Det finns idag en begränsad mängd forskning som beskriver hur patienter inom psykiatrisk slutenvård upplever delaktighet och hur vi specialistsjuksköterskor bör arbeta för att öka patientens delaktighet. Patientens delaktighet är viktig för att skapa god vård, bland annat kan det innebära ökat självbestämmande, bättre behandlingsresultat och minskat lidande för patienten. Författarna valde att göra en systematisk litteraturstudie enligt Bettany-Saltikov & McSherry (2016) och syftet med litteraturstudien var att undersöka hur patienter upplever delaktighet inom vuxenpsykiatrisk slutenvård. Datainsamling gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Utifrån resultatet framträdde två teman: Vårdande relation med subteman: Ömsesidig förståelse och samverkan samt Ömsesidigt kunskapsutbyte och Ojämn maktfördelning med subteman: Att styras av regler och rutiner, Att bli nonchalerad, Otydlighet och informationsbrist samt Individuella hinder. Resultatet diskuteras utifrån möjligheter och svårigheter i att göra patienten delaktig i sin vård och behandling. Slutsatsen betonar vikten av att det krävs mer forskning kring hur patienter blir mer delaktiga i psykiatrisk slutenvård. Författarna anser att implementering av personcentrerad vård kan var en möjlighet till förbättring.

Bakgrund: Inom psykiatrin är tvångsvård en sista utväg vid allvarlig psykisk sjukdom när andra alternativ uteslutits och ska alltid ske med patientens bästa i fokus. Tidigare forskning om patienters upplevelser att tvångsvårdas har visat på chockartade och livsomvälvande upplevelser av att vara fråntagna sina rättigheter. Närståendes betydelse i vården har på senare tid diskuterats och forskning har visat på deras önskan om att bli sedda och respekterade av vårdpersonalen. Förhoppningen är att resultatet kan leda till att närstående till patienter inom den psykiatriska slutenvården blir mer involverade i omvårdnaden och att deras perspektiv tas i beaktande.  Syfte: Litteraturstudiens syfte är att belysa närståendes upplevelser av tvångsvård inom psykiatrisk slutenvård.Metod: Litteraturstudien baserades på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar och dataanalys genomfördes i enlighet med Popenoe m.fl. strukturerade guide för analys av litteraturstudier.  Resultat: Resultatet utmynnade i sex kategorier. Nödvändigt ont, redogör för närståendes ambivalenta känslor och deras rättfärdigande av tvångsvården. Bristfälligt bemötande sammanfattar närståendes upplevelser av vårdpersonalens handlingar och dess betydelse för god omvårdnad. Vikten av att erhålla information beskriver vilken information närstående önskade och besvikelsen av att vårdpersonal endast tillhandahöll formell information. Relationen närstående emellan belyser de svårigheter och känslor som närstående upplevde i att bibehålla kontakten patienten och att känna skuld för att vara ansvarig för tvångsvården. Oro för framtiden, handlar om den oro närstående upplevde kring tvångsvårdens inverkan på eftervård och framtid. Stigmatisering kring psykiatriska sjukdomar berör den påverkan detta har på den närståendes sociala nätverk.  Konklusion: Närståendes upplevelser av tvångsvård var främst av negativ karaktär. Resultatet präglades av brist på familjefokuserad omvård, vilket skulle kunna vara en tänkbar orsak till de många negativa upplevelserna som skildrades. / Background: Coercive care is a last resort when other options have been ruled out and must always take place with the patient's best interest in focus. Previous research into patients' experiences of coercive care has shown shocking and life- altering experiences of being deprived of their rights. The importance of relatives in care has recently been discussed and research has shown their desire to be seen and respected by the care staff. The aim is that the results can lead to relatives of patients in psychiatric inpatient care becoming more involved in nursing and that their perspectives are considered.  Aim: The aim of this literature review was to explore relatives’ experiences of coercive psychiatric inpatient care.Method: The study is based on twelve scientific articles and data analysis was carried out in accordance with Popenoe et al. structured guide for analysis literature reviews.  Findings: The results led to six categories. Necessary evil, accounts for the ambivalent feelings of relatives and their justification of coercive care. Inadequate attitudes summarize relatives' experiences of the care staff's actions and its importance for good care. The importance of obtaining information describes what information relatives needed and the disappointment when healthcare professionals only provided formal information. The relationship between relatives highlights the difficulties and feelings that relatives experienced in maintaining contact with the patient and the feeling of guilt for being responsible for the coercive care. Concern for the future, is about the concern experienced by relatives about the impact of coercive care. Stigmatization around psychiatric illnesses concerns the impact this has on the social network of relatives. Conclusion: Relatives' experiences of coercive care were mainly of a negative nature. The result was characterized by a lack of family-focused care, which could be a conceivable reason for the many negative experiences that were described.

