Bakgrund: Bröstcancer är den vanligast förekommande cancersjukdomen hos svenska kvinnor och utgör en stor del av dödsfall bland kvinnor. Tack vare mammografiundersökningen som erbjuds frivilligt och gratis till alla kvinnor i Sverige mellan 40–74 år samt förebyggande operativa behandlingar överlever dock många. En förebyggande operativ behandling kan vara en så kallad profylaktisk mastektomi vilket innebär att ett eller båda brösten tas bort i förebyggande syfte.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors motiv till att genomgå profylaktisk mastektomi. Metod: Litteraturstudien baserades på 10 kvalitativa studier som har kvalitetsgranskats och analyserats. De är av kvalitativ ansats och har valts via artikelsökningar i Pubmed och Cinahl. Resultat: Vid analysen av utvalda artiklar framkom det att många olika känslor är inblandade i det för många livsavgörande beslutet. Rädsla för att utveckla bröstcancer var det som styrde motivet, då kvinnorna ständigt bar på en oro och ångest samt tankar om framtiden. Konklusion: Att ta beslut om att genomgå bilateral profylaktisk mastektomi är inte enkelt. Det är viktigt för vårdpersonalen att förstå vilka känslor kvinnorna kan drabbas av när ett sådant beslut ska tas, samt vad en bröstscreening kan ge för känslor. Nyckelord: Bröstcancer, beslutsfattande, erfarenheter, kvinnor, profylaktisk mastektomi.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och ärftlighet är den mest kända riskfaktorn. Ett blod- eller vävnadsprov kan påvisa mutation av bröstcancergenerna, vilket är ärftligt och resulterar i ökad risk för cancerutveckling. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med känd ärftlig risk att utveckla bröstcancer. Kunskap söktes från tidigare forskning för att få fördjupad förståelse och helhetsbild över kvinnornas upplevelser av att leva med den ärftliga cancerrisken. Studiens resultat baseras på 10 artiklar från Canada, England, Norge och USA. Genom artikelgranskningen identifierades fyra teman: Beskedet om ärftlig cancerrisk, Förebyggande operation eller övervakning, Stöd vid ärftlig cancerrisk och Familjesituation. Ur dessa teman framkom även subteman: Känslor efter beskedet, Oron för att drabbas av cancer, Hantering av cancerrisken, Omständigheter som påverkar beslutet, Beslut om förebyggande operation, Förändrad kropp vid förebyggande operation, Närståendes stöd, Offentligt stöd, Erfarenhet av cancersjukdom inom familjen och Tankar om framtiden. Resultatet visar att kvinnor hanterar den ärftliga cancerrisken på olika sätt då varje kvinna är unik med egna behov, önskningar och planer för livet. I diskussionen kopplas kvinnornas upplevelser ihop med sjuksköterskans betydande roll och motiverar vårdpersonalen till att kunna stödja anhöriga inom vården.

