I psykiatrireformens spår har ett större antal patienter med psykiatriska sjukdomar blivit mer beroende av sina anhöriga. Det ledde till att anhöriga får ta ett stort ansvar som leder till en merbelastning ”Burden of care”. Merbelastningen påverkade det känslomässiga klimatet i familjen ”Expressed emotion”. Psykosenheten i Norrköping erbjöd familjer psykopedagogisk intervention för att sänka ”Expressed emotion”, underlätta bördan samt ge familjen nya kun­skaper. Syftet med uppsatsen var att undersöka om deltagandet i utbildningsprogram för pati­enter och anhöriga har gett deltagarna nya kunskaper om psykossjukdomar samt på vilket sätt de nya kunskaperna förändrat relationen mellan patient och anhörig. Uppsatsens design var en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats som kombinerades med metodtriangulering. Enkäter från tidigare ut­bildningstillfällen på Psykosenheten användes som en del i uppsatsen. Via ett slumpmässigt ur­val intervjuades sedan åtta av deltagarna. Analysen av intervjuerna bearbetades med metoden innehållsanalys. Resultatet visade att anhöriga upplever att den ökade kunskapen som de er­hållit från patientutbildningen lett till att relationen med den som är drabbad av psykos­sjukdom förbättrats genom ökad förståelse och trygghet. Psykiatrins roll är att aktivt efter­fråga anhörigas delaktighet och bjuda in till samarbete. Trots den empiriska kunskap som finns om fördelarna av psykopedagogisk intervention är det fortfarande en stor utmaning att förändra attityden till att komplettera den traditionella behandlingen med psykopedagogisk intervention. / As a result of the psychiatric reform a great number of patients with psychiatric diseases have become more dependent on their relatives. This has led to the fact that relatives have to take great responsibility which has caused an additional burden “Burden of care”. This increased burden also influenced the emotional climate within the family “Expressed emotion”. The Psychosis Unit in Norrköping offered the families psycho pedagogic intervention to lower the “Expressed emotion”, to lighten the burden and to give them new knowledge. The purpose of the paper was to examine if the participation in the training program for patients and relatives has given the participants new knowledge about psychosis illnesses and also to see in which way the new knowledge has changed the relation between patient and relative. The reports design was a combination of quantitative and qualitative approach was combined with method of triangulation. Surveys from previous training sessions within the Psychosis Unit have been used as part of the study. Via a random selection eight persons out of the participants were then interviewed. The analysis of the interviews was worked up with the method of analysis of content. The result showed that relatives experience that the increased knowledge gained from the training for the patients has led to the fact that the relation between the person stricken by a psychosis illness has ameliorated through increased understanding and security. The role of the psychiatry is to actively ask for the participation of the relatives and invite to cooperation. Despite the existing empiric knowledge about the advantages of psycho pedagogic intervention it is still a great challenge to change the attitude to complete the traditional treatment with psycho pedagogic intervention.

Objective: When caring for a patient with Anorexia Nervosa (AN) it is difficult for the registered nurses to develop a good nurse-patient relationship due to a lack of understanding for the illness.  It is important for the nurse to understand the suffering that the AN patients experience, and what makes them feel better, to be able to improve the patient-nurse relationship. This study aims to explore what makes patients with AN feel better during the illness and the process of recovery. Method: A qualitative scientific approach was used. Eight autobiographies were selected as data for this study. Both English and Swedish books were used. The data was analyzed using a qualitative method of data analysis. Results: The ways patients with AN could feel better are presented in seven themes: being seen as a whole individual behind the illness, being able to trust and find security, taking responsibility for recovery, finding motivation to keep fighting towards recovery, when one's suffering is noticed, filling a void, and the strengthening of the relationship between care giver and patient. This study may help registered nurses understand the needs of the patient recovering from AN and help them meet these needs in a better way. / Avsikt: För sjuksköterskor är det svårt att utveckla en bra sjuksköterske-patient relation när de vårdar patienter med anorexia nervosa (AN), eftersom det finns brister i deras förståelse för sjukdomen. För att kunna stärka relationen mellan sjuksköterskor och patienter är det viktigt för sjuksköterskan att förstå det lidandet som patienter med AN upplever och vad som kan lindra det.  Syftet med denna studie är att utforska vad som får patienter med AN att må bättre under sjukdomens lopp och tillfrisknandet. Metod: En kvalitativ metod valdes för att utföra studien. Sex självbiografier valdes som data till studien. Böcker skrivna på svenska och engelska användes. En kvalitativ dataanalys, enligt Dahlberg, användes för att tolka data. Resultat: Resultatet presenteras i sju teman: att bli sedd som en individ bakom sjukdomen, att kunna känna tillit och hitta trygghet, att ta eget ansvar för tillfrisknandet, att hitta motivation för att fortsätta kämpa mot tillfrisknandet, att ens lidande uppmärksammas, att fylla ett tomrum efter sjukdomen och att stärka relationen mellan vårdare och patient. Denna studie kan hjälpa allmänna sjuksköterskor att förstå de behov patienter med AN har och hjälpa dem att bemöta deras behov på ett bra sätt.

