Förskolepersonalens lednings- och ansvarsroller har förtydligats i samband med nya statliga riktlinjer och en ny läroplan, reviderad (2018) då förskolepersonal med olika befattningar visat svårigheter att uppfylla förskolans läroplan, mål och uppdrag. Tolkningen av det nya uppdraget varierar från förskola till förskola. Därför är det viktigt att undersöka hur förskolepersonalen uppfattar de förändringar som skett sedan förskolans läroplan (2018) blev det nuvarande styrdokumentet. Ett ämne som är både relevant och viktigt att undersöka. Studien bygger på tre frågeställningar. Hur rektorer, förskollärare och dagbarnvårdare uppfattar sitt uppdrag i relation till förskolans förändrade uppdrag i läroplanen. Den andra frågan problematiserar vilka förändringar i fråga om ledning och ansvarsfördelning av verksamheten uppfattas av rektorer, förskollärare och dagbarnvårdare som skett i förskolans praktik. Den sista frågan utgår från hur rektorer, förskollärare och dagbarnvårdare uppfattar fördelningen av undervisningsansvaret och hur förändringar har påverkat hur personalen tolkar förskolans processkvalitet och undervisning i praktiken. Utgångspunkten för studien är systemteori, som tittar på helheten, relationer, sammanhang och mönster. Ledarskap ur ett systemteoretiskt perspektiv undersöker motsättningar mellan teori och praktik, mellan vad som sägs och görs. Studien genomfördes med kvalitativ ansats och genom semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal inom ett urval av förskolor. Den första frågan i resultatet utgår från förskolepersonalens tolkning av uppdraget kopplat till "tydligt uppdrag", "undervisning" och "ansvarsroller". "Uppdraget" uppfattas tydligt. "Undervisning" och "ansvarsroller" tolkas olika av förskolepersonal men förskollärares ansvar har förtydligats. Arbetslagets ansvar anses nu utföras tillsammans och dagbarnvårdarens titel ska skrivas ut i förskolans läroplan. Den andra frågan utgår från ledarskap och ansvarsroller i praktiken och förknippas med temat "ledarskap", "ansvarsroller" och "jämställdhet". Ledarskapet beskrivs som komplext och anpassat utifrån behov och situationer. Det tredje numret utgår från processkvalitet och undervisning med temat "gemenskap" och "jämlik samverkan". Tre olika perspektiv på ledarskap synliggörs mellan yrkeskategorierna. Resultatet av studien och analysen diskuteras utifrån tidigare forskning om hur förskolepersonal tolkar uppdraget, hur ledar- och ansvarsroller utövas i praktiken samt undervisnings- och processkvalitet. I studien illustrerar slutsatsen hur ledarskap, ansvarsroller, processkvalitet och undervisning tolkas och tillämpas i förskolan, och det bidrar till kunskap om hur kvalitet och måluppfyllelse mot uppdraget utförs i förskolans praktik. Sökord: pedagogiskt ledarskap, ledarskap, ledning, kvalitet i förskola, förskola, ansvarsfulla roller i förskola, lärande, förskollärare, processkvalitet i förskola, utbildning och kompetens, läroplan, förskoleplan / The preschool staff's management and responsibility roles have been clarified in connection with new state guidelines and a new curriculum, revised (2018) as preschool staff with different positions have shown difficulties in fulfilling the preschool curriculum, goals and assignments. The interpretation of the new assignment varies from preschool to preschool. Therefore, it is important to examine how the preschool staff perceives the changes that have taken place since the preschool curriculum (2018) became the current governing document. A topic that is both relevant and important to investigate. The study is based on three issues. How principals, preschool teachers and childminders perceive their assignment in relation to the preschool's changed assignment in the curriculum. The second question problematizes what changes in terms of management and division of responsibilities of the activities are perceived by principals, preschool teachers and childminders that have taken place in preschool practice. The last question is based on how principals, preschool teachers and childminders perceive the distribution of teaching responsibilities and how changes have affected how staff interpret the preschool's process quality and teaching in practice. The starting point for the study is systems theory, which looks at the whole, relationships, context and patterns. Leadership from a systems theory perspective examines contradictions between theory and practice, between what is said and done. The study was conducted with a qualitative approach and through semi-structured interviews with preschool staff within a selection of preschools. The first issue in the result is based on the preschool staff’s interpretation of the assignment associated with “clear assignment”, “teaching” and “responsibility roles”. The “assignment” is clearly perceived.“Teaching” and “responsibility roles” are interpreted differently by preschool staff but preschool teacher’s responsibilities have been clarified. The responsibility of the work team is now considered to be carried out together and the childminders title should be written out in the preschool curriculum. The second issue is based on leadership and roles of responsibility in practice and is associated with the theme “leadership”,“roles of responsibility” and “equality”. Leadership is described as complex and adapted based on needs and situations. The third issue is based on process quality and teaching with the theme “community” and“equal collaboration”. Three different perspectives on management are made visible between professional categories. The results of the study and analysis are discussed based on previous research on how preschool staff interpret the assignment, how leadership and responsibility roles are exercised in practice, as well as teaching and process quality. In the study conclusion illustrates how leadership, responsibility roles, process quality and teaching are interpreted and applied in preschool, and it contributes to knowledge about how quality and goal fulfillment towards the assignment is performed in preschool practice.

No description available.

No description available.