Bakgrund: Bipolär affektiv sjukdom är en kronisk psykisk sjukdom som drabbar cirka 2-3% av befolkningen. Etiologin till bipolär sjukdom är okänd, dock spelar både miljö och genetik en viktig roll. Sjukdomen kännetecknas av perioder med depression omväxlande med perioder av mani. Symptomen uppkommer i skov som då behandlas akut, men det är långtidsbehandling som är essentiell för bipolärt sjuka patienter då den i viss mån förhindrar uppkomsten av nya affektiva episoder. Vid bipolär sjukdom används profylaktiskt stämningsstabiliserande läkemedel såsom litium och antiepileptiska läkemedel som valproat. Dessa mediciner kan användas som monoterapi, i form av kombinationsbehandling med varandra eller med andra läkemedel. Sedan mer än 60 år tillbaka är litium förstahandsvalet för profylaktisk behandling av bipolär sjukdom, dock har litium en rad besvärliga biverkningar. Näst mest använda läkemedlet för långtidsprofylax är valproinsyra som har en mildare biverkningsprofil. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att jämföra litiumbehandling med valproinsyrabehandling som profylax vid bipolär sjukdom. Metod: Detta examensarbete är en litteraturstudie där kliniska studier och andra vetenskapliga artiklar granskades. Sökandet efter artiklar skedde i databasen PubMed, där fyra kliniska studier och en epidemiologisk kohortstudie valdes. I artiklarna jämfördes litium med valproat som profylaktisk behandling av bipolär sjukdom. Resultat: Endast den epidemiologiska kohortstudien konstaterade att litium var överlägsen valproat som profylaktisk behandling vid bipolär sjukdom. Kliniska studier fann däremot inga signifikanta skillnader mellan profylaktisk behandling med litium eller valproat. Slutsats: Lättare läkemedelshantering, inte lika täta blodkontroller, mildare biverkningar samt likvärdig effekt med litium bidrar till att valproat kan utgöra ett bättre alternativ än litiumbehandling som profylaktisk behandling av bipolär sjukdom. / Background: Bipolar affective disorder is a chronic mental illness that affects approximately 2-4% of the population. The etiology of bipolar disorder is unknown, nevertheless both environment and genetics play important roles. The disease is characterized by periods of depression alternating with periods of mania. Patients get symptoms now and then but between these periods act as normal. When being in a mood episode patients get treatment to deal with this, but the most essential treatment for bipolar patients is the long-term treatment. Prophylactic treatment is very important because it prevents to some extent the occurrence of new affective episodes. Medications that are commonly used to treat bipolar disorder include mood stabilizers such as lithium and anticonvulsants such as valproate/valproic acid. These drugs can be used as monotherapy, in combination therapy with each other or with other medications. Lithium has been used for more than 60 years and it is still the first choice medication to treat bipolar disorder. Indeed, lithium is frequently used as prophylaxis to treat bipolar disorder, however it can have potentially serious side effects. These side effects include for instance deterioration in the functioning of the thyroid gland and kidneys. The second most commonly used drug for long-term treatment is valproic acid which does not have such severe side effects. Objective: The aim of this study was to compare the efficiency of lithium with that of valproate and find out whether or not valproate is superior to lithium for maintenance monotherapy of bipolar disorder patients.  Method: This study is a literature review in which clinical studies and other scientific articles were analyzed. The PubMed database was used to search for articles. Four clinical studies and one observational register-based cohort study were selected. In these articles lithium was compared with valproate for prophylaxis of bipolar disorder. Results: Only the epidemiological observational cohort study found that lithium was superior to valproate as maintenance monotherapy treatment of bipolar disorder. Clinical studies, however, found no significant differences between prophylactic treatment with lithium or with valproate. Conclusions: Valproate can be a better option than lithium as a maintenance treatment of bipolar disorder because of a variety of reasons. Valproate is easier to dose, requires not as frequent blood checks as for lithium, has a less severe side effects profile and is as good as lithium as a prophylactic treatment of bipolar disorder patients.