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har patienten rätt att bli bemött med respekt för sitt självbestämmande och sin integritet. Många patienter blir dåligt bemötta i vården, de känner sig kränkta, utelämnade och maktlösa. Psykiatrisk tvångsvård kan innebära en konflikt mellan att bedriva god vård och utöva tvång. Det är därför av största vikt att undersöka hur tvångsvårdade patienter upplever att de blivit bemötta och vad bra bemötande är vid psykiatrisk tvångsvård. Syftet med denna studie är att undersöka hur patienter upplever att de blivit bemötta vid psykiatrisk tvångsvård. Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys som metod. Manifest och latent ansats användes. Resultatet baserades på 12 vetenskapliga artiklar och en avhandling. Resultatet i studien presenteras i två huvudteman: Dåligt bemötande vid tvångsvård och bra bemötande vid tvångsvård. Sex underteman framkom: att inte vara delaktig i vården, att bli bemött med makt, att förlora sitt människovärde, att känna sig delaktig i vården, att få god omvårdnad och att känna sig som en människa. Genom att ta reda på patienters upplevelse och behov, kan vården bli individuellt anpassad. Bra bemötande leder till att patienten känner sig respekterad och bekräftad som människa.

To enjoy work, and be satisfied in the work you do, is important to most people. Work scientific research shows that dissatisfaction with physical or the psychosocial work environment often gives negative effects on the performed work. The purpose of our study is to chart the experience in work satisfaction and psychosocial work environment amongst nurses within psychiatric care. It is an empiric cross section study. The participants in the study contains nurses who are either employed on a conditional tenure or have a temporary post (>3 months) in policlinics and wards in general adult psychiatric care (n=126). In the study a PAK/AK questionnaire (psychosocial work environment/ work satisfaction-survey) was used. The form includes 49 questions which were analyzed in the Statistical Package for Social Sciences (SPSS).  The outcome shows that there is a considerable dissatisfaction with salary, advantages, and possibilities for personal development. Nurses who work in policlinics are more satisfied compared to nurses who work in wards. They feel that they have possibilities to decide how the work should be performed, possibilities to learn new things and they feel that they have support from the employer when it comes to education. Almost everyone thinks that it is important to use their capacity and competence in their work. The participants are relatively satisfied with the work climate created by the employer.  The most negative answer as to workload is about the psychological strain, which is to be tired and exhausted after work, and stress. The frequency of psychosomatic pain is low, but the work described as difficult in a mental aspect. The study shows no connection between how work satisfaction can affect the nursing - an important aspect in the nurses work. / Att trivas på sitt jobb och vara tillfredsställd i det arbete man utför är viktigt för de allra flesta. Den arbetsvetenskapliga forskningen har visat, att missnöje med den fysiska eller psykosociala arbetsmiljön oftast ger negativa effekter för verksamheten. Syftet med studien var att kartlägga upplevelsen av arbetstillfredsställelse och psykosocial arbetsmiljö hos sjuksköterskor inom psykiatrisk vård. Studien är en empirisk tvärsnittsstudie där deltagarna utgörs av hela populationen sjuksköterskor (n =126) som är tillsvidareanställda eller anställda på vikariat (>3 månader) inom öppen och sluten allmän vuxenpsykiatrisk vård inom ett landsting i Sverige. I studien användes frågeformulären PAK/AK (psykosocial arbetsmiljö-/arbetstillfredsställelsekartläggning). Formulären omfattade 49 frågor som bearbetades och analyserades i Statistical Package for Social Sciences (SPSS).  Resultatet visar att det finns ett ansenligt missnöje med lön och andra förmåner, även utvecklingsmöjligheter visar på otillfredsställelse. Sjuksköterskor inom öppenvård uppger att de i signifikant högre grad än kollegorna inom slutenvård har möjlighet att lära sig nya saker i arbetet och att själva bestämma hur arbetet ska utföras. De allra flesta tycker att det är viktigt att få användning för sina anlag och sin kompetens i arbetet. Man är också relativt nöjd med arbetsledningsklimatet. Frekvensen av psykosomatiska besvär är låg, men arbetet beskrivs som mentalt påfrestande. Sjuksköterskor inom öppenvård upplever i högre grad än kollegorna inom slutenvård arbetet som psykiskt tungt. Studien visar dock ingen koppling mellan arbetstillfredsställelse och hur det kan påverka patientens omvårdnad - en viktig aspekt av sjuksköterskans arbete.

