Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av att leva och hantera livet som professionell fotbollsspelare. Det vill säga att studien fokuserade på deltagarnas upplevelser om hur de var att spela fotboll på en professionell nivå och hur de upplevde krav, barriärer, resurser och copingstrategier som påverkade dem både inom fotbollen och i det vardagliga livet utanför deras fotbollskarriär. I studien deltog det nio intervjupersoner där samtliga var män mellan åldrarna 20–32 år (M=26,0, SD=3,20), dessa deltagare befann sig i optimeringsfasen (Wylleman, 2019). Studien har använt sig av en semistrukturerad intervjuguide som har haft sin grund i två modeller, den holistiska karriärsutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019) samt Stambulova (2003) karriärövergångsmodellen.             I studiens resultat framkommer det att de krav fotbollsspelarna upplever mest är finansiella krav, där de upplever att de inte kan leva på fotbollen och de behöver ett jobb vid sidan av fotbollen. Den största barriären deltagarna upplevde var främst sociala barriärer eftersom fotbollen tar upp mycket av deras tid, så att deras sociala liv blir lidande. Socialt stöd från vänner,familj, tränare och partner var de största resurserna för deltagarna, de upplevde att stödet från deras närmaste hjälpte dem mycket i deras karriär inom fotbollen samt utanför. De copingstrategier som deltagarna använde sig främst var de sociala copingstrategierna som att gå och prata med någon professionell eller med familj,vänner, tränare eller partner. / The purpose of the study was to investigate the experience of living and managing life as a professional football player. That will say the studies focus is on the participants` experiences of what it is to play football on a professional level and how they experience the demands, barriers, resources and coping strategies that affect them, both in football and in everyday life outside their football career. In the study nine interviewees participated and they were all men between the ages 20-32 years (M= 26.0, SD= 3.20), these participants were in the mastery phase (Wylleman, 2019). The study used a semi-structured interview guide that has been based on two models, the holistic career development model (Wylleman, 2019) and Stambulova (2003) Career transition model.                                 The results of the study show that the demand that football players experience the most are financial demands, where they feel that they can not live on football and need a job alongside. The biggest barrier the participants experienced was mainly social barriers because football takes up a lot of their time, so their social life suffers. Social support from friends, family, coaches and partners was the participants biggest resource, they felt that the support from their loved ones helped them a lot in their careers in football and outside. The coping strategies that the participants used mainly were the social coping strategies such as going to talk to someone professional or with family, friends, coaches or partners.

Si l’on se fie aux représentations communes, le journaliste sportif renverrait à un « journaliste-supporter ». La thèse montre que cette spécialité ne se résume pas seulement à cette face visible et à un déterminisme économique. En croisant les matériaux (archives, entretiens, ethnographie, analyse de contenu), nous verrons que l’histoire de la spécialité, profondément imbriquée dans celle du sport-spectacle, est celle de la légitimation d’un journalisme de marché qui s’accommode de la proximité avec l’objet social dont il traite et ce, malgré l’expression d’un esprit critique à la marge. Considéré comme un journalisme « d’en bas » au nom d’un légitimisme culturel, la spécialité occupe aujourd’hui une place centrale dans la hiérarchie professionnelle, invitant à repenser les normes dominantes du journalisme. Ces spécialistes se sentent d’autant plus « à leur place » qu’ils envisagent leur métier comme un « univers de consolation » pour vivre leur passion du sport. / Sport journalists are said to be ‘supporter journalists’. They are supposed to be emotional and then barely closed from the detachment required by professional excellence. This dissertation uses cross materials (archives, interviews, ethnography, and content analysis) to give a broader picture of this occupation. It shows that sport journalism’s history has to do with sport business and the legitimization of a market driven journalism. However, such a market driven conception makes do with - sometimes critical - proximity with its object. Such a mass media conception of the sports news is reproduced via schools of journalism. It is all the more efficient since this schools’ teaching fit the economical reality and students’ expectations toward their future work as a “universe of consolation” to pursue their passion for sport. Sport journalism is still regarded from a legitimist point of view as a low-grade journalism, it occupies nowadays a very central position in the professional hierarchy. Then, once should reconsider dominant norms of journalism. Furthermore, the specialists feels “on their place” as they consider their work as a “universe of consolation” to pursue their passion for sport

