Bakgrund: Tidigare psykologisk forskning har visat på samband mellan hög grad självmedkänsla och välbefinnande samt att låg grad självmedkänsla haft samband med psykopatologi. Lite vårdvetenskaplig forskning har gjorts om självmedkänsla och begreppet anses fortfarande relativt okänt. Syfte: Att beskriva hur vuxna personer med adhd uppfattade begreppet självmedkänsla och samtal utifrån Self-Compassion Scale. Hur såg vuxna med adhd på begreppet självmedkänsla och dess innebörd? Vilka utmaningar och vilken behållning beskrev de i användandet av Self-Compassion Scale? Hur var deras självmedkänsla? Metod: Undersökningen hade en QUAL + quan, mixed method design. Fyra personer deltog i kognitiva intervjuer i den kvalitativa delen och i den kvantitativa delen fyllde 23 personer i Self-Compassion Scale. Intervjuerna genomgick en innehållsanalys medan skattningsskalorna har analyserats numeriskt. Resultat: Intervjuerna redovisar tre kategorier; Självmedkänsla innefattar välbefinnande och relationen till sig själv och andra, Samtal leder till självinsikt och Att utforska problem och lösningar är givande och utmanande. Personerna skattade totalt 2,6 i självmedkänsla, vilket betyder medelnivå (medelnivå = 2,6-3,5 ). Slutsatser: Att samtala om självmedkänsla kan vara utmanande och betydelsefullt för personer med adhd. Att som specialistsjuksköterska inom psykiatri ha kunskap om självmedkänsla kan vara värdefullt för patientens hälsa och återhämtning. / Background: Research has shown correlation between high self-compassion and wellbeing as well as low self-compassion has been correlated with psychopathology. Little research of Self-compassion in nursing science has been done and the concept is still relative unknown. Aim: To describe how adults with adhd percived the concept of self-compassion and conversation  with Self-Compassion Scale as starting point. How did adults with adhd perceive self-compassion and it´s meaning? Which challanges and profits did they describe in the use of Self-Compassion Scale? How was their self-compassion? Method: The study had a QUAL + quan, mixed method design. Four participants performed cognitive interviews in the qualitative part and in the quantitative part 23 participants performed Self-Compassion Scale. The interviews underwent content analysis and the assessment tools has been numerically analyzed. Result: The interviews present three categories; Self-compassion contains wellbeing and the relationship to oneself and others, Conversation leeds to self-awareness and To explore problems and solutions is rewarding and challenging. Persons rate a medium-level self-compassion of 2,6 in total (medium level = 2,6-3,5). Highest scores for the categories isolation and over-identified. Conclusion: To converse about self-compassion can be challenging and important for persons with adhd. For the nurse within psychiatric care to have knowledge of self-compassion can be valuable to patient’s health and recovery.

Studiens syfte är att ge ökad kunskap kring professionellas erfarenheter om hur personal motivera patienter till vård och behandling inom den svenska rättspsykiatrin. Studien lyfter svårigheter och möjligheter med att motivera patienter till att delta i vårdprocessen, i en miljö präglad av säkerhet. Patienter som befinner sig inom rättspsykiatrin, vårdas enligt två lagar; Psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller rättspsykiatrisk tvångsvård (LRV). Patienter inom rättspsykiatrin vårdas under tvång och syftet med rättspsykiatrisk vård är att ge patienten rätt behandling och öka kunskapen hos patienten kring patientens sjukdomsbild. Rättspsykiatrisk vård är ska också vara en konsekvens av ett brott, som begåtts under en allvarlig psykisk störning. Målet med behandlingen inom rättspsykiatrin är att patienten inte ska återfalla i brott. Denna studien är av intresse ur ett socialpedagogiskt perspektiv då studien lyfter delaktighet, inkludering, exkludering, relation mellan professionell och patient och motivationsskapande och hur dessa kan uppfyllas i en miljö präglad av säkerhet.  Studien bygger på ett kvalitativt ansats, med hjälp av semistrukturerade intervjuer och med hermeneutiken som metodologisk utgångspunkt. De teoretiska utgångspunkter som används i denna studie är; Maslows behovshierarki och utvecklingsekologin. Studiens slutsats, baserat på den insamlade empirin och respondenternas utsagor, är att motivation är en viktig faktor både för patient och personal, samt att det är viktigt som professionell att inkludera patienten i vårdprocessen. Den insamlade empirin pekar även på stora kunskapsluckor och behovet av mer forskning inom den svenska rättspsykiatrin.

