• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 95
  • 14
  • Tagged with
  • 109
  • 46
  • 45
  • 41
  • 35
  • 21
  • 17
  • 16
  • 16
  • 14
  • 13
  • 13
  • 12
  • 12
  • 12
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
61

Mannens ensak eller bådas angelägenhet : Prostatacancers påverkan på den heterosexuella relationen / The man’s business or a concern for both : Prostate cancer’s influence on the heterosexual relationship

Eliasson, Mona, Karlsson, Erika January 2009 (has links)
När en man diagnostiseras med prostatacancer innebär det en psykisk påfrestning för mannen och hans kvinnliga partner. Reaktioner som chock, meningsförlust, ensamhet och ångest är vanligt förekommande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det vardagliga livet upplevs och påverkas hos par där mannen lever med diagnostiserad prostatacancer. Resultaten i studien baseras på tio vetenskapliga artiklar med fokus på parens erfarenheter av sjukdomen. Impotens, inkontinens och fatigue var symtom som drabbade mannen till följd av sjukdomen. Dessa förändringar inverkade på parets vardag och relation. Förändringarna var psykiskt påfrestande för parets hälsa och både mannens och kvinnans livskvalitet försämrades på grund av cancersjukdomen. Psykiska problem som depression, oro, ångest och skuld var dock mer förekommande hos kvinnan. Trots att paren var i stort behov av information upplevde de att hälso- och sjukvården inte uppmärksammade deras behov. Tydligare riktlinjer inom sjukvården för hur par som lever med prostatacancer ska bemötas efterlyses. På så sätt kan sjuksköterskan lättare tillgodose parets behov av information och stöd. Sjuksköterskan bör uppmärksamma och bemöta kvinnans individuella önskemål samt visa en öppenhet gentemot de sexuella problem som kan drabba paren. Mer forskning, speciellt i Skandinavien, efterlyses för att få en klarare bild över hur både en homosexuellt och heterosexuell relation påverkas av prostatacancer. / When a man is diagnosed with prostate cancer it implies a psychological strain for the man and his female partner where reactions such as shock, loss of meaning, loneliness and anxiety are common. The purpose of this literature review was to describe how everyday life is perceived and influenced in couples where the man has been diagnosed with prostate cancer. The results of the study are based on ten scientific articles focused on exploring couple’s experiences of the disease and how they are affected by the situation. Symptoms such as impotence, incontinence and fatigue were changes that affected the couple’s everyday life and their relationship. These changes were psychologically trying for the couple’s health and their quality of life decreased because of the cancer.  Psychological problems like depression, anxiety and guilt were more common for the woman. Despite the fact that the couples were in great need of information, they felt that health care providers were not attentive to these needs. Clearer guidelines are needed within the health-care system for how couples living with prostate cancer should be treated. The nurse would thereafter be better equipped to meet the couple’s needs for information and support. The nurse should highlight and approach women’s individual needs and show openness towards the sexual problems that can befall couples. More research is needed, particularly in Scandinavia, in order to get a clearer picture of how a homosexual and heterosexual relationship is affected by prostate cancer.
62

Livssituation, identitet och copingstrategier vid prostatacancer : en kvalitativ studie

Zayas de Aguilar, Sonia January 2005 (has links)
Prostatacancer är den vanligaste tumörsjukdomen bland män som innebär en process där tankar och känslor har sin påverkan. Uppsatsens huvudsyfte har varit att ta reda på hur män som får sin prostatacancer diagnos upplever sin livssituation. Av intresse var att få hur deras identitet påverkats och veta vilka strategier de använder för att göra livet hanterbart. Hela arbetet genomsyrades av den fenomenologiska och den hermeneutiska vetenskapsfilosofiska positionen. Uppsatsen var en kvalitativ studie där halvstrukturerade intervjuer användes. Genom att ha intervjuat två män som har haft prostatacancer, en läkare och en kurator valdes fyra teman för analysen: familj, socialt liv/omgivning/fritid, arbete och behandlingar. I varje tema utkristalliserades identiteten och de copingstrategierna männen använder som även analyseras under varje tema. Teorin om coping, kristeorin och det psykodynamiska perspektivet användes som analysverktyg. Resultatet gav en ökad förståelse för hur männens reaktioner, tankar, känslor och agerande kan se ut vid en prostatacancer diagnos. Samtidigt gav uppsatsen en bild av hur identiteten blir påverkade och hur männen upplever detta i olika sammanhang. I uppsatsen framkom att identiteten förknippas ofta med sexualiteten. Både inom litteraturen och inom undersökningen som sådan framkom behovet av forskning inom de områden den aktuella uppsatsen berörde.
63