Bakgrund: Patienter som ofta vårdas inom den psykiatriska slutenvården är patienter med psykotiska störningar, depression och patienter med risk för självmord. Tvångsåtgärder som kan förekomma på en psykiatrisk vårdavdelning kan exempelvis vara bältesläggning, tvångsmedicinering och isolering. För att en sjuksköterska ska kunna vårda dessa patienter behövs såväl kunskap som förståelse. För att axla denna roll behöver sjuksköterskor mer forskning som är fokuserad på patienters erfarenheter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av sluten psykiatrisk tvångsvård samt att beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod och undersökningsgrupp. Metod: Litteraturstudien genomfördes med en beskrivande design. Studien innefattas av elva stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar som svarar på studiens syfte. Resultat: Fem teman var grunden till beskrivningen av denna litteraturstudie: Betydelsen av relationen till vårdpersonalen, Betydelsen av information, Förståelsen av att vårdas mot sin vilja, Erfarenheter av tvångsåtgärder samt Erfarenheter av vårdmiljön. Resultatet avslutas med en beskrivning av artiklarnas urvalsmetod och urvalsgrupp. Slutsats: Patienter beskrev både bra och dåliga erfarenheter av sluten psykiatrisk tvångsvård. Viktiga aspekter som framgick enligt patienterna var: God information, god relation till vårdpersonal, förståelse samt en god vårdmiljö. Det är av stor vikt att sjuksköterskan har god kunskap om patienters erfarenheter för att kunna ge så god omvårdnad som möjligt. / Background: Patient who is treated in a locked psychiatric coercive care unit is patient with psychotic disorders, depression and patients with risk for suicide. Coercive measures that may be present in a psychiatric ward could be, for example medical restraint, forced medication and isolation. For a nurse to be able to care this patients who is in a need for good care it´s important with knowledge and understanding. To handle this role, nurses need more research and focus at the experiences of patients. Purpose: The aim of this study was to describe patient´s experience of a locked psychiatric coercive care unit. Present the selected articles' selection method and study group. Method: This is a literature study with a descriptive design. In this study eleven articles of qualitative approach are included to answer to the purpose of this study. Results: The result is based on five themes: Significance of relationship with health professionals, Significance of information, Understandning of being cared against their own will, Experience of being cared under coercion and Experience of the care environment. The last part om the result descibe the selctions method and the of the study group of the article. Conclusion: Patients described both good and bad experiences of locked psychiatric care. According to the patient important aspects was: Good information, Good Relationships with the health professionals and understanding, God care environment. It´s of great importance that the nurses have good knowledge about patients experience to be able to give such good nursing care as possible.

Bakgrund: En psykossjukdom är ett tillstånd då verklighetsuppfattningen förändras med tillkommande symtom som vanföreställningar, hallucinationer samt förvirring. Vårdpersonal har generellt en sämre attityd mot patienter med psykossjukdomar och det finns begränsad med forskning om hur patienterna upplever detta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med psykossjukdomar upplever att vara inlagda inom psykiatrisk slutenvård. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats baserad på fem patografier. Analysen inspirerades av Lundman och Hällgren Graneheims modell för innehållsanalys med meningsenheter, kondensering, koder, underkategorier och kategorier. Resultat: Analysen ledde fram till fyra kategorier och två underkategorier. Tydlig rollfördelning mellan vårdpersonal och patient, Bristen på information och förtroende, Negativa affekter och negativ tillvaro och Medmänsklighet från vårdpersonal med tillhörande underkategorier vikten av goda handlingar och bevarad värdighet och självbestämmande. Slutsats: Studien visade att patienterna hade delade upplevelser av att vara inlagda inom den psykiatriska slutenvården. De negativa upplevelserna var fler än de positiva. Det framkom dock ur de positiva upplevelserna att vårdpersonal som utgick från Joyce Travelbees human-to-human-relationship model, om än omedvetet, gjorde att patienterna och vårdpersonalen etablerade betydelsefulla vårdrelationer och att patienterna då fann en mening med att vara inlagda.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett stigmatiserat men vanligt förekommande problem överallt i världen. Trots att social interaktion är en viktig del av omvårdnadsarbetet så tillbringar vårdpersonalen inom den psykiatriska slutenvården endast en liten del av sin tid med patienterna. Syfte: Att sammanställa vetenskapliga artiklar för att öka kunskapen om den sociala interaktionen mellan patienter och vårdgivare på psykiatriska slutenvårdsavdelningar. Metod: Litteraturstudie. 18 kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Deras resultat syntetiserades med hjälp av quantitative metasummary. Resultat: Social interaktion kan förbättra patienternas situation på många sätt. Utebliven social interaktion har negativa effekter på deras sjukdomstillstånd. Tidsbrist och ett stigmatiserande klimat är faktorer som påverkar den sociala interaktionen negativt. Slutsats: Stigmatisering och nedsatt social interaktion på psykiatriska slutenvårdsavdelningar kan påverka och orsaka varandra. Detta belyser ytterligare vikten av social interaktion mellan patienter och personal. / Background: Mental illness is a common but still very stigmatized problem that can be seen all over the world. Even though social interaction is an important part of nursing, the staff on psychiatric wards only spend a fraction of their time with the patients. Aim: To compile scientific articles to increase the knowledge of the social interaction between patients and staff on psychiatric wards. Method: Review. 18 qualitative and quantitative articles were reviewed. Their findings were synthesized using qualitative metasummary. Findings: Social interaction can improve the patients’ situation in several ways. Lack of social interaction negatively affects their state of illness. Time constraints and a stigmatizing environment are factors that have a negative effect on the social interaction. Conclusion: Stigmatization can reduce the social interaction on psychiatric wards, and reduced social interaction can cause stigmatization. This illuminates the importance of increasing the social interaction between patients and staff.

