnosus induce cell death of porcine and human monocytes during short-term cultivation in vitro.

No description available.

This disertation thesis aims to determine the effect of probiotic on the cells of immune system – human, procine and rat neutrophils and macrophages. Immune cells were exposed to 3 probiotics – Bifidobacterium bifidum, Lactobacillus rhamnosus and Enterococcus faecium, which are normally included in GIT. The first aim of this study was choose the most appropriate method for the isolation of human and porcine neutrophils and PBMC from peripheral blood. Other aims were to find out whether interactions of probiotics with neutrophils and macrophages affect their lifetime and lead to their structural changes. And whether intraperitoneal administration of probiotics lead to pro-inflammatory polarizoation of macrophages and affect viability of intraperitoneal immune cells. Structural changes of cells were detected by light and transmission electron microscopy. For detection of early and late apoptosis was used flow cytometry and for detection od cytolysis was used LDH aktivity. To determine of effect of probiotics on polarization of rat macrophages, qRT PCR was used. The results of this thesis suggest that all tested probiotics led to a significant increase in early apoptosis in porcine neutrophils and late apoptosis and cytolysis (LDH) in human neutrophils in vitro.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att tarmfloran har stor betydelse för hälsa och att kosten påverkar tarmfloran. Syfte: Att undersöka ett urval av Uppsalastudenters inställning till och kunskap om livsmedel som främjar tarmfloran och hur ofta de tar hänsyn till denna aspekt vid livsmedelsval. Metod: En webbenkät skickades till alla administratörer vid Uppsala Universitet. Vissa institutioner publicerade denna på sin studentportal. Enkäten lades även ut i studentgrupper på facebook. Svarsinsamligen skedde under 12 dagar. Svaren analyserades i SPSS och flera Chi två-tester utfördes för att se om signifikanta samband förekom. Resultat: 727 personer deltog. En signifikant majoritet höll helt eller delvis med att tarmfloran har en stor betydelse för människors hälsa (92%), samt att val av livsmedel till stor del kan påverka tarmfloran (89%). 12% av deltagarna hade dagligen ätit/druckit något med hänsyn till tarmfloran och 32% hade gjort det minst en gång per månad. Temat magproblem framkom efter tolkning av anledningarna till varför/varför inte livsmedel valts med hänsyn till tarmfloran. Den generella kunskapsnivån gällande prebiotika och probiotika tolkades som låg. Slutsats: Grupper som signifikant skiljde sig gällande om de valt livsmedel för dess effekt på tarmfloran var kvinnor, personer äldre än 30 år och studenter som läst kostvetenskap på universitetsnivå. De grupper med signifikant större kunskap var de studenter som läst kostvetenskap på universitetsnivå och de som haft vetenskapliga artiklar som huvudsaklig kunskapskälla. Fler undersökningar inom området tarmflora och konsumenter behövs.

<p>Det finns en rad Functional Food produkter på marknaden och vi har valt att fokusera på probiotiska livsmedel. Syftet med arbetet var att kartlägga hur probiotiska produkter används i vården, av äldre, på vårdboenden i Malmö.</p><p>Förundersökningen visade att 25 av 30 vårdboenden använde probiotika, men förståelsen för vad som menades med probiotika påverkade svaren. Vi valde att djupintervjua personal på sex kommunala vårdboenden och av resultatet framgår det att olika faktorer påverkar användningen av probiotika inom vården.</p><p>I undersökningen kom det tydligt fram att det främsta användningsområdet för probiotiska livsmedel var att motverka mag- och tarmbesvär. Anledningen till användandet berodde dock på flera faktorer. Det tydligaste sambandet som framkom var mellan användning och informationskällor, dvs. experter inom området. Dessa var läkare och dietister som förmedlade trovärdig information om produkternas funktioner. Även produktens konsistens, smak, näringsinnehåll och pris kan begränsa eller gynna användningen. Av resultatet framkom även att probiotika skapar en trygghet genom att det säljs som ett livsmedel och inte som piller. Beaktansvärt är att inget av boendena valde probiotiska produkter efter de effekter som kan påvisas på förpackningen (som Skånemejeriers Proviva). De utgick ifrån att produkterna bar med sig samma positiva egenskaper gentemot mag- och tarmbesvär.</p>