Skattning av ångest och depression hos prostatacancer patienter och deras partner : Kvalitetsäkring av frågeformuläret ”Hospital Anxiety and Depression Scale”

Dahl, Emelie, Lindholm, Åsa January 2013 (has links)
Syfte: Syftet med denna tvärsnittsstudie var att undersöka hur prostatacancer patienter och deras partner skattar sina eventuella nivåer av ångest och depression samt att undersöka om skattningen mellan dessa två grupper skiljer sig åt. Syftet är även att kvalitetssäkra frågeformuläret Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) enligt ”Question-and-Answer”-modellen. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv- och jämförande metod användes. Studien innefattade sex patienter samt sex partners, sammanlagt 12 personer. Datainsamlingen skedde med hjälp av enkäter. Resultat: Både patienterna och deras partners skattar relativt låga nivåer av ångest och depression. Vid deskriptiv analys av skattningen framkommer att partners skattar högre nivåer av både ångest och depression än vad patienterna gör. Studiedeltagarna har i de flesta fall angett att de ej påverkats av faktorerna i ”Question-and-Answer” modellen. Detta då de flesta av deltagarna var helt säkra på sina svar och de ansåg enkäten ej innehålla svårförståeliga ord eller att påståendena var otydligt formulerade. Slutsats: I denna förstudie sågs att partners skattade något högre nivåer av ångest och depression än patienterna. Detta är intressant och väcker behov av fortsatt forskning för att kunna dra några slutgiltiga slutsatser samt för att eventuellt kunna förbättra hjälp- och stödinsatser för dessa personer inom vården. Kvalitetssäkringen som utfördes visade att deltagarna ej påverkades av de fyra faktorerna i ”Question-and-Answer” modellen vilket tyder på att frågeformuläret HADS är väl utformat. / Objective: The aim of this study was to investigate how prostate cancer patients and their partners estimate levels of anxiety and depression and whether the estimated levels differ between these two groups. The aim was also to assure quality of the Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) according to “Question-and-Answer” model. Method: A cross-sectional study with quantitative method was used. The study included six patients and six partners, a total of 12 people. Data collection was done using questionnaires. Results: Both patients and their partners reported relatively low levels of anxiety and depression. Partners reported higher levels of both anxiety and depression, than the patients themselves. The participants do not seem to have been influenced by the four factors in the "Question-and-Answer" model to a greater extent when they answered the HADS. The participants reported that they were confident of their answers and they considered that the survey did not contain incomprehensible words or that the allegations were vague formulated. Conclusion: In this preliminary study we found that partners estimated slightly higher levels of anxiety and depression than patients. This is interesting and raises the need for further research in order to draw any definitive conclusions and to improve the help and support interventions for these persons in care. Quality assurance that was carried out showed that the participants were not affected by the four factors in the "Question-and-Answer" model, which suggests that the HADS questionnaire is well designed.
64

Innehåll och presentation av psykosocial gruppverksamhet för män med prostatacancer : C-uppsats på Sjuksköterskeprogrammet / Content and presentation of a psychosocial support group for men with prostate cancer