<p>Det råder brist på forskning som berör psykiatrisk slutenvård utifrån ett patientperspektiv och studier efterfrågas som på djupet kartlägger patienters upplevelser. Syftet med undersökningen var att öppet och förutsättningslöst beskriva upplevelsen av att vara patient i psykiatrisk slutenvård. Tretton patienter inskrivna vid fyra avdelningar intervjuades och materialet analyserades tematiskt. Resultatet visar att deltagarnas upplevelse av den psykiatriska slutenvården är starkt förknippad med de människor de möter på avdelningen.Patientgruppen blir påverkad av stämningen i personalgruppen vilket får konsekvenser för deras upplevelse av vården. Deltagarna uppskattar engagerad personal som är lyhörd för patientens behov och som ger stöd när de behövs som bäst. Patienterna stöttar varandra och delar erfarenheter. Deltagarna upplever att de på olika sätt förlorarkontrollen över sina liv under vistelsen på avdelningen. Avdelningen beskrivs som en plats för välbehövlig vila men upplevs också som långtråkig där tiden går långsamt. Deltagarna tvivlar ibland på vad vården ska ge dem och efterfrågar mer information och delaktighet i behandling samt fler behandlingsmetoder. Resultatet finner stöd i liknande studier på området.</p>

<p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur samverkan mellan socialtjänst och psykiatrisk slutenvård upplevs av några representanter för berörda yrkesgrupper. För att undersöka detta har en kvalitativ studie gjorts. Två personer inom socialtjänst, respektive psykiatrisk slutenvård och deras två chefer har intervjuats. Frågeställningarna har varit: När samverkar socialtjänsten och den psykiatriska slutenvården? Vilka faktorer påverkar samverkan? och Vilket handlingsutrymme har aktörerna i samverkan? Resultatet har analyserats med hjälp av nyinstitutionell organisationsteori och begreppen handlingsutrymme och profession. Både på lednings- och marknivå, upplevs att samverkan generellt sett fungerar bra. Även om det initialt är svårigheter mellan parterna löser det sig ofta till slut. De gånger samverkan inte fungerar beror det ofta på att verksamheterna har olika organisatoriska ramar och kunskaper som krockar.</p>