Background: The psychiatric care has changed from an institutionalized care towards a more patient-centered care, were ideas such as autonomy and patient participation are raised. The model of Patient-controlled admission has been developed in line with the development. With a focus on a shift of power in the relations between caregiver and patient, with a patient taking more responsibility. Aim: The aim of this study is to describe the central components of the care-model of patient-controlled admission through the experiences of patients and caregivers in psychiatry. Method: A scoping study based on the review of seven scientific articles and three empirical qualitative student essays (master-level). Result: Our research of the data was synthesized into three main themes: Responsibility, Trust and Empowerment. Each theme had three subthemes. These themes show how the acquired and lost responsibility affects the patient and health professionals and the importance of a safe and trusting ward. Most importantly for the patient was that control and knowledge about one’s health raises confidence and resulted in empowering. Conclusion: By turning the traditional paradigm around of the caregiver deciding admission in favor of the patient this strengthens autonomy and feelings of empowerment. The availability of a safe space is positive. / Bakgrund: Den psykiatriska vården har ändrats genom åren från ett varaktigt omhändertagande mot en mer personcentrerad vård där tankar kring autonomi och patientdelaktighet lyfts. I linje med utvecklingen så har modellen Självvald inläggning utformats där en maktförskjutning sker i vårdrelationen då patienterna tar mer ansvar i sin vård. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva de centrala komponenterna i vårdformen Självvald inläggning genom patienter och vårdpersonalens upplevelser inom den psykiatriska vården. Metod: En scoping study där sju stycken vetenskapliga artiklar och tre empiriska examensarbeten med kvalitativ ansats på D-nivå har granskats Resultat: Datan sammanställdes i tre teman: Ansvar, Tillit och Egenmakt. Respektive tema hade tre stycken subteman. Dessa teman visar vikten av en trygg och förtroendeingivande avdelning och hur det givna och förlorade ansvaret påverkar patienten och vårdpersonal. Mest återkommande var att kontroll och kunskap kring sin egen hälsa ökade patientens självförtroende och skapade egenmakt. Slutsats: Genom att vända på det traditionella dörrväktar-perspektivet så stärks patientens autonomi, känsla av egenmakt och trygghet i tillgången till ett andrum.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en ätstörning där man äter eller kontrollerar vikten på ett sätt som leder till att man får problem med sin fysiska och psykiska hälsa. Sjukdomen drabbar främst unga kvinnor i tonåren. Trots att forskning kring ämnet har ökat råder det begränsad kunskap om patienters upplevelser av sjukdomen. Det är därför viktigt att kunskap sprids och utvecklas, samt att sjuksköterskor har kunskap om hur man bäst erbjuder en god omvårdnad till patienterna.  Syfte: Syftet med studien var att belysa unga kvinnors upplevelser av att leva med ätstörningen anorexia nervosa. Metod: En kvalitativ studie med en induktiv ansats har gjorts med hjälp av nio självbiografiska bloggar. Data analyserades utifrån Lundmans och Hällgren- Graneheims (2012) metod för kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier och sex underkategorier.  Huvudkategorierna är Emotionellt lidande styrt av sjukdomen och tvångsmässiga behov styrt av sjukdomen. Slutsats: Informanterna upplevde att sjukdomen begränsade deras liv och påverkade deras livsvärld, välbefinnande och lidande. Genom ökad kunskap och stöd kan vården förbättras samt tillsätta snabba insatser för att bryta det annars troligen långvariga förloppet av sjukdomen.