Helmersson, Johan, Bjervner, Victor January 2011 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur en gruppverksamhet vars mål är att ge psykosocialt stöd och fysisk aktivitet till män diagnostiserade med prostatacancer bör utformas och presenteras för att tilltala målgruppen. Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv ansats och baserades på fem individuella intervjuer och en fokusgruppsintervju . Samtliga intervjuer var semistrukturerade och spelades in. Huvudresultat: Innehållsanalyser av intervjuerna resulterade i följande tre kategorier; ”Presentation av gruppverksamhet”, ”Attityder” och ”Innehåll i gruppverksamhet”. Varje kategori hade även ett antal subkategorier. Tillsammans åskådliggjorde kategorierna vad män med prostatacancer ansåg att en rehabiliteringsgrupp som Rehabilitering med samtal och yoga [RSYG] ska innehålla samt hur den kan presenteras. Det mest överraskande resultatet var att av de män som tidigare inte deltagit i RSYG så var det flera som var intresserade av att delta och angav tidsbrist som främsta orsak till att de uteblivit. Slutsats: För att män skall delta i RSYG krävs inte enbart ett väl utformat flygblad eller en god synlighet, inte heller räcker det med att vårdpersonal säger åt männen att gå till RSYG, utan innehållet i Rehabilitering med samtal och yoga bör även individanpassas då alla män inte lider av samma symptom då de har och behandlas för prostatacancer. Anhöriga bör även involveras då de också påverkas av männens sjukdom och en blandning av alla dessa strategier bör därför prövas och utvärderas. / Aim: The aim of this study was to investigate how a support group, offering psychosocial support and physical activity to men diagnosed with prostate cancer, should be presented and what it should comprise of. Method: A qualitative descriptive approach was used. Five individual interviews and one focus group interview were conducted. All interviews were semi-structured and recorded. Main results: The content analysis of the interviews resulted in the following three categories; “Presentation of the support group”, “Attitudes” and “Content of the support group”. Each category had a number of subcategories assigned to them. Together, the categories described the views of men, diagnosed with prostate cancer, regarding the presentation and the content of Rehabilitation with conversation and yoga [RSYG]. The most surprising result was that several men, who had not participated in RSYG, expressed an interest in participating. Their main reason to not having participated was lack of time. Conclusion: In pursuit of more participants for RSYG, the persons in charge must not only design an appealing flyer or become more visible to the men. Nor is it enough that other health professionals, such as doctors and nurses, order the men to attend. The content of the support group must become more adaptable to the individual needs of the men since every man suffers different symptoms from prostate cancer. The spouses of the men should be included in the support group since they too get affected by the cancer. A mix of the strategies mentioned above should be tried and evaluated.
65

Livskvalitet efter en prostatektomi : - En litteraturöversikt / Quality of life after prostatectomy : - A litterature study

Darwich, George, Johansson, Linda January 2010 (has links)
<p>Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige som kan behandlas med en prostatektomi där prostatan opereras bort. Denna operation medför risker för sidoeffekter vilket kan påverka mannens livskvalitet. Det förekommer flera olika mätinstrument för att mäta livskvalitet. Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka livskvalitet hos män med prostatacancer som genomgått en prostatektomi. Metoden var en litteraturöversikt baserad på kvantitativ inriktning. Fjorton artiklar togs fram till studien med hjälp av databasen Cinahl. Alla inkluderade artiklar hade någon form av etiskt ställningstagande. Kategorier som skapades var: fysiska faktorer, psykologiska faktorer och sociala faktorer. Resultatet visar att fysiska, psykologiska och sociala faktorer kan försämras efter en prostatektomi och kan påverka männens livskvalitet. Slutsatserna var att främst urinfunktionen och den sexuella förmågan försämras vid en prostatektomi. Studien ger kunskaper till omvårdnadspersonal om hur en prostatektomi kan påverka patientens livskvalitet för att de på så vis ska kunna ge ett bättre bemötande till denna patientgrupp. Omvårdnadspersonal bör undervisa och informera patienten om troliga sidoeffekter en prostatektomi kan medföra innan behandlingen påbörjats.</p> / <p>Prostate cancer is the most common cancer in Sweden and can be treated with a prostatectomy where the prostate is surgically removed. This operation entails risks for side effects which may affect the man's quality of life. There are several different instruments to measure quality of life. The aim was to describe the factors that can affect quality of life in men with prostate cancer who have undergone prostatectomy. The method was a literature study based on a quantitative approach. Fourteen articles for the study were found using the Cinahl database. All included articles had some sort of ethical stance. Categories that were created were: physical factors, psychological factors and social factors. The results indicate that the physical, psychological and social factors diminish after a prostatectomy, and thus affect the quality of life. The conclusions were that mainly the urinary function and the sexual ability declines at a prostatectomy. The study provides knowledge to nursing staff about how a prostatectomy may affect the patient's quality of life to be able to give a better treatment to this population. Nursing staff should educate and inform the patient of likely side-impact a prostatectomy can cause before beginning treatment.</p>
66

I gränslandet mellan hopp och hopplöshet : Hoppets betydelse i omvårdnaden / In the borderland between hope and hoplessness : The importance of hope in nursing

