Bakgrund: Radikal prostatektomi (RP) är en av behandlingsmetoderna vid prostatacancer. Det innebär att prostatan opereras bort och i samband med denna operation kan nerverna som används för att bibehålla eller kunna få erektion förstöras. Detta upplevs olika för män och kan bli ett psykiskt problem.  Syfte: Syftet var att beskriva mäns upplevelser av intimitet efter en radikal prostatektomi.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats.  Resultat: Mäns upplevelser efter genomgången RP är varierande. Resultatet presenteras i tre kategorier som är Fysiska begränsningar, Psykiska symtom och Stöd från vården och närstående.  Slutsats: Män som genomgått en RP drabbas både fysiskt och psykiskt. Det är viktigt att denna behandlingsmetod blir mer uppmärksammad då det är en av det vanligaste behandlingsmetoderna vid prostatacancer. Som allmänsjuksköterska är det viktigt att skapa förståelse för hur män som genomgått en RP upplever sin situation och hur de kan erbjudas stöd på bäst sätt. Nyckelord: Erektil dysfunktion, Intimitet, Prostatacancer, Radikal Prostatektomi, Upplevelse, Urindysfunktion

No description available.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Urininkontinens och sexuell dysfunktion är vanligt förekommande efter prostatacancerbehandling. Tidigare forskning har visat att urininkontinens och sexuell dysfunktion försämrar livskvaliteten. Syfte: Att kartlägga vilka typer av rehabilitering som finns för män med prostatacancer gällande sexuell dysfunktion och urininkontinens samt att belysa rehabiliteringsbehov som inte tillgodoses. Metod: Litteraturstudie. Tio vetenskapliga originalartiklar inkluderades; åtta med kvantitativ metod och två med kvalitativ metod. Resultat: Det fanns flera olika typer av bäckenbottenträning för att fysiskt rehabilitera urininkontinens. Bäckenbottenträningen minskade urininkontinensen i samtliga studier. Ett samband mellan minskad urininkontinens efter bäckenbottenträning och en förbättrad livskvalitet hittades. Männen hittade strategier för att psykosocialt anpassa sig till sin urininkontinens. Bäckenbottenträningen gav ingen betydande förbättring av sexuell dysfunktion.  Den psykosociala rehabiliteringen som finns vid sexuell dysfunktion är patientinformation, samtal i vården, gruppterapi, stödgrupper och par-kommunikation. Slutsats: Alla typer av bäckenbottenträning minskade urininkontinensen. På grund av den emotionella och sociala påverkan som urininkontinensen har kvarstår ett behov av psykosocial rehabilitering. Ingen evidens hittades för att bäckenbottenträning förbättrar sexuell dysfunktion. Mer forskning efterfrågas för att hitta fysiska rehabiliteringsmetoder vid sexuell dysfunktion. Psykosocial rehabilitering hjälpte männen att anpassa sig till den sexuella dysfunktionen. Dock finns ett behov av ett sammanställt program med olika typer av psykosocial rehabilitering som alla prostatacancerpatienter kan erbjudas. / Background: Prostate cancer is the most common form of cancer in Sweden. Urinary incontinence and sexual dysfunction are the general problems caused by prostate cancer treatment. Previous research has shown that quality of life is affected by urinary incontinence and sexual dysfunction. The aim: To review available rehabilitation in urinary incontinence and sexual dysfunction for men with prostate cancer, and to find rehabilitation needs that were not met in these men. Method: Literature review. Ten articles were included; eight quantitative and two with qualitative method. Results: Several types of pelvic floor muscle training were found to physically rehabilitate urinary incontinence. Pelvic floor muscle training improved urinary incontinence in all studies. A correlation between improved urinary incontinence after pelvic floor muscle training and higher quality of life was found. The men found strategies to psychosocially adjust to urinary incontinence. Pelvic floor muscle training was not effective in rehabilitating sexual dysfunction.  Patient information, consultations, group therapy, support groups and spousal communication was found to be psychosocial rehabilitation methods of sexual dysfunction. Conclusion: All pelvic floor muscle training decreased urinary incontinence. Because of the emotional and social impact of urinary incontinence a need for psychosocial rehabilitation remains. No evidence supports that pelvic floor muscle training improves sexual dysfunction. More research is required in finding physical rehabilitation methods for sexual dysfunction. Psychosocial rehabilitation helped the men to adjust to sexual dysfunction. But there is a need to assemble a program consisting of several types of psychosocial rehabilitation that can be given to all prostate cancer patients.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen som drabbar män i Sverige. Sjukdomen skapar olika besvär som påverkar männens dagliga liv. Under sjukdomsförloppet upplever männen att de förlorar sin värdighet. Som sjuksköterska är det viktigt att se till hela patienten och ge en personcentrerad omvårdnad utifrån omvårdnadsdiagnoser. Syfte: Att belysa mäns upplevelse av att leva med prostatacancer. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design. Data hämtades från 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Studien utmynnade i fem kategorier som männen upplevde: informationsbehov, förlorad värdighet, oro för egen dödlighet, upplevelse av olika stöd och anpassning av vardagen. Slutsats: Männens vardag påverkas av sjukdomen prostatacancer och de behöver stöd i olika former. Sjuksköterskan bör möta männen på deras nivå och ge männen en individanpassad omvårdnad. / Background: Prostate cancer is the most common form of cancer that afflicts men in Sweden. The affliction creates different struggles that affect the men’s daily lives. During the progress of the disease the men experience a loss of their dignity. As a nurse it is important to care for the patient as a whole and provide a personal care, related to the nursing diagnosis of the patient. Aim: To shed light on the experiences of the men who are currently living with prostate cancer. Method: A study of literature focusing on qualitative data. Data was gathered from 12 scientific articles. Result: The study led to five categories that the men experienced: The lack of information, loss of dignity, anxiety surrounding own mortality, experience of different support forms and adjustment of the everyday life. Conclusion: The men’s daily lives are affected extensively by the disease prostate cancer and they need different forms of support. The nurse should level with the men in order to provide an individual care.