Bakgrund: Profylaktisk mastektomi är en behandling där brösten avlägsnas kirurgiskt i förebyggande syfte. Det finns olika indikationer till att profylaktisk mastektomi övervägs. Begreppet beslutsfattande kräver förståelse för att kunna beskriva kvinnors beslut vid profylaktisk kirurgi med anledning av att den individuella osäkerheten kring behandlingsval ska minska. Information och stöd är viktiga aspekter för en sjuksköterska att ge för att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer relaterade till beslutsfattandet hos kvinnor vid profylaktisk mastektomi. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie med induktiv ansats där tio vetenskapliga artiklar med anknytning till aktuellt syfte valdes ut för att utforma ett resultat. Resultatet utmynnade i tre olika kategorier varav en med två underkategorier och en med tre underkategorier. Oro, föräldraskap, genmutation och upplevelse av information visade sig influera beslutsfattandet. Få skillnader i beslutsfattandet påvisades mellan kvinnor som var bärare och ickebärare av genmutation. Konklusion: Kvinnor som stod inför ett beslutsfattande vid profylaktisk mastektomi var alla egna individer och hade därmed olika preferenser i avseende behov av stöd, delaktighet i beslutsfattandet, mottagandet av information samt vad som influerat beslutet. Vårdprofessionella ska presentera adekvat, evidensbaserad samt enhällig information för att underlätta kvinnors beslutfattande. / Background: Prophylactic mastectomy is a treatment where the breasts are surgically removed for preventive purposes. There are various indications why prophylactic mastectomy is being considered. Understanding the concept of decision making is required to describe women’s decision about prophylactic surgery in order to reduce individual uncertainty about treatment choices. Information and support are important aspects for a nurse to provide in order to encourage patient integrity, self-determination and participation. The aim of this literature study was to describe factors related to decision making among women regarding prophylactic mastectomy. The method was a literature study with an inductive approach. Ten scientific articles related to the current purpose were selected to form a result. The result emerged in to three different categories, one with two subcategories and one with three subcategories. Concerns, parenting, gene mutation and experience of information were found to influence the decision making. Few differences in decision making were detected between women who were carriers and non-carriers of gene mutation. Conclusion: Women who faced a decision making in prophylactic mastectomy were all individuals and there for had different preferences regarding need for support, participation in decision making, receiving information and what influenced the decision. Health care professionals should present adequat, evidence based and unanimous information to ease women’s decision making.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen och mutation av BRCA 1/2-gener ökar bröstcancerrisken. Drabbade kvinnor får information kring behandlingsstrategier vilka diskuteras med eventuella närstående samt vårdpersonal och grundlägger val av behandling. Kvinnors upplevelser av profylaktisk mastektomi påverkas av flera aspekter, och påvisar därmed vikten av sjuksköterskans kompetens inom omvårdnad. Syfte: Att sammanställa och syntetisera kvalitativ forskning som utforskat vad som påverkar kvinnors beslutsfattande vid profylaktisk mastektomi vid risk för bröstcancer eller vid befintlig ensidig bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats utifrån 13 originalartiklar vilka analyserades med tematisk innehållsanalys. Resultat: Tre teman identifierades; ”Existentiella val”, ”Informationens betydelse” samt ”Kroppslig påverkan”. Temat ”Existentiella val” gav två subteman, ”Mastektomi som oroslindrande” samt ”Minska risk för (åter)insjuknande”. Ur temat ”Informationens betydelse” identifierades två subteman, ”Informationsbehov” samt ”Omgivningens erfarenheter/åsikter” och temat ”Kroppslig påverkan” resulterade i subtemana ”Synen på kropp och kvinnlighet” och ”Amning”.  Slutsats: Litteraturstudien påvisar kvinnors beslutsfattande avseende profylaktisk mastektomi såsom rädslor, otillräckligt anpassad information samt kroppsliga aspekter. Resultatet påvisar ett behov av vidare forskning avseende dessa kvinnors upplevelser för att ge en djupare förståelse och ökad kompetens inom vården för att möjliggöra en personcentrerad och holistisk vård. / Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis, and BRCA 1/2 gene mutations increases breast cancer risk. Affected women receive information about treatment strategies, which are discussed with relatives and healthcare professionals and lay the foundation for treatment choices. Women´s experiences of prophylactic mastectomy are affected by many aspects, highlighting the importance of nursing competence.  Aim: To synthesize qualitative research exploring aspects affecting women´s decision-making regarding prophylactic mastectomy in case of increased breast cancer risk or existing unilateral breast cancer.    Method: A literature review with a qualitative approach based on 13 original articles, analyzed using thematic content analysis.   Result: Three themes were identified; “Existential choices”, “The importance of information” and “Physical impact”. “Existential choices” resulted in the subthemes, “Mastectomy as anxiety reliever” and “Reducing the risk of (re)occurrence”. “The importance of information” presented the subthemes “Informational needs” and “The experiences/opinions of others”. “Physical impact” offered subthemes “View of body and femininity” and “Breastfeeding”.   Conclusion: Aspects influencing women's decision-making regarding prophylactic mastectomy were revealed, e.g. fears, information and physical aspects. The results indicate a need for further research to deepen understanding and enhance healthcare competence for person-centered and holistic care.