Kramsjö, Elin, Lund Askoldova, Tina January 2014 (has links)
När människan befinner sig i svåra situationer kan hoppet utgöra en viktig resurs. Trots detta har hoppet en förmåga att svikta i de stunder då det behövs som mest. Hopplöshet kan ses som en börda och kan skapa lidande för patienten, därför är det viktigt att hopplösheten synliggörs så att hoppet kan främjas. För patienter som lider av cancer är stöd från omgivningen en viktig del i att främja hoppet. Genom att ha ett hälsofrämjande och individanpassat vårdande kan sjuksköterskan bidra till att ge hoppet näring. Syftet med litteraturstudien var att belysa hopp i omvårdnaden av patienter med bröst- och prostatacancer. Metoden utgjordes av en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. I resultatet framträder tre olika teman som hoppet påverkas av- individens, relationens och omvårdnadens betydelse för hopp. I resultatet beskrivs hur hoppet kan ta sig i uttryck i de olika kategorierna. Familj och vänners stöd är betydelsefullt för förmågan att känna hopp liksom att känna meningsfullhet samt en förtroendefull relation med sjuksköterskan. Även den egna inställningen till sjukdomen och självkänslan är av stor betydelse för förmågan att känna hopp. Vidare forskning behövs för att undersöka hoppets betydelse hos äldre män. / When humans find themselves in difficult situations, hope can be an important resource. Despite this, hope has the ability to fail you in those crucial moments when it is most needed. The feeling of hopelessness can be a heavy burden and can create immense suffering for the patient. Therefore, it is crucial that the feeling of hopelessness is understood and revealed when prominent so that hope can be encouraged. For patients suffering cancer, support from the community is an important factor to boost hope. By providing personalized and health-promoting care the nurse can contribute towards giving hope nourishment. The purpose of this study is to elucidate hope in caring in patients with breast- or prostate cancer. The method consists of a systematic literature review with an inductive approach. The result shows three different areas that hope is influenced by: the individual, their relationships, and the importance that the caregiver puts on hope. It illustrates how hope can be expressed in these three different categories. The support of friends and family was crucial for the ability to feel hope, developing a sense of meaning, and having a trusting relationship with the nurse. The attitude towards the disease and the self-esteem are also of great importance for the ability to feel hope. Further research is needed to investigate the meaning of hope for elder men.
67

Att leva med prostatacancer : upplevelser ur ett parperspektiv

Carlén, Lina, Lindström, Kerstin January 2011 (has links)
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Då sjukdomen är potentiellt livshotande riskerar mannen och hans närstående att drabbas av en traumatisk kris. Behandlingsalternativen inkluderar operation, strålbehandling och hormonbehandling, vilka ofta leder till biverkningar. Syftet med uppsatsen var att beskriva pars upplevelser av att leva med prostatacancer. Studien är en litteraturöversikt baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet visar sju teman; Cancerbesked; vilket innebar en chock för många deltagare. Normalisering; Många drabbade beskrev betydelsen av att fortsätta livet som vanligt. Information; framkom som en viktig faktor för att hantera situationen. Kommunikation av känslor; Kommunikation mellan partner ansågs betydelsefullt. Påverkan på relationen; Diagnosen ledde i många fall till en omvärdering av relationen. Stöd; Partners förmåga att ge varandra stöd var av stor betydelse under sjukdomen. Sexualitet och identitet; den sexuella identiteten upplevdes som påverkad av både mannen och hans partner. Resultatet visar att information är mycket viktigt för par som lever med prostatacancer. Par som kommunicerar öppet med varandra upplever mindre stress och oro samt har större chans att upprätthålla en god relation. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja paren i dessa processer. / Prostate cancer is the most common form of cancer in Sweden. The disease is potentially life threatening and the couple may face traumatic crisis. Treatment options include surgery, radiation therapy and hormone therapy, of which side effects are common. The purpose of this study was to describe experiences of couples living with prostate cancer. The study is a literature review based on eight qualitative articles. In the result, seven themes emerged. News of cancer; In many cases, the diagnosis caused a chock. Normalisation; Many couples aimed at carrying on life as before diagnosis. Information; Access to relevant information was considered essential. Communicating feelings; Intra-couple communication was essential. Effect on relationship; In many cases, diagnosis caused reevaluation of the relationship. Support; The ability of partners to support each other had great impact on coping during disease and treatment. Sexuality and identity; The couples perceived a change in gender identity. The results show that information is very important to men with prostate cancer and their partners. The couples communicating openly experience lower levels of distress and have increased probability of maintaining good relationships. The nurse has an important role in supporting couples in these processes.
68