近年來，台灣運動商品化的趨勢愈演愈烈，儼然成為一個新興且醒目的文化與經濟活動。本文希冀經由資料的蒐集整理，並佐以對相關業者的訪談，勾勒大眾傳播媒體在其間所扮演的角色。首先，透過針對社會、運動與媒體等方面理論的探討，說明本文為何採取政治經濟學角度來分析此一問題；同時也嘗試與國內相關論述展開對話，指出本文認為有所不足之處。其次，藉著對於英、美經驗的初步剖析，歸納資本主義社會中媒體╱運動產製複合體的運作邏輯，大體來說不過是為了創造更多的利潤。媒體依靠運動轉播與報導，增加本身的發行量與廣告收入；運動組織則仰賴媒體增進其三種主要收入來源（門票、贊助商、轉播權利金），擴大本身的利基。另外，媒體以掌握運動組織經濟來源的方式，逐漸發揮對運動不可忽視的影響力。本文從這樣的認識出發，探究分析一九九○年代台灣本土職業運動產業草創以來，傳播媒體所發揮各項推波助瀾的功能，並描述媒體╱運動複合體的概況。由於市場結構的改變（尤其是廣電媒體），使得台灣的媒體與職業運動的結合，基於二者的利潤追求而愈發緊密。最後，本文提出一些關於媒體╱運動複合體利潤產生的觀點，以及限於時間與篇幅未能碰觸的相關面向，希望能作為將來進一步探討研究之用。

Bakgrund: Den ökade användningen av sociala medier har lett till att de i allt större utsträckning används som varumärkesbyggande verktyg för företag och organisationer. Den ökade kommersialiseringen som skett inom elitidrott har lett till att även elitidrottsklubbar avser att stärka sina varumärken. Tidigare forskning visar att elitidrottsklubbar bör utnyttja sociala medier för att främja och stärka relationen med supportrar och kunder, eftersom det på lång sikt bidrar till ökade intäkter för klubben. I en svensk kontext är forskningen om elitidrottsklubbars varumärkesbyggande i sociala medier däremot ytterst begränsad. Med anledning av denna kunskapslucka krävs ytterligare studier om hur svenska idrottsklubbar använder sociala medier för att stärka sina varumärken. Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka hur och varför svenska elitidrottsklubbar använder sociala medier som varumärkesbyggande verktyg. Vilka syften har användningen av sociala medier för en svensk elitidrottsklubb och hur uppfylls dem? Vilka förtjänster och utmaningar medför användningen av sociala medier som varumärkesbyggande verktyg i kontexten av svensk elitidrott? Vad för innehåll publicerar en svensk elitidrottsklubb på sociala medier och hur påverkar det klubbens fans? Genomförande: Studien har kombinerat en kvantitativ och kvalitativ forskningsstrategi. Innehållsanalyser av en fallorganisations publicerade material på sociala medier, samt en kvalitativ semistrukturerad intervju har utförts för att fylla studiens syfte. Resultat: Sociala medier är viktiga verktyg för att bygga och fördjupa relationen, samt skapa lojalitet mellan klubben och dess fans och kunder. Sociala medier fyller också direkta ekonomiska syften. Studien har även påvisat tydliga utmaningar som klubbar ställs inför. Utmaningar som till stor del grundar sig i brist på enhetlig syn på hur och varför socialamedier ska användas. / Problem definition: The emergence of social media has resulted in that companies to a bigger extent uses them as brand management tools. The increased commercialization in professional team sports led to the fact that professional sports clubs aim to strengthen their brands. Previous research shows that professional sports clubs should take advantage of social media to promote and strengthen relationships with fans and customers, since it will result in increased revenues for the club in the long term. In a Swedish context, however, the research about professional sports clubs’ brand management in social media is extremely limited. Due to this research gap, further research studying Swedish professional sports club’s brand management in social media is eligible. Aim and research questions: The purpose of this study is to examine how and why Swedish professional sports club use social media as a brand management tool. What are the purposes of using social media as a brand management tool for a Swedish professional sports club and how are they fulfilled? What benefits and challenges entails he use of social media as brand management tool in the context of professional Swedish sports? What content is published by professional Swedish sports club on social media and how does it affect its fans? Methodology: This study has combined a quantitative and qualitative research strategy. Content analysis of a case organization's material published on social media, as well as qualitative semi-structured interviews have been conducted to fulfil the purpose of this study. Findings: Social media are important tools for building and deepening the relationship, as well as creating loyalty, between the club and its fans and customers. Social media also fills direct economic purposes. This study has also highlighted clear challenges that sports clubs face when using social media. These challenges are to a big extend due to lack of unanimous views on how and why social media should be used.

Title: Comparison of the ice hockey players working relationship in Czech Republic and abroad Goals: Comparison of duties and rights of individual work-legal relations for ice hockey players in the first two best national competitions in different European countries. Method: For the treatment of this topic has been used secondary data analysis and desk research in economics, management, and professional sports. For qualitative research sample of hockey players and managers interview method was used. Results: They simulate application of individual abroad work-legal relations into the Czech conditions, even commentaries and comparison to nowadays conditions. They suggest more favorable conditions for the national competition. Key words: professional sport, ice - hockey, professional ice - hockey player, non- amateur ice - hockey player, self - employed - definition, right and duties, players contract, dependent activity - rights and duties, work contract, ice - hockey league.