Det råder brist på forskning som berör psykiatrisk slutenvård utifrån ett patientperspektiv och studier efterfrågas som på djupet kartlägger patienters upplevelser. Syftet med undersökningen var att öppet och förutsättningslöst beskriva upplevelsen av att vara patient i psykiatrisk slutenvård. Tretton patienter inskrivna vid fyra avdelningar intervjuades och materialet analyserades tematiskt. Resultatet visar att deltagarnas upplevelse av den psykiatriska slutenvården är starkt förknippad med de människor de möter på avdelningen.Patientgruppen blir påverkad av stämningen i personalgruppen vilket får konsekvenser för deras upplevelse av vården. Deltagarna uppskattar engagerad personal som är lyhörd för patientens behov och som ger stöd när de behövs som bäst. Patienterna stöttar varandra och delar erfarenheter. Deltagarna upplever att de på olika sätt förlorarkontrollen över sina liv under vistelsen på avdelningen. Avdelningen beskrivs som en plats för välbehövlig vila men upplevs också som långtråkig där tiden går långsamt. Deltagarna tvivlar ibland på vad vården ska ge dem och efterfrågar mer information och delaktighet i behandling samt fler behandlingsmetoder. Resultatet finner stöd i liknande studier på området.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur samverkan mellan socialtjänst och psykiatrisk slutenvård upplevs av några representanter för berörda yrkesgrupper. För att undersöka detta har en kvalitativ studie gjorts. Två personer inom socialtjänst, respektive psykiatrisk slutenvård och deras två chefer har intervjuats. Frågeställningarna har varit: När samverkar socialtjänsten och den psykiatriska slutenvården? Vilka faktorer påverkar samverkan? och Vilket handlingsutrymme har aktörerna i samverkan? Resultatet har analyserats med hjälp av nyinstitutionell organisationsteori och begreppen handlingsutrymme och profession. Både på lednings- och marknivå, upplevs att samverkan generellt sett fungerar bra. Även om det initialt är svårigheter mellan parterna löser det sig ofta till slut. De gånger samverkan inte fungerar beror det ofta på att verksamheterna har olika organisatoriska ramar och kunskaper som krockar.

Bakgrund: Den psykiatriska slutenvården liksom sjuksköterskans roll har förändrats sedan seklets början. Institutionalisering har ersatts av vård och behandling av patienten, vilket har förändrat kravet på utbildad personal liksom synen på kompetens. Historien förefaller dock fortsatt påverka dagens psykiatriska vårdkultur, och möjligheterna för specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk slutenvård att använda sin specialistkompetens förefaller vara beroende av mer än sjuksköterskans egen kunskap och förmåga. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur specialistsjuksköterskor och chefer inom psykiatrisk slutenvård ser på specialistsjuksköterskans kompetens och roll. Metod: Datamaterialet samlades in genom individuella semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskor och chefer verksamma inom psykiatrisk slutenvård. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Elo och Kyngäs. Materialet sorterades därefter in i en analysram inspirerad av Kings konceptuella system: det personliga systemet, det interpersonella systemet samt det sociala systemet Resultat: Den kvalitativa analysen utmynnade i tre kategorier: Specialistsjuksköterskans fördjupade kompetens leder till inre trygghet (personliga systemet), specialistsjuksköterskans kompetens främjar patientens hälsoprocess (interpersonella systemet) och Specialistsjuksköterskans kompetens efterfrågas inte av organisationen (sociala systemet). Diskussion: Specialistkunskapen beskrevs som internaliserad i den enskilda sjuksköterskan och det beskrevs att specialistkunskapen gynnade patientens hälsoprocess. Specialistsjuksköterskorna uttryckte dock att de inte fick det mandat de behövde för att implementera sin fördjupade kunskap i slutenvården och att chefen behövde efterfråga specialistkunskapen och bekräfta dem i rollen. Brist på möjlighet att påverka kan vara en anledning till att specialistsjuksköterskor inte stannar i slutenvården. Detta behöver studeras ytterligare och även diskuteras i klinisk praxis. / Background: Psychiatric inpatient care as well as the nurse’s role has changed since the beginning of the century. Institutionalization has been replaced by the care and treatment of the patient, which has changed the requirement of trained staff as well as the perception of competence. History seems however continued to affect today’s psychiatric culture, and opportunities for specialist nurses in psychiatric inpatient care to use their specialist expertise seems to be dependent on more than the nurse’s own knowledge and skills. Aim: The aim of the study was to describe how specialist nurses and managers within psychiatric inpatient care views the specialist nurse competence and role. Method: The data were collected through individual semistructured interviews with specialist nurses and managers active in psychiatric inpatient care. Data were analyzed using qualitative content analysis inspired by Elo and Kyngäs. Data were also divided into an analysis framework inspired by Kings Conceptual system: the personal system, the interpersonal system and the social system. Results: The qualitative analysis resulted in three categories: The specialist nurse depth expertise leads to internal security (personal system), The specialist nurse competence promotes the health of the patient process (interpersonal system) and The specialist nurse competence is not requested by the organization (social system). Discussions: Specialist knowledge was described as internalized in the individual nurse and it was described how specialist knowledge favored the patient’s health process. Specialist nurses described, however, that they were not given the mandate they needed to implement their in-depth expertise of inpatient care. The nurses expressed that the manager had to ask for specialist knowledge and confirm them in their role. Lack of ability to influence may be one reason that specialist nurses do not stay in inpatient care. This needs to be studied further and discussed within clinical practice.