I väntan på prostatacancer behandling : Copingprocessen för patienter med prostatacancerinnan medicinsk behandling / Waiting for prostate cancer treatment : The coping process for patients with prostate cancer before medical treatment

Lander, Jonathan, Johansson, Emil January 2014 (has links)
Varje år diagnostiseras 10 000 män med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer är emotionellt ansträngande. Väntetiden vad gäller behandling för patienter med prostatacancer är lång. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och känslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lång tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling. Metoden som använts till studien var en litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att den kognitiva bedömningen av sjukdomen prostatacancer präglades av den information som patienter med prostata-cancer fick. Den kognitiva bedömningen av sjukdomen prostatacancer påverkades också av ålder och tid efter diagnos. Copingresurser som hade betydelse för patienter med prostatacancer var socialt stöd, personlighet och psykisk hälsa. De copingstrategier som användes av patienter med prostatacancer var främst emotionellt fokuserade. Patienter med prostatacancer är under stor emotionell belastning. Information och socialt stöd från vårdpersonal hjälper patienter med prostatacancer att hantera den emotionella belastningen. Ytterligare forskning krävs för att identifiera effektiva copingstrategier i ett tidigt stadium av diagnosen prostatacancer. / Every year 10 000 men are diagnosed with prostate cancer in Sweden. Affection of the disease is emotionally strenuous. The wait for treatment among patients diagnosed for prostate cancer is long. This result in patients diagnosed with prostate cancer living with the disease and the emotions associated with the diagnosis of prostate cancer for an extended time. The aim of the current study was to describe the coping process used by patients diagnosed with prostate cancer prior to treatment. The method of the current study was a literature study based on 15 scientific articles. The results indicated that appraisal of prostate cancer was influenced by the information that patients diagnosed with prostate cancer received. Furthermore appraisal of prostate cancer was affected by age and time since diagnosis. Social support, personality and mental health were coping resources that were of significance to patients diagnosed with prostate cancer. Emotion focused coping strategies were primarily used by patients diagnosed with prostate cancer. Patients with prostate cancer are emotionally distressed. Information and social support from healthcare personnel reduces the emotional distress. Further research should investigate what coping strategies are effective in an early stage of prostate cancer diagnosis.
69

Att vara eller att inte vara - en man : En litteraturöversikt över hur mäns manliga identitet förändras vid prostatacancer / To be or not to be - a man : A literature review of how men’s masculine identity changes when diagnosed with prostate cancer

Forsberg, Lisa, Mobäck, Niklas January 2014 (has links)
Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i västvärlden. Sjuksköterskan har till uppgift att stötta, vägleda, samt säkerställa att given information uppfattats korrekt, för att män med prostatacancer skall kunna fatta rationella beslut rörande eventuell behandling. Tidigare forskning visar att maskulinitet är ett komplext begrepp som kan ses ur olika vinklar och perspektiv. Upplevelsen av manlighet är en viktig komponent att ta hänsyn till i vården av patienter med prostatacancer. Syfte: Att beskriva hur män med prostatacancer upplever att sjukdomen och behandlingen påverkar deras kropp och manliga identitet. Metod: Denna litteraturöversikt baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar som har granskats och analyserats. De vetenskapliga artiklarna hämtades från databaserna Cinahl with fulltext, och PubMed. Resultat: Resultatet bildar fem huvudteman: Behandlingens påverkan på mäns upplevelse av manlighet beskriver behandlingarnas biverkningar såsom impotens, förlust av libido och sexuella fantasier, mäns feminiserade kropp, samt hur dessa förändrade kroppsegenskapernas påverkade den manliga identiteten. Behandlingens påverkan på miktionen, rör biverkningarna inkontinens och miktionsproblematik och dess inverkan på mannens vardagliga liv. Mäns hantering av känslor och den förändrade kroppen beskriver hur män hanterade den nya livssituationen de ställts inför. Förändringar av mäns relationer och manlighet beskriver hur prostatacancer och behandlingar påverkade männens relationer till kvinnor och andra män, vilket i sin tur påverkade deras upplevelse av manlighet. Diskussion: Diskussionen utgår från Dahlberg och Segestens teori om ”den levda kroppen”. Ur detta perspektiv diskuteras hur den manliga identiteten påverkas av prostatacancer och dess behandlingar. Vidare diskuteras vikten av att se mannen som en individ med unika egenskaper och upplevelser, för att sjuksköterskan därigenom skall kunna ge relevant information och hjälpa mannen att finna strategier att hantera dessa förändringar. / Background: Prostate cancer is the most common type of cancer for men in the Western world. Nurses’ task is to support men who suffer from prostate cancer and to make sure they understand important information that’s been given, so that these men can make rational decisions concerning their eventual treatment. Further, previous research describes masculinity as a complex concept which can be viewed from different angles and perspectives. Men’s experience of masculinity seems to be an important issue to consider when treating patients with prostate cancer. Aim: To describe how men with prostate cancer experience how the disease and treatment change their body and masculine identity. Methods: The literature review was based on eleven qualitative articles that were examined and analyzed. The articles were gathered from the databases CINAHL with full text, and PubMed Results: The result was thematized into five main categories: The treatment’s impact on men’s experience of masculinity describes how the treatment side effects: impotence, loss of libido and sexual imaginations, and the feminized body, changed how the men experienced their masculinity. The treatment’s impact on men’s ability to urinate examines the treatment’s side effects of incontinence and urination disorders, and how this affected men in their everyday life. Men handling their feelings and changed body examines different strategies for how men handling their new life situation, and the changes of their bodies. Changes in men’s relations and masculinity describes how prostate cancer and treatment changed men’s relationships to woman and other men, and how this affected their experience of masculinity. Discussions: The discussion is proceed by Dahlberg &amp; Segesten’s theory about the “the lived body”. From this point of view the discussion examines how the masculine identity is affected by prostate cancer and its’ treatments. Further, the need to see the man as one individual with unique qualities and experiences is described, which will ease the nurses’ task to provide relevant information, and help the man find strategies to handle the changed life situation.
70