BAKGRUND: Prostatacancer (PCa) är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige. Efter kirurgisk behandling, radikal prostatektomi (RP), drabbas många av urininkontinens och sexuella besvär. Studier på kvinnor visar att urininkontinens påverkar sexuell lust men det finns få liknande studier bland män. SYFTE: Syftet med studien är att jämföra självskattad sexuell lust bland män med och utan inkontinens, ett år efter RP. METOD: Denna kvantitativa tvärsnittstudie utgår från enkätmaterial insamlat i en pågående prospektiv studie. Data insamlat bland 1751 män, ett år efter RP, har analyserats och jämförts mellan två grupper (fall-kontrollstudie). RESULTAT: Resultatet visar att män med urininkontinens skattar lägre sexuell lust, ett år efter RP, än män utan urininkontinens samt att de i högre grad beskriver tanken på ett fortsatt liv med sina sexualproblem med negativa begrepp. KONKLUSION: Män som genomgått RP, och i synnerhet de som har urininkontinens, har nedsättningar i sexuallivet. Sjuksköterskan bör uppmärksamma och ge tid till samtal om påverkan på sexuallivet efter RP, med både patient och partner. Ökad kunskap inom området bidrar till ökad förståelse, och behövs för att sjuksköterskor ska kunna hjälpa dessa patienter. Nedsatt sexuell lust hos män är ett outforskat område och vidare forskning behövs. / BACKGROUND: Prostate cancer (PCa) is the most common form of cancer among Swedish men. Urinary incontinence and sexual dysfunction are two side effects that many men experience after surgery, radical prostatectomy (RP). Previous studies show that urinary incontinence has negative effects on women’s sexual desire. Few similar studies concern men. AIM: The aim of the study is to compare self-reported sexual desire among men with and without urinary incontinence, one year post-surgical treatment (RP). METHOD: This quantitative, cross-sectional study is based on a self-reported survey from an ongoing prospective study. Data collected from 1751 men, one year post-treatment, have been analyzed and compared between two groups (case-control study). RESULT: The result shows that men with urinary incontinence after RP have less sexual desire than men without urinary incontinence. These men are also less satisfied with the idea of spending the rest of their lives with their sexual problems. CONCLUSION: Men that have undergone RP, especially the ones who have urinary incontinence, experience sexual dysfunction. Nurses need to acknowledge and initiate dialogues with patients and their partners about effects on sexual life after RP. Research concerning men’s sexual desire will help nurses’ knowledge and ability to discuss sexual problems. More studies about men’s reduced sexual desire are necessary.

