• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 393
  • 118
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 520
  • 186
  • 134
  • 122
  • 100
  • 90
  • 71
  • 62
  • 60
  • 57
  • 52
  • 47
  • 45
  • 44
  • 44
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
91

Utveckling av applikation till plattformen Android / Development of application for the Android platform

Bäärnhielm, Arvid January 2015 (has links)
Målet med detta projekt var att utveckla en applikation för Android för lagring av tillagade matlådor. Utifrån beräknad hållbarhetstid för matlådan skulle en notifikation ges innan matlådan blev dålig. Då idén byggde på att hållbarhetstider skulle beräknas utifrån ingående ingredienser så kunde projektet inte färdigställas när det visade sig att detta inte var ett genomförbart sätt att beräkna hållbarhetstid. En till stora delar fungerande applikation utifrån grundidén har ändå skapats.
92

Utveckling av system för ledighetsplanering

Nordlander Wiik, Marcus, Pettersson, Gustav January 2013 (has links)
Vacation 2.0 är ett ledighetsansökningssystem utvecklat hos CGI i Linköping för deras Linköping- och Norrköpingskontor. Med Vacation 2.0 kan anställda boka in kommande semester, föräldraledighet samt jour. Vacation 2.0 ger HR-avdelningen en översikt över tillgänglig personal genom en sammanställning av alla arbetsgruppers ledighetsansökningar. Systemet underhålls av en administratör som har behörighet att administrera arbetsgrupper och ändra anställdas existerande ledighetsansökningar. De anställda som är ansvariga för en grupp eller är anställd på HR-avdelningen kan ges behörigheten av systemadministratören. Kraven för systemet togs fram genom intervjuer med anställda som vi sedan utvärderade. Det slutgiltiga systemet uppfyller de krav som framkom samt har ett modernt gränssnitt som är lättöverskådligt. För att säkerställa att systemet uppfyllde kraven utfördes genomgående användartester av CGI:s testgrupp. Systemutvecklingen följde en utvecklingsmetodik som inspirerades av Scrum och Extreme Programming. Systemet är utvecklat i ASP.NET Web Forms med språket C# på serversidan och JavaScript med biblioteket jQuery används för klientsidan. Vacation 2.0 använder sig av en SQL-databas som hanterades med Microsoft SQL Server Management Studio 2012.
93

Programmering i skolan : Kan undervisning med hjälp av programmering bidra till att utveckla problemlösningsförmågan?

Grieder, Jessica January 2018 (has links)
Kan undervisning med hjälp av programmering utveckla den matematiska problemlösningsförmågan? Olika studier besvarar den frågan med ja. För ett mer noggrant svar på den här frågan har olika studier analyserats för att kartlägga sambandet mellan programmering och problemlösning. Genom en litteraturstudie, där information systematiskt har samlats in från olika forskningsprojekt och sedan jämförts, har det lyfts fram vilka olika förmågor, med speciellt fokus på problemlösningsförmågan, som kan utvecklas genom undervisning i programmering samt hur denna undervisning bör se ut. Förmågorna har sedan jämförts med de olika faser som vi genomgår när vi löser problem. Vidare diskuteras om förmågorna, som elever kan utveckla genom undervisning med hjälp av programmering, även kan överföras till problem i andra kontexter. Slutsatsen från studien är att problemlösningsförmågan verkar kunna utvecklas genom undervisning med hjälp av programmering, framförallt om den kompletteras med problemlösningsinstruktioner.
94

Broprojektering med visuell programmering / Bridge engineering with visual programming

Isak, Nilsson January 2017 (has links)
Denna rapport har till uppgift att undersöka huruvida det med visuell programmering är möjligt att skapa en parametriskt modifierbar bromodell i programmet Tekla. Därefter är tanken att tillvägagångssättet ska jämföras mot traditionell modellering.  Rapporten börjar med att beskriva den brotyp som valts för arbetet, samt att beskriva de metoder och olika program som använts under arbetets gång. Därefter följer en redovisning av det ”visuella program” som tagits fram där varje del beskrivs för att läsaren ska få en djupare förståelse av tillvägagångssättet. Sedan följer en diskussionsdel där de olika avgränsningarna och resultatet diskuteras. / The purpose of this thesis project is to investigate if it is possible to create a parametrically modifiable model in Tekla using visual programming. This procedure is then compared to traditional modeling to find out whether it is a viable alternative or not. The report starts with describing the bridge type chosen for the project, as well as describing the methods and different programs used during the work process. Thereafter follows an account of the "visual program" that has been developed where each part of the program is described in order for the reader to gain a deeper understanding of the approach. Then follows a discussion where the different delimitations and results are discussed.
95

Programmering I Teknikläromedel : En kvalitativ innehålls- och bildanalys av hur bild och text samverkar i läroböcker inom teknikämnet för åk 4–6

