Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige och är en av de fem vanligaste cancerformerna i världen. Prostatacancer kommer ofta smygande och visar inte symtom förrän cancern har kommit långt i sin utveckling och är då svår att bota. Att insjukna i prostatacancer blir livsomvändande för män. Över en natt befinner de sig plötsligt i en ny värld där de ska genomgå behandling och hantera påfrestande biverkningar från behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser av att leva med prostatacancer under det första året efter sjukdomsbeskedet. Metod: Metoden som valdes för att besvara studiens syfte var en kvalitativ litteraturstudie, som baserades på patografier skrivna av män som fått diagnosen prostatacancer. Analysen av de fyra utvalda patografierna utfördes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre huvudkategorier, Motstridiga tankar och känslor om att få prostatacancer, Livet tar en annan form och Funderingar över framtiden. Studien belyser hur män som insjuknar i prostatacancer ställs inför fysiska och psykiska förändringar. I resultatet presenteras männens påfrestningar från att de får beskedet till genomgående behandling och hantering av framtiden. Gemensamt för männen var att de värdesatte att få kunskap om sin situation och betydelsen av de nära relationerna med familj och vänner. Sjukdomen skapar en förändrad livssyn då döden kommer dem nära, samtidigt får de en stark livsvilja och tacksamhet till livet. Slutsats: I livsomställningen tampas männen med biverkningar som begränsar dem i vardagen. De handskas med tankar och känslor som ger upphov till nya perspektiv i livet. Sjuksköterskan spelar därmed en central del i processen eftersom att professionen kan tillgodose patienten med information och stödja männen i livsomställningen.

Bakgrund: Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform och drabbar 10 000 män årligen.  För de drabbade männen finns det risk att det dagliga livet förändras, både av cancerdiagnosen samt de potentiella biverkningar som uppkommer till följd av behandlingen. Biverkningarna riskerar förändra mannens identitet. Som sjuksköterska är det viktig att tillgodose varje enskild individs behov samt tillämpa personcentrerad omvårdnad utifrån kärnkompetenserna.  Syfte: Syftet var att undersöka mäns upplevelser av behandling mot prostatacancer.  Metod: Litteraturstudien grundades på Polit & Beck (2017) nio steg. Resultatet innefattade 12 olika artiklar inhämtade från databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Artiklarna granskades med Polit & Beck (2017) granskningsmallar. Resultat: Resultatet delades in i fyra teman: upplevelsen av förlorad kontroll, upplevelsen av sexuell dysfunktion och förändrad maskulinitet, upplevelsen av informationens betydelse vid behandling, upplevelsen av omgivningens betydelse. Slutsats: Män som behandlas för prostatacancer får i samband med behandlingen en väsentligt annorlunda kropp gentemot den de tidigare haft. En förändrad kropp både psykiskt och fysiskt. Urininkontinens, erektil dysfunktion samt tarmproblematik är biverkningar som män hanteras med men även en förändrad känsla av sin maskulinitet. Majoriteten män anser att de inte får tillräckligt med stöd och information i samband med behandling. Vårdpersonal, anhöriga samt stödgrupper är viktiga stöttepelare hos män dock redogörs behovet av förbättring gällande stöd vid samtal om erektil dysfunktion och sexualitetet.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Prostatacancer är den vanligast förekommande cancerdiagnosen bland svenska män. Vid en prostatacancerdiagnos förekommer det att män drabbas av en livskris då begreppet cancer allmänt associeras med död och lidande. Därför är det viktigt att dess män får behovet av psykosocialt stöd och information tillfredsställt. <strong>Syfte: </strong>Att beskriva prostatacancerdiagnostiserade mäns omvårdnadsbehov i form av psykosocialt stöd och information. <strong>Metod: </strong>Nio vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa och fem kvantitativa användes för att genomföra denna litteraturstudie. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. <strong>Resultat: </strong>Utifrån analys av artiklarnas resultat, framkom sex olika teman: individanpassat informationsbehov, informationskällor, val av behandling – ett svårt beslut, biverkningar – vikten av information, information och stöd från patientens sociala nätverk samt information och stöd från sjukvården. <strong>Slutsats: </strong>Sjukvårdspersonalen bör vara medvetna om att informationen skall individanpassas för att männen bättre skall kunna anpassa sig till den förändrade livssituationen. Viktiga informationskällor ansågs vara läkaren, familjen, Internet samt män som tidigare diagnostiserats med prostatacancer. Det framkom att informationsbehovet vid val av behandling och biverkningar inte var tillgodosedda. Anhöriga visade sig ha en betydelsefull roll under hela sjukdomsförloppet genom sin stödfunktion. Stödtjänsterna som finns tillgängliga inom sjukvården var många män omedvetna om, vilket kan förklara varför inte stödtjänsterna utnyttjades till fullo.</p>