Prostatacancer är en av de mest vanliga cancersjukdomarna globalt sett och den vanligaste cancerformen i Sverige. Om männen när de får diagnosen är i en relation med någon kan även denna person påverkas av detta. Syftet med denna studie var att undersöka dessa partners erfarenhet av att leva med en man med prostatacancer. En litteraturöversikt baserad på kvalitativt material utfördes. Femton artiklar analyserades och åtta kategorier kunde identifieras: rsn, Anhörigvårdare, Information, Stöd, Sexualitet och Intimitet, Team, Kommunikation och Vardagen. Resultatet visade att kvinnor ofta tar på sig rollen som anhörigvårdare och att de visade ett behov av ytterligare information och stöd. Det sexuella samlivet var även något som kvinnorna ansåg påverkades som en följd av impotensen mannen drabbades av efter behandling. Vissa kvinnor beskrev hur de bemötte cancern tillsammans med sin man som en enhet. En bra kommunikation mellan kvinnorna och deras män uppfattades av vissa kvinnor som viktigt. Många kvinnor beskrev hur deras liv förändrades att de använde sig av olika strategier för att klara av vardagen. När kvinnor antar rollen som anhörigvårdare är det viktigt för dem att de från sjukvården får rätt typ av information och stöd i rätt tidpunkt för att för att kunna förbereda sig för och hantera denna roll. Sjukvården behöver därför utveckla riktlinjer så att kvinnornas behov inkluderas i vårdprocesserna kring mannen. / Prostate cancer is one of the most common cancers globally and the most common cancer in Sweden. If the men when diagnosed are in a relationship with someone, this person may be affected by this. The purpose of this study was to examine the partner's experience of living with a man with prostate cancer. A literature review based on qualitative material was carried out. Fifteen articles were analyzed and eight categories were identified: Changed outlook on life, Caregiver, Information, Support, Sexuality and Intimacy, Team, Communication, and Daily Life. The results showed that women often take on the role of caregivers and that they showed a need for additional information and support. According to women, the impotence the men suffered from after treatment had an impact on their sex-life. Although the women prioritized that their husbands were still alive instead of a functional sex-life many felt that their sex-life had been affected in a negative sense. Some women described how they responded to the cancer with her husband as a unit. Good communication between women and their husbands were perceived by some women as important. Many women described how their life changed and that they used various strategies to cope with everyday life. When women assume the role of caregivers it's important for them to have the right kind of information at the right time given to them by health care providers, this in order to be able to prepare for and respond to the role as a caregiver. Health services therefore need to develop guidelines to ensure that the needs of women are included in the care processes of the men.

No description available.

<p>Prostatacancer är den vanligaste tumörsjukdomen bland män som innebär en process där tankar och känslor har sin påverkan. Uppsatsens huvudsyfte har varit att ta reda på hur män som får sin prostatacancer diagnos upplever sin livssituation. Av intresse var att få hur deras identitet påverkats och veta vilka strategier de använder för att göra livet hanterbart. Hela arbetet genomsyrades av den fenomenologiska och den hermeneutiska vetenskapsfilosofiska positionen. Uppsatsen var en kvalitativ studie där halvstrukturerade intervjuer användes. Genom att ha intervjuat två män som har haft prostatacancer, en läkare och en kurator valdes fyra teman för analysen: familj, socialt liv/omgivning/fritid, arbete och behandlingar. I varje tema utkristalliserades identiteten och de copingstrategierna männen använder som även analyseras under varje tema. Teorin om coping, kristeorin och det psykodynamiska perspektivet användes som analysverktyg. Resultatet gav en ökad förståelse för hur männens reaktioner, tankar, känslor och agerande kan se ut vid en prostatacancer diagnos. Samtidigt gav uppsatsen en bild av hur identiteten blir påverkade och hur männen upplever detta i olika sammanhang. I uppsatsen framkom att identiteten förknippas ofta med sexualiteten. Både inom litteraturen och inom undersökningen som sådan framkom behovet av forskning inom de områden den aktuella uppsatsen berörde.</p>