Bakgrund: Då patienter med psykisk sjukdom har ökad risk att utveckla somatiska sjukdomstillstånd ökar även det somatiska omvårdnadsarbetet inom psykiatriska heldygnsvård. Detta ställer ökade krav på kunskap hos sjuksköterskor inom psykiatriska heldygnsvården att möta somatiska sjukdomstillstånd och samsjuklighet. Det somatiska omhändertagandet är sämre för dessa personer. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser och uppfattningar gällande vården av patienter med psykiatrisk och somatisk samsjuklighet inom psykiatrisk heldygnsvård Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer och frågor utifrån en intervjuguide där sjuksköterskor som är aktivt yrkesverksam inom psykiatrisk slutenvård inkluderats. Insamlat material har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys av manifest karaktär. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier, där varje kategori utgjordes av tre underkategorier som beskriver informanternas upplevelser. De tre kategorierna med underkategorier var: 1) Att vårda patienter med psykiatrisk och somatisk samsjuklighet; Helhetssyn, resursbrist och känslor 2) Vikten av kunskap; Brist på kunskap, behov av kunskap, ansvar att inhämta ny kunskap och 3) Samarbetet mellan psykiatriska och somatiska vårdavdelningar; Förväntningar, den uppdelade vården, vikten av att samarbeta. Slutsats: Sjuksköterskorna upplever somatiska omvårdnadsarbetet som utmanande. Största utmaningen är resursbristen, en begränsad kunskap om somatiska sjukdomstillstånd och att utföra vårdtekniska moment. Omvårdnadsarbetet ses även som utmanande då en okunskap och oförståelse om varandras verksamheter utgör en svårighet till samarbete. Dock finns det i grunden ett gott samarbete, i de situationer de behöver rådfråga och få hjälp av varandras expertis. Kliniska implikationer: Förhoppningen är att studiens resultat ska ge ökad förståelse för hur sjuksköterskorna upplever att vårda somatiska sjukdomstillstånd på psykiatrisk heldygnsvårdsavdelning. / Background: As patients with mental illness have an increased risk of developing somatic conditions, somatic nursing in psychiatric inpatient care also increases. The somatic care is not so good for these people. This places increased demands of knowledge on registered nurses in psychiatric inpatient care, to bee able to meet somatic conditions and co-morbidity. Objective: Describe nurses' experiences and perceptions regarding the care of patients with psychiatric and somatic complicity in psychiatric full-day care. Method: A qualitative interview study with semi-structured interviews and questions from an interview guide which interviews and registered nurses who are actively working in psychiatric inpatient care. Collected material has been analyzed through qualitative content analysis of manifest character. Results: The analysis resulted in three categories, where each category consisted of three subcategories describing the informants' experiences. The three categories with subcategories are: 1) To care for patients with psychiatric and somatic complicities; Overall view, lack of resources, emotions, 2) The importance of knowledge; Lack of knowledge, need for knowledge, responsibility to acquire new knowledge  and3) The collaboration between psychiatric and somatic care departments; Expectations, the divided care, the importance of cooperating. Conclusion: The registered nurses experience the somatic nursing as challenging. The biggest challenge is the shortage of resources, that knowledge about diseases is limited and to carry out medical technical tasks. The nursing is also seen as challenging as an ignorance and incomprehension about each other's departments that constitutes a difficulty to co-operation. However, there is basically good cooperation, in the situations they need to consult and get help from each other's expertise. Clinical implications: The hope is that the study's results will give an increased understanding of how the nurses experience caring for somatic disease conditions in a psychiatric inpatient department.