Die Konferenz »Entwerfen – Entwickeln – Erleben« bietet ein be­sonderes Podium zum Austausch von Wissenschaftlern und Praxis­vertretern aus den zentralen Bereichen der Produktentwicklung. Der vorliegende Band enthält Beiträge der EEE2014 unter anderem zu Innovationsstudien und Zukunftskonzepten für verschiedenste Bran­chen, zu Design Thinking und Designprozessen von frühen Phasen bis zum Qualitätsmanagement, Methoden und Werkzeugen von Mindcards bis Eye-Tracking sowie zu den Themen User Experience und Nutzererleben, Öko-Design, Universal Design und partizipative Gestaltung. Die Technischen Universität Dresden und technischesdesign.org er­möglichten in Kooperation mit der Gruppe Virtuelle Produktentwick­lung der Wissenschaftlichen Gesellschaft für Produktentwicklung (WiGeP), dem Mathematisch-Physikalischen Salon der Staatlichen Kunstsammlungen Dresden und der Hochschule für Bildende Küns­te Dresden die fachübergreifende Diskussion des Schwerpunkt-The­mas inmitten der Dresdner Altstadt. In diesem Band sind die Bei­träge zum Technischen Design enthalten, ein weiterer Band (http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-144963, herausgegeben von Ralph Stelzer) fasst die Beiträge zur Konstruktionstechnik und zur Virtuellen Produktentwick­lung zusammen.:Das Futur II Innovationskonzept zur Optimierung schienengebundener Fahrzeuge Christian Scholz 11 Eco Design Tool – Qualitative Entscheidungsunterstützung in der Produktgestaltung Georg Dwalischwili, Malte Koslowski und Nikolaus Marbach 27 Innovationsstudien als Treiber anwendungsorientierter Forschung – Beispiele aus dem Agrarbereich Christoph Philipp Schreiber, Thomas Herlitzius und Jens Krzywinski 43 Produktentwicklung von Bekleidung und technischen Textilien – 3DDesign/Konstruktion für biegeweiche Materialien Sybille Krzywinski, Ellen Wendt, Jana Siegmund und Lina Girdauskaite 57 Design Thinking: Allgemeingültiger Innovationsprozess? Gavin Melles und Rebekka Fuge 69 Neue Industrial Design Prozesse für die Produktentwicklung – Die Überarbeitung der VDI/VDE-Richtlinie 2424 Gerhard Reichert, Robert Watty und Christian Zimmermann 77 UXX Enterprise oder: Über den Sinn und Unsinn von Entwerfen, User Experience und Modellbau im Spannungsfeld zwischen Design Thinking und User Centered Design Oliver Gerstheimer 87 Anwenderorientierte strategische Ausrichtung von Design bei technologiegeprägten Unternehmen Frank Thomas Gärtner 103 Partizipative Softwareentwicklung am Beispiel der Findung eines Interaktionskonzeptes Ingmar S. Franke und Frank Peter 115 Die Konzeptvisualisierung als frühe Entscheidungsunterstützung im Rahmen komplexer Produktentwicklungen Frank Mühlbauer und Jens Krzywinski 129 Qualitätsmanagement im Designprozess Matthias Richter 145 Der Raum als unterstützendes Werkzeug im Designprozess. Wie wirkt sich das Design der Arbeitsumgebung auf kreative Teamarbeit aus? Danjela Hüsam, Claudia Nicolai, Dora Panayotova und Ulrich Weinberg 155 Entwickeln mit Mindcards – mehr Interaktion in kreativen Prozessen Stefan Boës, Moritz Mussgnug, Dominik Noli, Bastian Leutenecker und Mirko Meboldt 169 Learning in Action als mannigfaltige Methode zum Erlernen, Erleben und Problem Reframing Andrea Augsten 181 Potenziale und Herausforderungen für das Design in der Konzeptionsphase von soziotechnischen Systemen Jennifer Müller, Christophe Kunze und Madeleine Berger 195 Einsatz von mobilen Eye Tracking Technologien in der nutzerorientierten Produktentwicklung Moritz Mussgnug, Quentin Lohmeyer und Mirko Meboldt 209 Methode zur nutzergerechten Interfacegestaltung auf der Basis eines idealen Informationsablaufs zwischen funktionalen und formalen Anforderungen Markus Schmid 219 Multimodale HMI – Untersuchungen zur Erweiterung der Arbeitsgedächtniskapazität durch visuell-taktile Anzeiger Matti Schwalk und Thomas Maier 233 Assistenzsysteme im industriellen Kontext – Interviews und Kontextanalyse Anja Knöfel, Ralph Stelzer, Rainer Groh und Jens Krzywinski 243 Design im Bereich der Sicherheitstechnik Christian Fritz 255 Gestaltungsprinzipien für herstellerproprietäre, mobilfunkbasierte Arbeitsmittel Applikationen – Die Zielgruppenbefragung Friedrich Niehaus und Tobias Kehrein 263 Optimierung gestalterischer Faktoren für die altersgerechte Mensch-Produkt-Schnittstelle durch Greifkraftmessung Benedikt Janny, Matthias Haug und Thomas Maier 279 Iteratives Design in der Produktentstehung Gerhard Glatzel 291 Streaming alternativer Inhalte ermöglicht Barrierefreiheit für einige – und Mehrwerte für viele Zuschauer Mathias Knigge und Jörn Erkau 303 Kein schales Schimmern – Die Goldene Regel im Designkontext Heike Raap 309 Möbelentwicklung im Wandel Tony Gauser 319 Solarkraft in der Produktentwicklung – Anwendungen für Westafrika Jörg Reiff-Stephan 327 Universal Design – Möglichkeiten und Grenzen Susanne Trabandt, Linda Geißler und Stefan Schmidt 341 Wahrnehmungsgerechtheit als Gestaltungsaufgabe im Produktdesign Thomas Gatzky 351