<p>När en man diagnostiseras med prostatacancer innebär det en psykisk påfrestning för mannen och hans kvinnliga partner. Reaktioner som chock, meningsförlust, ensamhet och ångest är vanligt förekommande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det vardagliga livet upplevs och påverkas hos par där mannen lever med diagnostiserad prostatacancer. Resultaten i studien baseras på tio vetenskapliga artiklar med fokus på parens erfarenheter av sjukdomen. Impotens, inkontinens och fatigue var symtom som drabbade mannen till följd av sjukdomen. Dessa förändringar inverkade på parets vardag och relation. Förändringarna var psykiskt påfrestande för parets hälsa och både mannens och kvinnans livskvalitet försämrades på grund av cancersjukdomen. Psykiska problem som depression, oro, ångest och skuld var dock mer förekommande hos kvinnan. Trots att paren var i stort behov av information upplevde de att hälso- och sjukvården inte uppmärksammade deras behov. Tydligare riktlinjer inom sjukvården för hur par som lever med prostatacancer ska bemötas efterlyses. På så sätt kan sjuksköterskan lättare tillgodose parets behov av information och stöd. Sjuksköterskan bör uppmärksamma och bemöta kvinnans individuella önskemål samt visa en öppenhet gentemot de sexuella problem som kan drabba paren. Mer forskning, speciellt i Skandinavien, efterlyses för att få en klarare bild över hur både en homosexuellt och heterosexuell relation påverkas av prostatacancer.  </p> / <p>When a man is diagnosed with prostate cancer it implies a psychological strain for the man and his female partner where reactions such as shock, loss of meaning, loneliness and anxiety are common. The purpose of this literature review was to describe how everyday life is perceived and influenced in couples where the man has been diagnosed with prostate cancer. The results of the study are based on ten scientific articles focused on exploring couple’s experiences of the disease and how they are affected by the situation. Symptoms such as impotence, incontinence and fatigue were changes that affected the couple’s everyday life and their relationship. These changes were psychologically trying for the couple’s health and their quality of life decreased because of the cancer.  Psychological problems like depression, anxiety and guilt were more common for the woman. Despite the fact that the couples were in great need of information, they felt that health care providers were not attentive to these needs. Clearer guidelines are needed within the health-care system for how couples living with prostate cancer should be treated. The nurse would thereafter be better equipped to meet the couple’s needs for information and support. The nurse should highlight and approach women’s individual needs and show openness towards the sexual problems that can befall couples. More research is needed, particularly in Scandinavia, in order to get a clearer picture of how a homosexual and heterosexual relationship is affected by prostate cancer.</p>

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige som kan behandlas med en prostatektomi där prostatan opereras bort. Denna operation medför risker för sidoeffekter vilket kan påverka mannens livskvalitet. Det förekommer flera olika mätinstrument för att mäta livskvalitet. Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka livskvalitet hos män med prostatacancer som genomgått en prostatektomi. Metoden var en litteraturöversikt baserad på kvantitativ inriktning. Fjorton artiklar togs fram till studien med hjälp av databasen Cinahl. Alla inkluderade artiklar hade någon form av etiskt ställningstagande. Kategorier som skapades var: fysiska faktorer, psykologiska faktorer och sociala faktorer. Resultatet visar att fysiska, psykologiska och sociala faktorer kan försämras efter en prostatektomi och kan påverka männens livskvalitet. Slutsatserna var att främst urinfunktionen och den sexuella förmågan försämras vid en prostatektomi. Studien ger kunskaper till omvårdnadspersonal om hur en prostatektomi kan påverka patientens livskvalitet för att de på så vis ska kunna ge ett bättre bemötande till denna patientgrupp. Omvårdnadspersonal bör undervisa och informera patienten om troliga sidoeffekter en prostatektomi kan medföra innan behandlingen påbörjats. / Prostate cancer is the most common cancer in Sweden and can be treated with a prostatectomy where the prostate is surgically removed. This operation entails risks for side effects which may affect the man's quality of life. There are several different instruments to measure quality of life. The aim was to describe the factors that can affect quality of life in men with prostate cancer who have undergone prostatectomy. The method was a literature study based on a quantitative approach. Fourteen articles for the study were found using the Cinahl database. All included articles had some sort of ethical stance. Categories that were created were: physical factors, psychological factors and social factors. The results indicate that the physical, psychological and social factors diminish after a prostatectomy, and thus affect the quality of life. The conclusions were that mainly the urinary function and the sexual ability declines at a prostatectomy. The study provides knowledge to nursing staff about how a prostatectomy may affect the patient's quality of life to be able to give a better treatment to this population. Nursing staff should educate and inform the patient of likely side-impact a prostatectomy can cause before beginning treatment.