Studien har haft syftet att undersöka upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, där kulturella möten har uppstått. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer där en av parterna har en annan etnisk tillhörighet än svensk. Forskarna har tillämpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod. En övergripande slutsats för terapeutgruppen är att den terapeutiska relationen inte upplevs kvalitativt särskiljande vid transkulturella dyader än vid andra konstellationer. Terapeuter måste dock äga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstå. En övergripande slutsats för klientgruppen är åsikten att terapeutens kompetens och personliga egenskaper spelar större roll i upplevelsen av relationen än deras etniska tillhörighet. Resultatet utmynnar i en teoretisk modell användbar vid förståelsen av aspekter som kan ha betydelse för upplevelsen av den terapeutiska relationen vid kulturella möten.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Patienters upplevelser av att vårdas inom slutenvården med stöd av Lagen om psykiatrisk tvångsvård. Människor med en allvarlig psykisk störning eller ett oundvikligt behov av vård får med stöd av lagen tvångsvårdas. Patienterna fråntas självbestämmandet och blir tvungna att delta i vård och behandling mot sin vilja. När självbestämmandet fråntas patienterna övertar vårdpersonalen ansvaret vilket kan leda till ett lidande för patienterna (1991:1128). Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av tvångsvård inom psykiatrisk slutenvård.  Metod: Systematisk litteraturstudie, sex artiklar användes för uppnått resultat. Resultat: Både positiva och negativa upplevelser av tvångsvård påvisades. Patienterna beskrev ett möte med vården kantat av upplevelser kring människovärde, delaktighet i sin egen vård, kommunikation, relationer, synen på våld, hot och straff samt upplevt lidande. Slutsats: Om patienterna bemöttes med respekt, människovärde samt fick tillräcklig information kring vård och behandling blev upplevelserna av tvångsvården mer positiv. Brist på delaktighet i fråga om vård och behandling och kommunikationsbrister var ett problem då patienterna hade lite sjukdomsinskt samt inte hade förståelse för behovet av tvångsvård. Vidare forskning med kvalitativa intervjuer om patienters upplevelser av tvångsvård föreslås för att ge utökad förståelse och kunskap.

Svensk sjukvård möter alltfler immigranter och asylsökande som lider av psykisk ohälsa. Inom psykiatrivården är kommunikation av extra stor vikt och talar patienter och sjukvårdspersonal inte samma språk uppstår lätt kommunikationsbarriärer. Genom denna kvalitativa litteraturstudie har användbara kommunikationsstrategier och viktiga komponenter för en god kommunikation identifierats genom innehållsanalys. Dessa rör bemötande, information och stöd/hjälp. Av vikt är att sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal visar intresse, lyssnar, visar empati och visar på kulturell förförståelse vid psykiatrisk vård. Patienterna önskar uppmuntran till att hålla kontakt med vänner och att delta i gruppaktiviteter. De behöver hjälp att utveckla intressen och se möjligheter. När kommunikationen brister, såsom vid språkbarriärer, kan viktig information missas vilket är farligt och ibland irriterande för både personal och patienter. Vården blir mer tidskrävande och av sämre kvalitet. De mest använda kommunikationsstrategierna har identifierats: professionell tolk på plats, professionell telefontolk, flerspråkig sjukvårdspersonal, anhöriga som tolk, övriga verbala strategier och icke-verbala strategier. Strategierna upplevs som olika effektiva av sjukvårdspersonal och patienter. De professionella tolkar som finns används inte alltid på grund av att det anses tidskrävande att anordna tolksamtal, okunskap om tolkanvändning samt kostnaden. Anhöriga träder ofta in och tolkar och vid dessa tillfällen kan det hända att viktig information inte når fram och att egna åsikter vävs in. Några föredrar ändå anhörigtolk då de inte känner att det kan lita på tolkens tystnadsplikt.  Teoretisk anknytning för litteraturstudien görs till Antonovskys KASAM, Känsla av Sammanhang. / Swedish health care is working with many immigrants and asylum seekers whom are suffering from mental disorders. In the psychiatric care, communication is especially important, and if patients and health care staff do not speak the same language health care staff will front communication barriers. With this qualitative literature study useful communication strategies has been identified as well as important components for good communication. These are: the attitude of the health care staff, information and support and help. It is important that nurses and other health care staff are interested, that they are listening, shows on empathy, and on cultural knowledge within the psychiatric care. Patients wish to get encouraged to keep in contact with friends and to participate in group activities. They need help to develop interests and to see possibilities. When the communication is poor, as in language barriers, important information might be omitted. This is dangerous and sometimes annoying for both health care staff and the patient. Taking care of the patient will take longer time and the quality will be poorer. The most used strategies for communication has been identified as: professional interpreters on sight, professional phone interpreters, bilingual health care staff, and relatives as interpreters, other verbal strategies and non-verbal strategies. Health care staff and patients experience these strategies as effective in different ways. Even though there are professional interpreters, they are not always used due to reason as time deficiency, too little knowledge about how to contact an interpreter and also for financial issues. Often relatives have to interpret, and in these situations important information might be omitted and own thoughts or opinions put forward. Some patients though, prefer the relatives to translate, since they not always trust the confidentiality of the interpreter. As a theoretical framework, Antonovskys’ SOC, Sense of Coherence, has been used in this literature study.