Matero, Minea, Rahem Dost, Golestan January 2021 (has links)
Syftet med denna studie, som är en kvalitativ innehållsanalys, är att undersöka hur bild och text samverkar och kompletterar varandra i teknikläroböcker om programmering i åk 4–6. Detta är intressant då programmering är ett nytt innehåll i kursplanen i teknik, ämnet är obligatorisk sedan höstterminen 2018 och har därmed inte någon tidigare tradition inom den svenska grundskolan. Läromedel är ett av de vanligaste stöden i undervisning och många av dem lovar att helt täcka kursplanen i olika ämnen. I och med detta blir läromedel inom teknikämnet ett viktigt stöd för lärarna som underlättar för tidskrävande lektionsplaneringar. Denna studie analyserar tre fysiska teknikläromedel med fokus på programmering med hjälp av analysverktyget bildningsemfaser. Bildningsemfaser är kopplat till varför ett innehåll ska läras ut inom teknikämnet. Resultaten av studien i textanalys visar att vissa bildningsemfaser förekommer ofta och mycket i samtliga läromedel medan vissa förekommer mindre. Hantera vardagsemfasen och den teknikhistoriska emfasen förekom mest medan den hållbara utvecklingsemfasen och den medborgerliga emfasen förekom minst i läroböckerna. Två av tre läroböcker som studiens analys baserar på innehåller mycket text och mindre bilder, men de samverkar oftast. En av läroböckerna hade mest bilder och lite text.
96

Matematik och programmering i skolan – nu och i framtiden : En kvalitativ undersökning om elevers möjlighet att utveckla kunskaper och förtrogenhet till programmering och matematik från förskoleklass till årskurs 3 / Mathematics and programming in school - now and in the future

Berglund, Josefin, Järvekvist, Madeleine January 2020 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att kartlägga vilka möjligheter elever har till att utveckla kunskaper och förtrogenhet till programmering och matematk från förskoleklass till årskurs 3 efter revideringen av läroplanen 2018. Studiens ansats är kvalitativ med utgångspunkt i ett läroplansteoretiskt perspektiv. Utifrån nio lärare framkom det att elever får goda möjligheter att utveckla kunskap och förtrogenhet till programmering. Det genom att lärare på många olika sätt arbetar både analogt och digitalt, praktiskt och teoretiskt utifrån det centrala innehållet i den reviderade upplagan av läroplanen. Däremot används sällan programmering för att utveckla mer konkreta matematiska kunskaper i de lägre åldrarna.
97

- De handlar om att vi i Sverige släpar efter teknikmässigt… : En kvalitativ studie om lärares syn på programmering i gymnasiet

Stojkaj Hyseni, Njomza January 2021 (has links)
Syftet med studien är att undersöka lärarens uppfattning om programmering i gymnasiet med fokus på vilka fördelar eleverna har av programmering. För att finna svar på syftet kommer följande frågeställningar att användas till arbetet.  ·       Inom vilka ämnesområden passar programmering enligt lärare? ·       Vilken nytta, utmaningar och möjligheter anser lärare att elever på gymnasiet har av programmering?  Som redskap vid datainsamlingen används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen består av tio gymnasielärare från samma skola. Resultatet visar att de flesta lärare anser att programmering ska ingå som en kurs i yrkesprogrammen såsom el, industri och teknik. Dessutom delar de flesta lärare på samma uppfattning om att grundkunskaper i programmering är till elevers fördel.  Genom att skapa motivation till programmering och berätta om programmeringens breda användningsområden kan elevers intresse höjas till att lära sig att handskas med programmering.
98

Programmera mera i matematikundervisningen : En litteraturstudie om användningen av programmering i matematikundervisning i grundskolan. / Programming in mathematic education : A literature study about the use of programming inmathematic education in elementary school

Bäverholt, Natalie, Hultman, Sanna January 2022 (has links)
Programmering blev en del av den svenska grundskolans läroplan 2019 genom att skrivas in i matematikämnets kursplan. Därför är det viktigt att lärare vet hur de kan undervisa om detta. Dessutom kräver en stor andel av samhällets yrken en viss del av programmeringskunskap.  Syftet med studien är att i matematikdidaktisk forskning undersöka hur undervisning om programmering kan bedrivas i grundskolan. Syftet besvaras genom frågorna: vilka faktorer motiverar enligt forskning, att programmering behövs i matematikundervisningen, och hur kan matematikundervisningen utformas så eleverna får möjlighet att utveckla kunskap om programmering? Litteraturen för studien samlades in genom sökningar i databaser. Materialet som undersöktes är vetenskapliga artiklar, där såväl nationella som internationella studier har genomförts. Samtliga artiklar är skrivna på engelska.  Det insamlade materialet analyserades genom en översiktsmatris, dessutom användes innehållskriterier för att bedöma artiklarnas relevans för studien. Resultatet visade att programmering kan vara en möjlighet inom matematikundervisningen och även ha en positiv påverkan i andra delar av matematiken enligt genomförda studier och undersökningar. Resultatet visar även att undervisning i programmering kan genomföras både med och utan digitala verktyg. Området är relativt nytt i matematikundervisningen och kräver vidare undersökning. En del lärare uttrycker en osäkerhet kring hur deras undervisning ska bedrivas.
99

Matematiklärares erfarenheter av och kunskaper om programmering i undervisningen

Hallgren, Ida January 2020 (has links)
I den här kvalitativa studie undersöks mellanstadielärares undervisningspraktik när det gäller att implementera programmering i matematikundervisningen. Mer precist identifieras lärares tekniska, ämnesmässiga och pedagogiska kunskaper och huruvida dessa är bidragande till den didaktiska designen. Empirin härstammar från fyra semistrukturerade intervjuer, där informanter valdes utifrån ett kriteriebaserat urval. Därmed är samtliga deltagare legitimerade lärare med behörighet i matematik och har erfarenhet av programmering i matematikundervisning på mellanstadiet. Ett teoretiskt ramverk, TPACK, ligger till grund för arbetet och används även som analysverktyg tillsammans med en tematisering. Studien utgör en kunskapsdelning av pedagogiska strategier, där lärares TPACK med pedagogik inkluderad är av avgörande betydelse för att skapa en lärandemiljö. Utifrån resultatet av den insamlade empirin i anknytning med tidigare forskning dras en slutsats att programmering i en visuell miljö genom samarbete och en praktisk lekfullhet främjar en förståelse för och ett lärande av programmering i form av logiskt tänkande och kreativ problemlösning. Avslutningsvis föreslås en vidare forskning i form av en praktiknära forskning där kontexten tas i beaktande. På så vis kan lärares kompetenser identifieras genom annat än en självrapportering och skapa en förståelse för när programmering blir gynnsam i undervisningen med kontextuella faktorer i åtanke.
100

Dataoptimering via linjär programmering : Tillämpning av linjär programmering för kostoptimering

Norén, Björn January 2020 (has links)
Linjär Programmering (LP) är ett effektivt optimeringsverktyg som har en central del vid minimering eller maximering. LP kan även användas småskaligt för individuella problem som att välja vad vi borde äta. Detta förutsätter att LP är effektivt nog för att kunna lösa kostbaserade problemformuleringar och därmed är målet att undersöka dess potential till att lösa den typen av problem. Den här studien utforskar detta genom att optimera ett blandningsproblem där data som används i projektet är nutritionsdata hämtat från en livsmedelsdatabas. En inledande studie gjordes för att skapa en vision över vilka komponenter som är mest önskvärda i projektet. Därefter skapades kravspecifikationer som konkretiserade nödvändig funktionalitet. De viktigaste komponenterna som identifierades för projektet var dels hur man ställer upp ett korrekt LP-problem med nödvändiga bivillkor, och den andra faktorn var hur man använder en dynamisk storlek av bivillkor. Två lösningar valdes för att tillsätta samtliga bivillkor: Iteration och Rekursion. Att använda iterering beslutades vid nära slutet av projektet då rekursionen visade sig vara oeffektiv för uppgiften. Tidmätningar genomfördes för att undersöka vilken metod som var effektivast och itereringen var en klar vinnare över rekursionen. Detta beror på att anropsstacken blir snabbt överbelastad i Python vid rekursion och därmed är itereringen en bättre lösning för projektet. Resultatet visar att det finns potential inom LP till att lösa kostbaserade problemformuleringar. / Linear Programming (LP) is an effective optimization tool that has a central part in minimizing or maximizing. LP can also be used on a small scale for individual problems such as choosing what we should eat. This presupposes that LP is effective enough to be able to solve diet-based problem formulations and thus the goal is to investigate its potential to solve that type of problem. This study explores this by optimizing a mixing problem where the data used in the project is nutritional data retrieved from a food database. An initial study was done to create a vision of which components are most desirable in the project. Subsequently, requirements specifications were created that concretized the necessary functionality. The most important components identified for the project were partly how to set up a correct LP problem with necessary side conditions, and the second factor was how to use a dynamic size of side conditions. Two solutions were chosen to add all the side conditions: Iteration and Recursion. The use of iteration was decided at near the end of the project as the recursion proved to be inefficient for the task. Time measurements were performed to examine which method was most effective and the iteration was a clear winner over the recursion. This is because the call stack quickly becomes overloaded in Python during recursion and thus the iteration is a better solution for the project. The results show that there is potential within LP to solve diet-based problem formulations.

Page generated in 0.0553 seconds