De senaste två decennierna har forskare i Sverige och andra länder riktat allt större intresse mot offentliga marknader. Sådana organisatoriska arrangemang skapas runtom i svenska kommuner. Den här studien är en longitudinell studie av en process där en offentlig marknad för grundskoleutbildning skapas och utvecklas i en svensk kommun. Tidigare forskning har visat att offentliga marknader kan betraktas som marknader i enlighet med exempelvis mikroekonomisk teori, samtidigt som de besitter egenskaper som skiljer dem från ”traditionella” marknader. I studien tillämpas teorier om organisatorisk förändring tillsammans med teorier om marknadsstrukturer. Studien visar hur den marknadsskapande processen kännetecknas av ett samspel mellan voluntarism och determinism där medveten planering och kontroll tydligt kommer till uttryck men där även tilltron till marknaden som ett självreglerande arrangemang är stark. Studiens teoretiska relevans diskuteras tillsammans med praktiska implikationer för offentliga marknadsskapare. / During the last two decades there has been an increasing interest in quasi-markets in Sweden and internationally. Quasi-markets are emerging as new organizational arrangements in many Swedish municipalities. This thesis is a longitudinal study of a process of creation and formation of a quasi-market for compulsory school education in a Swedish municipality. Previous research has suggested that quasimarkets can be regarded as markets according to microeconomic theory but they also possess a number of features that distinguish them from “traditional” markets. In this study, theories of organizational change are combined with theories of market structure. The study shows how the process of quasi-market creation features an interplay of voluntarism of determinism where purposeful planning and control coexist with a strong belief in market self-regulation. The theoretical relevance of the study is discussed along with practical implications for those participating in market creation.

För att anpassa verksamheten till skiftande förutsätt­ningar och krav arbetar många företag kontinuerligt med olika utvecklingsinsatser. Dessa inbegriper ofta IT på ett eller annat sätt. När resultaten av dessa utveck­lingsinsatser ska användas i den operativa verksam­heten uppstår dock lätt nya utmaningar som man från början inte tänkt på. Hur dessa hanteras får stor be­tydelse för vilka effekter som insatserna i förlängningen leder till. I avhandlingen beskrivs och analyseras genomföran­det av tre utvecklingsinsatser på en resebyrå i termer av ett växelspel mellan utveckling och användning. Baserat på analysen av de studerade händelseförloppen utvecklas ett ramverk som beskriver hur IT-relaterad verksamhetsförändring kommer till stånd i ett samspel mellan tre generella förändringsprocesser: planerad utveckling, ramutveckling och improvisation. Vilka ef­fekter som utvecklingsinsatserna leder till påverkas av hur de utmaningar som uppstår över tiden hanteras inom och mellan dessa tre processer.

Fatta - vilken kampanj! Den digitala samhällsutvecklingen de senaste decenniet har förändrat kommunikationslandskapet och bidragit till att engagemang för samhällsfrågor antagit nya former. Detta har skapat nya sätt för individer att ta ställning i samhällspolitiska frågor och nya möjligheter för organisationer att mobilisera och engagera. Men engagemanget i sociala medier har ifrågasatts. De senaste årens forskning kring engagemang i sociala medier visar upp en dubbelsidig och tvetydig bild av vilken betydelse engagemanget i sociala medier kan ha för en aktör. Genom att genomföra en processtudie av hur aktören Fatta lyckats skapa stort engagemang i sociala medier och växt från framgångsrik kampanj till inflytelserik organisation, ämnar denna studie bidra till en djupare förståelse för vilken betydelse engagemang i sociala medier har för aktörer som eftersträvar samhällsförändring. Det empiriska materialet utgörs av en processbeskrivning som består av datainsamling från en mängd typer av data, observationer i digitala kanaler och intervjuer med människor som har koppling till Fatta. Studien visar att Fattas förflyttning möjliggjordes av att det fanns en social rörelse som Fatta med hjälp av sociala medier lyckades kroka i, nämligen den feministiska rörelsen. Den möjliggjordes också av den identitet de lyckades skapa kring Fatta samt av den uppmärksamhet de gavs utanför sociala medier som delvis kan härledas till det starka stöd och engagemang som fanns för Fatta sociala medier. Förutom att bekräfta tidigare forskning kring att sociala medier förenklar och möjliggör mobilisering och ger möjligheter till att snabbt agera, kan sociala medier ge aktörer som verkar för samhällsförändring symbolisk makt. Genom de människor som visade sitt stöd för Fatta beviljade de så väl fysiska resurser som tillträde till maktens korridorer där de kunde påverka beslutsfattare. / <p>Stort tack till FATTA och alla informanter som med stort engagemang gjort detta arbete till ett rent nöje!</p>