Bakgrund: Sexualitet spelar en betydande roll i kvinnors liv genom alla dess faser. Mastektomi är en operation som anses vara den vanligaste behandling vid bröstcancer, där bröstvävnad som innehåller tumören tas bort. Att leva utan bröst eller med ett bröst kan påverka sexlivet. Sjuksköterskans roll vid postmastektomi till kvinnor som lider av sexuell ohälsa är att erbjuda stödsamtal där kvinnorna uppmuntras och vägledas till att lära sig olika strategier för att anpassa sig. På så vis kan fortsatt sexuellt välbefinnande uppnås. Syfte: ​​Att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa efter genomgången mastektomi till följd av bröstcancer.​ Metod: Vår litteraturöversikt inkluderades både kvalitativa och blandad metodforskning men stor fokus låg på kvalitativa forskning. Originalartiklarna granskades och resultaten analyserades sedan. Databaserna som används för att söka fram artiklar är CINAHl Complete och Pubmed. Resultat: Resultatet är indelad i fyra huvudteman: Olika upplevelser av intimitet med sin partner, förändringar i kroppsuppfattning, förlust av kvinnlighet och betydelsen av stöd. Kvinnor som förlorar bröstet efter mastektomi kämpar med sin kroppsuppfattning och känner sig mindre attraktiva och feminina. De upplever en rad av känslor som rädsla, skam och brist på självförtroende. Detta har en betydandepåverkan på deras intima och sexuella liv. Kvinnorna som genomgick bröstrekonstruktion upplever en förbättring på av sin sexuella funktion. Stöd från partner och sjukvården är avgörande för att förbättra kvinnors sexuella hälsa, dock upplever många kvinnor en bristande kommunikation och information från sjukvården. Slutsats: ​​​Det har kommit fram att kvinnorna som genomgick transition från sexuell hälsa till sexuell ohälsa efter mastektomi upplevde utmaningar och svårigheter som påverkade deras intima liv och självbild. Författarna understryker vikten av att erbjuda stöd och mer omfattande information till kvinnor angående deras sexualitet. Det har även kommit fram behovet av ytterligare forskning för att förstå olika åldersgruppers upplevelser, samt de olika kulturella faktorer som kan påverkar sexuell hälsa hos kvinnor. Kvinnors självförtroende och kroppsuppfattning har betydligt påverkats av både självstigmatisering och stigmatisering från deras omgivning. / Background: Sexuality plays a significant role in women's lives through all its phases. Mastectomy is an operation that is considered the most common treatment for breast cancer, where breast tissue containing the tumor is removed. Living without breasts or with one breast can affect sexual life. The nurse's role in postmastectomy for women suffering from sexual dysfunction is to offer support conversations where the women are encouraged and guided to learn different strategies to adapt. In this way, continued sexual well-being can be achieved. Aim: To describe women's experience of sexual health after undergoing mastectomy due to breast cancer. Method: Our literature review included both qualitative and mixed method research, but a large focus was on qualitative research. The original articles were reviewed and the results were then analyzed. The databases used to search for articles are CINAHl Complete and Pubmed. Results: ​​The results are divided into four main themes: Different experiences of intimacy with one's partner, changes in body image, loss of femininity and the importance of support. W​omen who lose their breasts after mastectomy struggle with their body image and feel less attractive and feminine. They experience a range of emotions such as fear, shame and lack of self-confidence. This has a significant impact on their intimate and sexual life. The women who underwent breast reconstruction experience an improvement in their sexual function. Support from partners and the healthcare system is crucial to improving women's sexual health, however, many women experience a lack of communication and information from the healthcare system.​​ Conclusions: ​​​It has emerged that the women who underwent a transition from sexual health to sexual ill health after mastectomy experienced challenges and difficulties that affected their intimate life and self-image. The authors emphasize the importance of offering support and more comprehensive information to women regarding their sexuality. It has also come to light the need for further research to understand the experiences of different age groups, as well as the different cultural factors that can affect sexual health in women. Women's self-confidence and body image have been significantly affected by both self-stigmatization and stigmatization from those around them.​