Variations in the target definition on CT and MR based treatment plans for radiotherapy / Skillnader mellan definition av targetvolym på CT och MR baserade behandlingsplaner för strålterapi

Svensson, Sara January 2014 (has links)
The introduction of Magnetic Resonance (MR) Imaging in treatment planning for radiotherapy of prostate cancer give rise to new challenges in defining the treatment volume, or the target. Imaging with MR have several advantages, especially better soft-tissue contrast, compared with the standard image modality, Computed Tomography (CT). The purpose of this project was to determine how the target definition varies with the choice of image modality and the systematic differences between them. The purpose was also to determine how the inter- and intra physician variability influences the delineation, depending on which image modality that is used. In the project, five physicians delineated the prostate gland on CT and MR images for nine patients. The physicians had no information of which image series that was connected, and were thus delineating independent. After the delineation, the CT and MR image series was set in the same geometrical coordinate system in the treatment planning system Oncentra. The target delineations were analysed by comparing the radial distances from the centre of mass in different directions, such as anterior, posterior, etc. The radial distances were later used to evaluate the variability of the delineations and to determine the inter and intra physician variability in different directions of the targets. ANOVA was also preformed to determine if there is a significant difference between the parameters, as the image modality and the image modalities influence on the physicians delineations. A model was made to investigate how the MR delineations differ from a CT defined volume that 95% of the delineations cover, called the ideal CT delineation. From this, the median deviation in different directions  was analysed and it was found that the median value of the MR delineations in different directions was between -0.10-2.27 mm larger than the ideal CT delineation. The fluctuations between the delineations was, however, large. The target volume was larger for CT defined volumes in 87% of the cases, compared with MR targets. The inter physician variability was found to be between 0.54-2.17 mm for the CT based delineations and 0.68-2.08 mm for the MR based target delineations. The intra physician variability was larger than the inter physician variability, between 0.74-2.51 mm for CT based delineations and 0.85-1.45 mm for MR based delineations. The median variability of the delineations were not uniform around the target volume but were larger for example in the superior and inferior directions and had its minimum in the posterior direction. The ANOVA tests showed a significant difference between MR and CT based target delineations, it also shows a relation between the delineating physician and the image modality, meaning that the physicians are delineating different on CT and MR images. Target volumes defined on MR images are in general smaller than the CT defined targets. The soft tissue contrast in MR images makes the delineating process easier, however, the analysis of the variability in this project indicates that the variations of MR based target delineations are larger than the CT based. The large variation of the delineations implies that clinical tests should be made to ensure a proper dose coverage before MR could be used as the only image modality in radiotherapy treatment planning of prostate cancer.

Page generated in 0.0441 seconds