Bakgrund: Intresset för att använda hundar inom vården har ökat bland patienter och personal. Forskning har påvisat fysiologiska, psykologiska, emotionella och sociala effekter genom användning av vårdhundar. I dagsläget finns ingen sammanställd forskning om hur detta påverkar patienter med psykiatrisk problematik. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur vårdhundar påverkar patienter med psykiatrisk problematik. Metod: Metoden var en litteraturstudie bestående av 20 vetenskapliga artiklar, 16 kvalitativa och fyra kvantitativa studier, publicerade mellan åren 1989 och 2011. Resultat: Resultatet påvisar effekter som förbättrade psykiatriska symtom, förbättrad social interaktion samt stärkt självkänsla, självförtroende och självbestämmande. Slutsats: Litteraturstudiens resultat tyder på att hundassisterad intervention tycks vara en biverkningsfri metod som kan förbättra patientens livskvalitet genom ökat fysiskt och psykiskt välbefinnande. Detta gäller oavsett patientens psykiatriska problematik eller ålder. / Background: The interest in using dogs within health care has increased among patients and staff. Research has shown physiological, psychological, emotional and social benefits through the usage of animal assisted therapy. Presently there is no compiled research of how this affects patients with psychiatric problems. Aim: The aim of the study was to examine how animal assisted therapy using dogs affects patients with psychiatric problems. Method: The method used was a literature study consisting of 20 scientific articles; 16 qualitative and four quantitative, published between the years 1989 and 2011. Result: The result point out effects such as improved psychiatric symptoms, improved social interaction and improved self-esteem, self-confidence and self-determination. Conclusion: The result of the literature study suggests that the usage of dogs in animal-assisted therapy seems to bee a method free of side effects, that increase the patient´s quality of life through improved physical and psychological wellbeing. This is regardless of the psychiatric problem and age of the patient.

No description available.

Forskning visar att personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik är hårt utsatta, eftersom det finns stora svårigheter med att upptäcka, behandla och samverka kring problematiken. Arbetet är i Sverige idag generellt uppdelat mellan organisationerna kommun och landsting. De två organisationerna delar ansvaret och uppmanas därför att samverka. Syftet med examensarbetet är att förstå socialtjänstens och psykiatrins arbete med och samverkan kring personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik. För att nå syftet har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med yrkesverksamma. Vår studie visar att den samtidiga problematiken uppfattas som vanlig. Studien visar även, i likhet med tidigare forskning, att det finns stora svårigheter i verksamheterna framför allt när det gäller upptäckt, utformning av behandling och ansvarsfördelning. Många gånger sker en överlämpning av klienter/patienter mellan de olika verksamheterna. För att arbetet och samverkan ska fungera bättre menar respondenterna att det är viktigt med geografisk närhet, etablerade kontakter samt gemensam ledning och ekonomi. Resultatet har analyserats med hjälp av kategorisering och nyinstitutionell organisationsteori. Med kategorisering har verksamheternas inkludering och exkludering av klienter/patienter analyserats. Den nyinstitutionella organisationsteorin har använts för att analysera och förstå samverkan mellan verksamheterna.