Bakgrund: Psykiska sjukdomar av olika slag är vanligt förekommande i vårt samhälle och i hela världen. Trots detta föreligger ett tabu och ett stigma kring psykisk sjukdom, vilket påverkar såväl den sjuke som de anhöriga negativt. Att växa upp med en psykiskt sjuk förälder kan leda till att barnen inte mår väl och kommer i skymundan. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av att ha växt upp tillsammans med en psykiskt sjuk förälder. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats, som har utgångspunkt i självbiografier. Data utifrån fem självbiografier har analyserats genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Barnens upplevelser sammanställdes i tre kategorier och åtta underkategorier. Kategorierna som framkom var Otrygghet, En betungande vardag och Saknad. Slutsats: Att som barn ha en förälder som är psykiskt sjuk leder till känslor av ansvarstagande, otrygghet och längtan efter ett vanligt liv. Det är viktigt att sjuksköterskan lyssnar till barnet för att skapa tillit, samt upplyser barnet angående förälderns sjukdom och dess påverkan på familjeförhållandena, för att verka för en bättre hälsa för barnet.

Bakgrund: Personer med allvarlig psykisk ohälsa kan behöva vårdas under tvång på en sluten psykiatrisk avdelning. För att kunna förbättra tvångsvården krävs en förståelse för dessa patienters upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av tvångsåtgärder inom psykiatrisk slutenvård. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats där resultaten från tio originalartiklar har analyserats enligt en innehållsanalys av Forsberg och Wengström (2015). Den teoretiska referensramen som valdes var Katie Erikssons omvårdnadsteori. Resultat: Resultatet påvisar att patienter har liknande upplevelser av tvångsvård i samtliga artiklars resultat. I alla resultat framkommer det att patienter har upplevt någon form av negativ känsla i samband med tvångsvård. Majoriteten av resultaten visar att patientens integritet, autonomi eller mänskliga värde blir kränkt i samband med tvångsvård, vilket i sin tur leder till ett försämrat psykiskt mående. En positiv upplevelse av tvångsvård kan uppnås då personalen ser till att patienten blir väl informerad, känner delaktighet och tillit, genom att få patienten att känna sig sedd, hörd och respekterad. Slutsats: Hur patienter upplever och påverkas av tvångsvård är individuellt och upplevelsen av vården är unik för varje patient. Samma typ av tvångsvård kan i vissa fall ge motsägelsefulla resultat för olika patienter. Det finns dock gemensamma nämnare som kan vara avgörande för patienternas upplevelser. Sjuksköterskan har stora möjligheter att skapa en positiv upplevelse av vården för patienten. Genom en humanistisk vård, som grundar sig i respekt, lyhördhet och medkänsla, där patienten blir delaktig i sin vård. / Background: People with severe mental illness may need to be cared for in a closed psychiatric ward. In order to improve coercive care, an understanding of these patients' experiences is required. Aim: The purpose was to describe patients’experiences of coercive measures in psychiatric inpatient care. Method: A literature study with qualitative approach where the results from ten original articles have been analyzed according to a content analysis by Forsberg and Wengström (2015). The theoretical frame of reference selected was Katie Eriksson's nursing theory. Result: The result shows that patients have similar experiences of coercive care in the results of all articles. In all results it appears that patients have experienced some form of negative feeling in connection with coercive care. Most of the results show that the patient's integrity, autonomy or human value is being violated in connection with coercion, which in turn leads to deterioration in mental health. A positive experience of coercive care can be achieved when the staff ensures that the patient is well informed, feel trust and is involved, by making the patient feel perceived, heard and respected. Conclusion: How patients experience and are affected by coercive care is individual and the experience of care is unique to each patient. The same type of coercive care may in some cases give contradictory results for different patients. However, there are common denominators that can be crucial for the patients' experiences. The nurse has great opportunities to create a positive experience of the care for the patient. Through a humanistic care, which is based on respect, responsiveness and compassion, where the patient becomes involved in their care.