<p><strong><p>Bakgrund:</p>Den dominerande cancerformen hos män över 75 år är prostatacancer. Kosten har en påverkan på många sjukdomstillstånd och på senare tid har man undersökt misstankarna kring om höga nivåer av IGF-1 kan öka risken för att utveckla prostatacancer. IGF-1 finns naturligt i kroppen men hormonet finns bland annat också i vissa livsmedel så som mejeriprodukter. <strong><p>Syfte:</p>Att granska tillgänglig evidens gällande samband mellan höga nivåer av IGF-1 och prostatacancer, samt att om ett samband går att finna, undersöka om en kostrekommendation kan göras för att sänka nivåerna av detta hormon i kroppen och på så vis minska risken för utveckling av prostatacancer. <strong><p>Metod:</p>Systematisk litteraturstudie. <strong><p>Resultat:</p>Det finns studier som talar för och emot ett samband mellan höga nivåer av IGF-1 och ökad risk för att drabbas av prostatacancer. Dock belyser samtliga studierna vikten av fortsatt granskning inom området för att helt kunna fastställa ett eventuellt samband. <strong><p>Slutsats:</p>Det krävs fler studier för att fastställa ett samband mellan höga nivåer av IGF-1 och ökad risk för prostatacancer. I nuläget anser författarna att det inte går att göra en kostrekommendation där man har för avsikt att sänka nivåerna av IGF-1 i serum på grund av olika presenterade studieresultat. </strong></strong></strong></strong></strong></p>

Bakgrund: Den dominerande cancerformen hos män över 75 år är prostatacancer. Kosten har en påverkan på många sjukdomstillstånd och på senare tid har man undersökt misstankarna kring om höga nivåer av IGF-1 kan öka risken för att utveckla prostatacancer. IGF-1 finns naturligt i kroppen men hormonet finns bland annat också i vissa livsmedel så som mejeriprodukter. Syfte: Att granska tillgänglig evidens gällande samband mellan höga nivåer av IGF-1 och prostatacancer, samt att om ett samband går att finna, undersöka om en kostrekommendation kan göras för att sänka nivåerna av detta hormon i kroppen och på så vis minska risken för utveckling av prostatacancer. Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: Det finns studier som talar för och emot ett samband mellan höga nivåer av IGF-1 och ökad risk för att drabbas av prostatacancer. Dock belyser samtliga studierna vikten av fortsatt granskning inom området för att helt kunna fastställa ett eventuellt samband. Slutsats: Det krävs fler studier för att fastställa ett samband mellan höga nivåer av IGF-1 och ökad risk för prostatacancer. I nuläget anser författarna att det inte går att göra en kostrekommendation där man har för avsikt att sänka nivåerna av IGF-1 i serum på grund av olika presenterade studieresultat.

Erektil dysfunktion är en biverkan efter radikal prostatektomi. Män som drabbas av erektil dysfunktion påverkas både psykiskt och fysiskt. Försämrade sexuella funktioner är fortfarande, idag 2010, belagda med viss tabu. Syftet med studien var att beskriva mäns upplevelser av att leva med erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi vid prostatacancer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet baseras på tolv vetenskapliga artiklar varav tio kvalitativa samt två kvantitativa. Två teman framkom: Identitet i förändring och Väntan på förändring. Män upplevde att deras identitet förändrades på grund av erektil dysfunktion och de upplevde sig inte som fullvärdiga män, de upplevde även att deras partnerförhållanden påverkades. Väntan på förändring innebar hopp om att den erektila funktionen skulle återkomma. En del män tycktes villiga att acceptera sin erektila dysfunktion, andra inte alls. Åldern var en faktor som påverkade männens acceptans av situationen med erektil dysfunktion. Männen hade olika erfarenheter av hur hjälpmedel mot erektil dysfunktion fungerade. Mer forskning om hur män med erektil dysfunktion kan få stöd efterfrågas. Sjukvårdspersonal behöver mer kunskap om sexuella dysfunktioner och ämnet bör diskuteras mer i olika vårdutbildningar. / Erectile dysfunction is a common side effect after radical prostatectomy. Men who suffer from erectile dysfunction are affected both psychological and physical. Reductions involving the sexual functions is still, today 2010, subject to certain taboos. The purpose of this study was to describe experiences of men living with erectile dysfunction after radical prostatectomy. The study was conducted as a literature study and was based on twelve scientific articles. Ten articles were qualitative and two articles were quantitative. Two themes emerged: Identity in change and Wait for change. Men experienced a changed identity because of the erectile dysfunction, they did not feel like worthy men and their partner relationships were affected. Wait for change involved the hope of erectile function will return. Some men seemed willing to accept their erectile dysfunction while some did not. The age factor affected how the men accepted the situation with erectile dysfunction. The men had different experiences of erectile dysfunction aids and how effective they were. More research about how men with erectile dysfunction can receive support is required. Healthcare professionals need more knowledge regarding sexual dysfunctions and the subject need to be discussed in different medical schools.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligast förekommande cancerdiagnosen bland svenska män. Vid en prostatacancerdiagnos förekommer det att män drabbas av en livskris då begreppet cancer allmänt associeras med död och lidande. Därför är det viktigt att dess män får behovet av psykosocialt stöd och information tillfredsställt. Syfte: Att beskriva prostatacancerdiagnostiserade mäns omvårdnadsbehov i form av psykosocialt stöd och information. Metod: Nio vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa och fem kvantitativa användes för att genomföra denna litteraturstudie. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultat: Utifrån analys av artiklarnas resultat, framkom sex olika teman: individanpassat informationsbehov, informationskällor, val av behandling – ett svårt beslut, biverkningar – vikten av information, information och stöd från patientens sociala nätverk samt information och stöd från sjukvården. Slutsats: Sjukvårdspersonalen bör vara medvetna om att informationen skall individanpassas för att männen bättre skall kunna anpassa sig till den förändrade livssituationen. Viktiga informationskällor ansågs vara läkaren, familjen, Internet samt män som tidigare diagnostiserats med prostatacancer. Det framkom att informationsbehovet vid val av behandling och biverkningar inte var tillgodosedda. Anhöriga visade sig ha en betydelsefull roll under hela sjukdomsförloppet genom sin stödfunktion. Stödtjänsterna som finns tillgängliga inom sjukvården var många män omedvetna om, vilket kan förklara varför inte stödtjänsterna utnyttjades till fullo.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva männens upplevelser av livskvalitet vid prostatacancer samt deras behov av stöd från sjuksköterskan och närstående. Studiens resultat grundade sig på 17 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ samt kvantitativ ansats. Artiklarna söktes med hjälp av valda sökord via Högskolan Dalarnas databaser. Artiklarna kvalitetgranskades utifrån modifierade granskningsmallar. Resultatet visade att män med prostatacancer upplevde urininkontinens som den svåraste emotionella upplevelsen och de kände stor frustration över att inte kunna kontrollera sin vattenkastning. Männen negligerade sina kroppar på grund av sina inkontinensbesvär. Männen beskrev även att de upplevde en saknad efter lust för sexuell samvaro speciellt de yngre männen som uttryckte förtvivlan över sin nedsatta erektionsförmåga. Männen upplevde förändringarna i sin identitet och maskulinitet som mycket smärtsamma. I stödet från sjuksköterskan beskrev männen att de kände en saknad efter att få diskutera existentiella frågor och tankar med sjuksköterskan medan andra män upplevde att sjuksköterskan bemötte deras behov av stöd. Männen kände sig lugna när de samtalat med sjuksköterskan. I stödet från närstående uppskattade männen sin partners omtanke och förståelse. De förlitade sig främst på sin partner och familj som fanns vid deras sida för att tillsammans dela de djupaste tankar och funderingar.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka hur patienter med prostatacancer upplever stöd och information från vården och närstående. Resultaten i studien grundades på 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Sökningar gjordes via Högskolan Dalarnas sökmotor Elin@dalarna och databaserna Blackwell synergy, Cinahl, Weiley och PubMed. Via granskningsmallar kvalitetsgranskades artiklarna, utgivna 1999-2009. Artiklarna var på engelska och etiskt godkända. Det uppsatsförfattarna funnit efter sina litteraturstudier var att vården gällande stöd och information såg väldigt olika ut inom vården. Det beror naturligtvis på patientens behov av hjälp och dennes fas i sjukdomen. Patienterna sökte stöd och information hos familj och bekanta som hade erfarenhet av prostatacancer. Deltagarna upplevde dessa som bra källor till stöd och information. Resultatet visade även på att det fanns stödgrupper och att deltagare upplevde dessa som positivt, men att flera deltagare inte visste att dessa stödgrupper existerade.

Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna i världen. Behandling av prostatacancern, såsom till exempel kirurgisk behandling, prostatektomi, leder ofta till erektil dysfunktion. Den påföljande sexuella dysfunktionen, påverkar männens självkänsla, hälsa och relationer. Sexualitet generellt är dock någonting som sällan diskuteras inom vården då både vårdpersonal och patienter anser ämnet vara obekvämt och genant. Syftet med denna studie var att undersöka prostatacancerpatienters och deras partners upplevelser av den sexuella dysfunktionen som följer prostatektomi. Litteraturstudie användes som metod och 13 vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet sammanställdes. Resultatet tyder på att patienterna känner ångest, och har problem med identiteten då manligheten hotas vid sexuell dysfunktion. Många drar sig från interaktion med kvinnor och undviker sexuell kontakt på grund av rädsla för att inte kunna tillfredsställa sin partner. Kvinnor däremot lägger större vikt vid att cancern är borttagen och är mer oroade över männens känslor inför problemet än vad de är bekymrade för sin egen skull. Det finns ett stort behov av stöd hos patienterna, både professionell och av partners. Slutsats: Sexuella problem behöver adresseras i större utsträckning inom sjukvården då männen påverkas, inte bara fysiskt utan även känslomässigt, av sexuell dysfunktion.