Kultur är ett komplext begrepp med många innebörder och tolkningsmöjligheter. Syftet med denna studie har varit att beskriva hur sjuksköterskor inom psykiatrin erfar mötet med patienter från andra kulturer än den svenska. Tio sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrisk heldygns- och öppenvård intervjuades. Den kunskapsteoretiska utgångspunkten för intervjuerna var ett livsvärldsperspektiv. Materialet analyserades i förhållande till Lorentz utvecklingsmodell för kulturell kompetens, en modell som visar en utveckling från ett etnocentriskt perspektiv, där fokus är på den egna kulturen mot ett etnorelativt synsätt där den egna kulturen är en av många kulturer. Det etnorelativa synsättet uppnås genom reflektion och en medvetenhet om den egna kulturens betydelse. De intervjuade sjuksköterskorna som arbetade inom heldygnsvården visade i större utsträckning än sjuksköterskor inom öppenvården på ett etnocentriskt förhållningssätt. Sjuksköterskor som var verksamma inom öppenvården visade i studien på en mer reflekterande hållning, ett etnorelativt förhållningssätt. Skillnaderna i sjuksköterskornas förhållningssätt sattes i relation till hur öppen och reflekterande vårdkulturen framstod. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Borderline personlighetsstörning är en psykisk störning. Personer med borderline personlighetsstörning är impulsiva, affektiva och har ett självskadande och självmordsnära beteende. Personer med borderline har särskilt svårt med relationer och rädslan att bli övergiven och lämnad finns ofta hos dessa personer. Med anledning av detta finns den skäl att anta att personer med borderline har svårt med relationer även med sina vårdare. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur personer med diagnosen borderline personlighetsstörning upplever relationen till sina vårdare inom psykiatrisk vård. Inom psykiatrisk vård brukar vårdrelationen betonas särskilt då den utgör grunden för psykiatrisk vård. Vårdrelationen har även ett terapeutiskt syfte. Narrativ metod valdes och i uppsatsen analyserades fyra självbiografier, samtliga skrivna av kvinnor. Temana Behov av att bli förstådd, Behov av trygghet i vårdrelationen, Uppskattning av vårdarnas engagemang, Upplevelsen av att integriteten inte respekteras samt Dynamiken i vårdrelationen utgör resultatet i uppsatsen. Att ta sig tid för patienten, visa förståelse, engagemang och att inge tillit och trygghet är det som patienterna upplever som viktigast. Maktlöshet, kränkande behandling, att visa oförståelse samt inge misstro är destruktivt för relationen. Patienten tycker att upplevelsen av vänskap i relationen är viktig, men samtidigt är ambivalens och distans i relationen vanligt förekommande. Vidare diskuteras hur psykiatrisk slutenvård och tvångsvård påverkar vårdrelationen negativt, samt vilka vårdhandlingar och vårdaktiviteter patienten upplever som mest utvecklande för vårdrelationen. / Program: Sjuksköterskeutbildning

I den psykiatriska vården lider cirka en femtedel av patienterna av samsjuklighet. Det vill säga förutom psykisk sjukdom har de också någon form av beroendeproblematik. Många av dessa patienter vittnar om mindre bra vårdande möten. Syftet med denna studie är därför att beskriva innebörden av ett vårdande möte så som det erfars av personer med psykisk sjukdom och beroendeproblematik. Genom livsvärlden utspelar sig hälsa, välbefinnande, lidande och sjukdom. Som metod har vi därför använt oss av nio intervjuer ur ett livsvärldsperspektiv. Efter att ha analyserat textmaterialet utifrån en innebördsanalys framkom tre teman: att bli sedd som en vanlig människa bortom beroendet, att våga och vilja möta sig själv ger kraft att växa, samt en äkta närvaro som berör ger välbefinnande. Att bli sedd som en vanlig människa bortom beroendet innefattar bland annat en strävan efter att ibland få känna sig som alla andra, hjälp med att återta det som förlorats, ges tid och få stöd utan att be om det. Att våga och vilja möta sig själv ger kraft att växa berör kraften i att reflektera, få kunskap och insikter för att kunna förändra sitt liv. En äkta närvaro som berör ger välbefinnande beskriver bland annat vårdarens egenskaper som upplevs vårdande av patienten. I diskussionen diskuterar vi vår metod samt vårt resultat och vår slutsats är att vårdaren har en större betydelse än vad vi tidigare förstått. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård