Sammanfattning Bakgrund: Att lida av försämring i psykisk ohälsa med tillhörande medicinering, kan medföra att det egna engagemanget i den psykiatriska vården påverkas. Under senare år har politiska initiativ gjorts för att stärka patienters delaktighet under pågående vård. Tidigare forskning påvisar dock att vårdpersonalen utgår från en paternalistisk syn, där man besitter en expertroll där patienten genom informationsförlust och bristande dialog utesluts från möjlighet att delta i beslutsfattande, vilket medför att rätten till delaktighet inte efterlevs. Teoretisk referensram: Tidvattenmodellen har utgjort ramverk för studien samt i Utvecklingsprojekt teamrond. Syftet: Att beskriva personers erfarenheter av delaktighet under vårdtiden på en allmänpsykiatrisk slutenvårdsavdelning före och efter implementering av utvecklingsprojekt Teamrond. Metod: Studien utfördes med Mixed Method embedded concurrent design. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer vid mättillfällena. Den dominerade kvalitativa datan analyserades induktivt genom innehållsanalys och kvantitativ data hanterades med deskriptiv statistik. Resultat: I kvantitativa resultatet framgick att samtliga variabler frånsett delaktighet i beslutsfattandet förbättrades vid utvärderingsmätningen. Vid sammanställning med det kvalitativa resultatet tydliggjordes att målsättningen med Utvecklingsprojekt teamrond avseende ökad patientdelaktighet kunde uppnås. Slutsats: Vårdpersonalen kan genom att visa intresse för personens unika kunskap om sitt liv, skapa en känsla av förståelse, vilket genom ett vidgat perspektiv medför att vården utformas tillsammans. Nyckelord: Mixed Method, Patientdelaktighet, Patientupplevelser, Personcentrerad vård, Psykiatrisk slutenvård, Psykisk ohälsa.

Bakgrund. Psykiatrisk slutenvård lider brist på kompetens och väl utnyttjade resurser för att möta patienternas komplexa behov. Specialistsjuksköterskor inom vårdformen sysslar huvudsakligen med grundläggande psykiatrisk omvårdnad. Deras breda kompetens underskattas och osynliggörs när slutenvården saknar omvårdnadsfokus. Forskning påvisar behov att tydliggöra specialistkompetensens betydelse inom psykiatrisk slutenvård, eftersom ökad förståelse inom området kan medföra bättre vård för patienten. Design. En kvalitativ design med fenomenografisk ansats användes. Metod. Fjorton semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskor verksamma i patientnära omvårdnadsarbete inom psykiatrisk slutenvård vid tre psykiatriska kliniker i norra Sverige genomfördes under tiden november 2015 – januari 2016. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med kvalitativ analys. Resultat. Specialistsjuksköterskans kompetens möjliggör personcentrerad psykiatrisk omvårdnad och är betydelsefull för kunskapsspridning i personalgruppen. Betydelsen kan ökas genom att utrymme för mer patientnära arbete och utvecklingsarbete ges. Specialistkompetensen inom slutenvården behöver synliggöras och omvårdnad framhävas som behandlingsalternativ. Åtgärder för att öka specialistkompetensens betydelse kan påverka den psykiatriska slutenvårdens kvalitet och den enskilde patientens vård positivt. Slutsats. Specialistsjuksköterskans kompetens är betydelsefull för omvårdnadsarbetet inom psykiatrisk slutenvård, men får inte alltid nödvändigt utrymme för att möjliggöra vård av högsta kvalitet. Resultatet kan bidra till ökad förståelse för vikten av att framhäva specialistsjuksköterskans position, så att fler lockas att stanna kvar inom slutenvården och för att specialistkompetensen ska komma de patienter som är i störst behov av den till gagn. / The specialist nurse’s competence within the psychiatric inpatient care - An important resource that needs more space Aim. To illuminate the specialist nurse’s perception of significance of the own competence within the psychiatric inpatient care. Background. There is shortage of competence and well utilized resources to meet the patients’ needs within the psychiatric inpatient care. The competence of specialist nurses is underestimated and obscured as there is an absence of nursing focus. Clarifying the significance of the specialist competence could imply better care. Design. A qualitative design with a phenomenographic approach. Method. Fourteen semi-structured interviews with specialist nurses in patient-oriented inpatient nursing at three psychiatric clinics in north Sweden were conducted during November 2015-January 2016. The interviews were analysed by using a qualitative analysis. Result. The specialist nurse’s competence enables a person-centred psychiatric nursing and shares knowledge within the team. Enabling more patient-oriented and development related work could increase the significance of specialist competence. The specialist competence needs to be visualized and nursing highlighted as a treatment alternative. Increasing the significance of the specialist competence could affect the quality of care and influence the patient’s care positively. Conclusion. The specialist nurse’s competence is important within the inpatient care but needs more space to enable high quality care. The result demonstrates the significance to stress the specialist nurse’s position within psychiatric inpatient care. This could attract specialist nurses to stay within inpatient care and enable the competence to come to use for the patients who needs it the most.

En psykossjukdom medför att perceptionen av världen och andra människor förändras. Patienter med en psykossjukdom upplever sig ha sämre livskvalitet och hälsa än andra individer i samhället och de upplever ofta lidande på grund av sin sjukdom. Sjuksköterskor upplever blandade känslor i samband med vård av patienter med en psykossjukdom, men deras grundläggande uppgift är trots detta att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och att lindra lidande. Syftet med denna studie är att belysa hur patienter med en psykossjukdom upplever vården på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning, ur ett patientperspektiv. Studien är en systematisk litteraturstudie och data analyserades med en induktiv latent innehållsanalys. Resultatet visade att patienternas upplevelser kan beskrivas i fyra områden: rädsla och osäkerhet påverkar interaktionen med andra; tvångsåtgärder: skrämmande men nödvändiga; självbestämmande, delaktighet och välbefinnande; samt vårdpersonalen är avgörande för patienternas upplevelser. I studien diskuteras rädsla och osäkerhet; att vårdpersonalen och upplevelserna påverkar attityden till behandlingen; vårdpersonalens betydelsefulla roll när patienten har svåra symtom; individualiserad vård och god kommunikation bidrar till ökat välbefinnande samt att mer kompetens hos vårdpersonal kan minska bruket av tvångsåtgärder. Studiens slutsats är att sjuksköterskor har en central roll i patienternas upplevelse av vården. De har ansvar för att interaktionen med patienten och relationsbyggande fortlöper samt att användandet av tvångsinsatser motiveras och enbart sker när det är absolut nödvändigt, annars finns risk att behandlingsresultat och följsamhet av behandling efter utskrivning påverkas negativt. / A psychosis means that the perception of the world and other people change. Patients with a psychotic disorder perceive themselves as having poorer quality of life and health than other individuals in the community and they often experience suffering because of their illness. Nurses experience mixed feelings while caring for patients with a psychotic disorder, but in spite of this a nurse’s fundamental duty is to promote health, prevent disease, restore health and to alleviate suffering. The purpose of this study is to highlight how patients with a psychotic disorder experience health care in a psychiatric inpatient ward, from a patient perspective. The study is a systematic literature review and data were analyzed using an inductive latent content analysis. The results showed that patients 'experiences involved four areas: fear and insecurity affects the interaction with others; coercive measures: scary but necessary; autonomy, participation and welfare, and nursing staff is crucial for patients' experiences. In the study, several areas were discussed about the patient's experiences: fear and insecurity; that care staff and experiences affect the attitude to treatment; healthcare personnel's important role when the patient experience severe symptoms; individualized care and good communication contribute to increased well-being, and that more skills in healthcare professionals can reduce the use of coercive measures. The study's conclusion is that nurses have a central role in the patients' experience of the health care. They are responsible for the interaction with the patient and for keeping the building of the nurse-patient relationship in progress. They are also responsible so that the use of coercive action is justified and only occurs when it is absolutely necessary, otherwise there is a risk that the treatment results and adherence to treatment after discharge are adversely affected.

Bakgrund: Fastspänning i en bältessäng är relativt vanligt förekommande i Sverige och flera andra länder inom den slutna psykiatriska vården. Forskning kring sjuksköterskors upplevelse om fastspänning visar på att det dels uppfattas som någonting etiskt svårt, samtidigt anses fastspänning vara någonting nödvändigt ur en säkerhetsaspekt.  Lite är känt forskningsmässigt kring vad som är patienters upplevelser av fastspänning, och kring det som är känt saknas det aktuell litteraturöversikt. Syfte: Syftet med föreliggande uppsats var att beskriva patienters upplevelser kring tvångsåtgärden fastspänning inom den slutna psykiatriska vården. Metod: Denna uppsats är en systematisk litteraturöversikt som bygger på en sammanställning av nio kvalitativa artiklar. Dataanalysen genomfördes enligt Evans tolkande dataanalysmetod. Resultat: Tre teman framkom kring upplevelsen av fastspänning, dessa var: innan fastspänning, under fastspänning och efter fastspänning. Tio subteman framkom: Patienters upplevelse av en bristande och provokativ vård, patienters önskan av vård när den upplevs bristande och provokativ, maktlöshet och rädsla, känslan av att vara totalt utlämnad och försvarslös, en förlorad verklighetsuppfattning, fastspänning som någonting säkert och tryggt, patienters upplevelse av personalens bemötande, patienters synpunkter på personalens bemötande, patienters behov av att få delge sin uppfattning samt skapa möjlighet till förståelse och negativa konsekvenser av fastspänning. Resultatets teman och subteman ledde fram till en sammantagen syntetisering i form av: Patienters utsatthet skapar längtan efter en vårdande kommunikation. Slutsats: Fastspänning är i de flesta fall en mycket negativ upplevelse för patienter. Patienters upplevelser av fastspänning kan dock förbättras om sjuksköterskan innan, under och efter fastspänning har en vårdande kommunikation gentemot patienter. / Background: Mechanical restraint is relatively common in Sweden and several other countries within the psychiatric inpatient care. Research on nurses' experience of restraining shows that it’s perceived as something ethically difficult. Mechanical restraints is also considered to be something necessary in terms of safety. Little is known scientifically about what the patient’s experiences of mechanical restraints are, and there’s no current literature review. Aim: The purpose of the present study was to describe patients’ experiences of the coercive measure mechanical restraint in psychiatric inpatient care. Method: A systematic review of literature based on a compilation of nine qualitative articles. The data analysis was carried out according to Evans interpretive data analysis method. Results: Three main themes emerged in the experience of restraints, which were: before restraint, during restraint and after restraint. Ten subthemes emerged: Patients' experience of a lacking and provocative care, patients' needs in the experience of a lacking and provocative care, powerlessness and fear, the feeling of being totally extradited and defenseless, a lost sense of reality, restraint as something safe and secure, patients' perception of the staff's treatment, patients' thoughts on the staff's treatment, patients' need to share their thoughts and create opportunities for being understood and negative consequences of restraint. The themes and sub-themes led to a total synthesis in the form of: The exposed patients' longing for a caring communication. Conclusion: Restraint is in most cases a very negative experience for patients. Patients' experience of restraint can, however, be improved if the nurse before, during and after restraint provides a caring communication with patients.

Bakgrund: Psykiatri betyder vetenskapen om psykiska sjukdomar och deras botande. Enligt socialstyrelsen vårdades nästan 50 000 individer under 2008 inom psykiatrisk slutenvård i Sverige. Stort intresse finns om hur dessa patienter upplever psykiatrisk vård och behandling. För vårdpersonal som jobbar inom psykiatri är det av stor vikt att förstå patienternas upplevelse och tillfredställelse av vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av den psykiatriska slutenvården. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa. Resultat: Delades upp i fyra huvudkategorier. I Upplevelse av miljön under vårdtiden presenterades fynd som beskriver patienternas betydelse för varandra och hur tiden på avdelningen fick dem att koppla av. I Upplevda känslor under vårdtiden beskrevs känslor som isolering, ensamhet och bekräftelse. Patienternas upplevelse av behandlingen visade brist på information och delaktighet. I sista kategorin, Personalens inverkan på patienterna, uppskattades kontinuitet med personal samt empati och omtänksamhet. Diskussion: I diskussionen diskuterades fynd som delaktighet, stressade personal och patienternas betydelse för varandra. Slutsats: Omvårdnad handlar inte bara om sjuksköterskans förhållningssätt och empati, utan även om omgivande miljö och patientens egna upplevda världsbild. / Background: Psychiatry means knowledge of psychiatric diagnosis and its treatment. According to the National Board of Health and Welfare almost 50 000 individuals was treated for psychiatric in-patient care during 2008. There is a big interest in patients’ experience of psychiatric care and treatment. It is important to staff working with psychiatric care to understand the patients experience and their satisfaction with the nursing they receive. Aim: The aim of this study was to describe in-patients experience of psychiatric care. Method: The literature study is based on eight articles, both qualitative and quantitative. Result: The result is divided into four main categories. Environment experience during in-patient care presents findings which describe patient’s impact on each other and how time spent in the ward helped many to relax. Experience of emotions during in-patient care describes emotions as isolation, loneliness and confirmation. Patient’s experience of treatment showed lack of information and participation. The last category, how patient experiences the influence of the staff, shows that patients appreciate continuities, empathy and caring from the staff. Discussion: The discussion discusses findings as participation, overstrained staff and patient’s impact on each other. Conclusion: Nursing is not just about the nurses’ attitude and empathy, it is also about the environment that surrounds the patients and the patients own experience of their perceived world picture.

Bakgrund: Den psykiatriska slutenvården ska hjälpa patienten att lindra lidande. Det är av betydelse hur personalen bemöter patienten samt hur patienten vill bli bemött för att de ska kunna bygga upp en relation till varandra. Mötet med patienten är en viktig del i vårdandet och hur vården upplevs. All psykiatriska slutenvård bör sträva efter att vara personcentrerad och individuellt anpassad. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelse av mötet med vårdpersonalen i den psykiatriska slutenvården. Metod: En systematisk litteraturöversikt med tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Patienterna vill bli sedda, de vill att personalen ska vara tillgänglig och engagerad. Patienten önskar att personalen ska värna om patienternas integritet och autonomi. Patienterna vill att personalen tar kontakt med dem och försöker skapa en relation. Om patienterna har en god relation till personalen, har patienterna en större benägenhet att prata om deras psykiska hälsa. Patienterna kunde känna att personalen “gömde” sig när de hade andra arbetsuppgifter som inte var patientnära. Detta kunde leda till att vissa patienter blev agiterade och irriterade över att personalen var osynlig på avdelningen.  Det framkom att vissa patienter upplevde att personalen använde sig av maktmissbruk över dem, till exempel när någon undersökning skulle se eller bara ett samtal. Detta upplevde patienterna som att det hela tiden var vårdpersonalen som bestämde, vad som skulle hända och när. Slutsats: Vi som är ansvariga för omvårdnaden av patienterna som lider av psykisk ohälsa har ett stort ansvar, och det är att se till att alla patienter blir sedda, och får den uppmärksamhet var och en behöver. Vi måste prioritera våra patienter före exempelvis kontorsarbete eller att vara i köket. Vi måste bemöta patienterna med respekt och inte se dem som en sjukdom utom att de faktiskt är människor / Background: Psychiatric outpatient care should help the patient to relieve suffering. It is important how the staff responds to the patient and how the patient wants to be treated so that they can build up and relationship with each other. Meeting with the patient is an important part of caring and how they experience spring. All psychiatric inpatient care should strive to be person-centered and individually adapted. Purpose: The purpose was to explore the patients´ experience of the meeting with the healthcare staff in the psychiatric inpatient care. Method:A systematic literature review with twelve qualitative articles. Results: Patients want to be seen, they want staff to be available and engaged. The patient wants the staff to protect the patients' integrity and autonomy. Patients want the staff to contact them and assure to create a relationship. If patients have a god-relationship with staff, patients have a greater tendency to talk about their mental health. Patients could feel that the staff "hid" when they had other tasks that were not patient-friendly. This could cause some patients to become agitated and annoyed that staff were invisible in the ward. It turned out that some patients felt that the staff used abuse of power over them, for example when an investigation would see or just one call. The patients felt that it was always our staff who decided what would happen and when. Conclusion: We who are responsible for the care of patients suffering from mental illness have a great responsibility, and that is to make sure that all patients are looked after, and receive the attention everyone needs.We must prioritize our patients before, for example, office work or being in the kitchen. We have to treat patients with respect and not see them as a disease except that they are actually people.

Sammanfattning Bakgrund: Inom den psykiatriska slutenvården i Sverige vårdas cirka en av fem patienter mot sin vilja, enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Att lida av psykisk ohälsa och blivit utsatt för tvångsvård är en omvälvande livshändelse för patienter. Det är önskvärt att förbättra tvångsvården och minska förekomsten av tvångsåtgärder. För att kunna göra det, och för att som sjuksköterska kunna ge bästa möjliga omvårdnad, krävs en djupare förståelse för patienters erfarenheter av tvångsvård.   Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av tvångsvård inom den psykiatriska slutenvården. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga, kvalitativa artiklar. Huvudresultat: Resultatet, som presenteras i fem kategorier, visade att många patienter hade liknande erfarenheter av tvångsvård. Tvångsvården i sig beskrevs inte sällan som rätt åtgärd för att skydda patienten eller andra, men många patienter upplevde att den utfördes på fel sätt. Negativa erfarenheter som nämndes var brist på information, kommunikation och delaktighet eller att bli bemött som en diagnos av personalen. Däremot beskrevs empatisk och hjälpsam personal, adekvat information om sjukdom och behandling, känslan av delaktighet och autonomi samt en trevlig yttre miljö och flexibla regler som positiva erfarenheter som gynnade tillfriskningsprocessen.  Slutsats: Patienter beskrev ofta både bra och dåliga erfarenheter av tvångsvård. För att kunna ge bästa möjliga omvårdnad och minimera risken för tvångsåtgärder är det viktigt att sjuksköterskan känner till och har förståelse för patienters erfarenheter av tvångsvård. Det kan minska patientens vårdlidande och främja återhämtningen. / Abstract Background:Within the psychiatric inpatient care in Sweden, about one in five patients are cared for against their will, according to the Act on Psychiatric Forcible Care (LPT). Suffering from mental illness and being subjected to obsessive-compulsive care is a life-changing event for patients. It is desirable to improve coercive care and reduce the incidence of coercive measures. To be able to do that, and to be able to provide the best possible care as a nurse, a deeper understanding of patients experience of coercion is required. Aim: To describe patients experiences of coercion in psychiatric inpatient care. Method: A descriptive literature review based on 13 scientific articles with a qualitative approach. Main results: The results were presented in five categories and showed that many patients have similar experiences of compulsive care. Coercion was often described as the right measure to protect the patient or others, but many patients felt that it was performed incorrectly. Negative experiences mentioned were lack of information and communication, not being able to participate in their own care or being treated as a diagnosis by the staff. However, responsive, empathetic and helpful staff, adequate information on illness and treatment, the sense of participation and autonomy as well as a pleasant external environment and flexible rules were described as positive experiences and favorable to the recovery process. Conclusion: Patients often described both good and bad experiences of compulsive care. In order to provide the best possible care, and to minimize the risk of coercive measures, it is important for the nurse to know and understand patients' experiences of compulsive care. Then the patients suffering can be reduced and their recovery can be promoted.

The aim of this qualitative study was to explore hospital-counselors view on collaboration in thedischarge-process from inpatient psychiatric care regarding individuals with comorbidity in form ofserious mental illness and substance abuse. Six hospital-counselors from different psychiatric in-patient wards in Stockholms county participated in the study. All participants had a degree in socialwork and five of them had earlier experience working in the municipality as social workers. Theresearch process was conducted using qualitative interviews, further applying a systemic view oncollaboration which consisted of three levels: structural-, organizational- and individual, which wasbased on the core concepts of integrated care and person-centered care. The results showed that thehospital-counselors acted as a “link” between the health care, municipality, and patient duringcollaboration. Collaboration itself was described as a process involving different actors andorganizations within the two main principal sectors. The complexity of the differences in economicinterests, view on support needs and responsibilities regarding treatment and further care seemed to becentral aspects influencing collaboration. Although the results largely confirm previous research, it hasbrought attention to specific claims on what facilitates collaboration and what undermines it.

ABSTRACT Introduction: It is an assumption that as long as people have existed, there has been mental illness and disease, but the way of perceiving, explaining and caring looks different historically and in different societies. Research describes the current care environment and the quality of care in psychiatric inpatient care as meager and confusing, with a lack of meaningful activities. Recovery in a psychiatric context is about finding hope and meaning in life, regaining self-confidence and taking power over one's continued life. Problem formulation: As a specialist nurse, you must work for a good care environment and in a structured way with the nursing process. Therefore, it is important to increase knowledge about patients' experiences of factors that support the recovery process in psychiatric inpatient care. Aim: Is to compile current scientific knowledge about the factors that patients experience that support their recovery in patients in psychiatric inpatient care. Method: A literature study with a qualitative inductive approach, with a manifest and latent content analysis of 16 scientific original articles. Results: The results revealed three overarching categories: Patients need information and to be involved in their care; Patients need good treatment and holistic nursing and the psychiatric ward must be a safe place with the opportunity for meaningful activities. The overall theme is that patients need to be at the center of their care and feel safe and in control, for their recovery Conclusion: There are a number of factors that can support patients in psychiatric care in their recovery, which include both the physical and psychosocial care environment. This indicates that recovery is a complex phenomenon and there is a need to design a more recovery-oriented nursing, and research more in the subject. Keywords: recovery, restorative factors, patients' experiences, psychiatric inpatient care, psychiatric round-the-clock care / SAMMANFATTNING Introduktion: Det är ett antagande, att så länge människor har funnits, har det funnits psykisk ohälsa och sjukdom, men sättet att uppfatta, förklara och vårda ser olika ut historiskt och i olika samhällen. Forskning beskriver den nuvarande vårdmiljön och vårdkvaliteten inom psykiatrisk heldygnsvård som torftig och förvirrande, med avsaknad av meningsfulla aktiviteter. Återhämtning i psykiatrisk kontext handlar om att finna hopp och mening med livet, att återerövra självförtroende och ta makt över sitt fortsatta liv.  Problemformulering: Som specialistsjuksköterska ska man arbeta för en god vårdmiljö och strukturerat med omvårdnadsprocessen. Därför är det angeläget att öka kunskapen om patienters upplevelser av faktorer som understödjer återhämtningsprocessen inom heldygnsvård.  Syfte: Är att sammanställa aktuell vetenskaplig kunskap om vilka faktorer som patienter upplever understödjer deras återhämtning inom psykiatrisk heldygnsvård. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ induktiv ansats, med en manifest och latent innehållsanalys av 16 vetenskapliga originalartiklar.  Resultat: I resultatet framkom tre övergripande kategorier: Patienter har behov av att få information och att vara delaktiga i sin vård; Patienter har behov av att få ett gott bemötande och en holistisk omvårdnad samt Vårdavdelningen ska vara en trygg plats med möjlighet till meningsfulla aktiviteter. Övergripande tema handlar om att patienter behöver vara i centrum av sin omvårdnad och känna trygghet och kontroll, för sin återhämtning Slutsats: Det finns en mängd faktorer som kan stödja patienter inom psykiatrisk heldygnsvård i deras återhämtningen, som innefattar både den fysiska och psykosociala vårdmiljön. Det indikerar att återhämtning är ett komplext fenomen och det finns behov av att utforma en mer återhämtningsinriktad omvårdnad samt forska mer inom ämnet. Nyckelord: Återhämtning, återhämtande faktorer, patienters upplevelser, psykiatrisk slutenvård, psykiatrisk heldygnsvård / RESUMEN Introducción: Es una suposición que desde que existieron los seres humanos, ha habido enfermedades y enfermedades mentales, pero la forma de percibir, explicar y cuidar se ve diferente históricamente y en diferentes sociedades. La investigación describe el entorno de atención actual y la calidad de la atención dentro de la atención de pacientes psiquiátricos hospitalizados como estrechos y confusos, con falta de actividad significativa. La recuperación en un contexto psiquiátrico se trata de encontrar esperanza y significado en la vida, recuperar la confianza en uno mismo y tomar el control de su vida continua. Formulación del problema: Como enfermera especialista, debe trabajar para un buen ambiente de atención y de forma estructurada con el proceso de enfermería. Por lo tanto, es importante aumentar el conocimiento sobre las experiencias de los pacientes de los factores que apoyan el proceso de recuperación dentro de la atención psiquiátrica de pacientes hospitalizados. Propósito: es compilar el conocimiento científico actual sobre los factores que experimentan los pacientes que apoyan su recuperación en pacientes psiquiátricos hospitalizados. Método: Estudio de literatura con enfoque cualitativo inductivo, con análisis de contenido manifiesto y latente de 16 artículos científicos originales. Resultados: Los resultados revelaron tres categorías generales: los pacientes necesitan información y estar involucrados en su atención; Los pacientes necesitan un buen tratamiento y atención integral, y el departamento de psiquiatría debe ser un lugar seguro con la oportunidad de realizar actividades significativas. El tema general es que los pacientes deben estar en el centro de su atención y sentirse seguros y en control, para poder recuperarse. Conclusión: Hay una serie de factores que pueden apoyar a los pacientes de atención psiquiátrica en su recuperación, incluido el entorno de atención física y psicosocial. Esto sugiere que la recuperación es un fenómeno complejo y que es necesario diseñar una enfermería más orientada a la recuperación y realizar más investigaciones sobre el tema. Palabras clave: recuperación, factores restaurativos, experiencias del paciente, hospitalización psiquiátrica, atención psiquiátrica las 24 horas. / ABSTRAIT Introduction: C'est une hypothèse que depuis que les humains existent, il y a eu des maladies mentales et des maladies, mais la façon de percevoir, d'expliquer et de s'en soucier semble différente historiquement et dans différentes sociétés. La recherche décrit l'environnement de soins actuel et la qualité des soins au sein des soins psychiatriques aux patients hospitalisés comme exigus et déroutants, avec un manque d'activité significative. Le rétablissement en contexte psychiatrique consiste à retrouver espoir et sens à la vie, à reprendre confiance en soi et à reprendre le contrôle de sa vie. Formulation du problème : En tant qu'infirmière spécialisée, vous devez travailler pour un bon environnement de soins et de manière structurée avec le processus de soins infirmiers. Par conséquent, il est important d'accroître les connaissances sur les expériences des patients concernant les facteurs qui soutiennent le processus de rétablissement dans le cadre des soins psychiatriques aux patients hospitalisés. Objectif : Compiler les connaissances scientifiques actuelles sur les facteurs vécus par les patients qui favorisent leur rétablissement chez les patients hospitalisés en psychiatrie. Méthode : Une étude bibliographique avec une approche inductive qualitative, avec une analyse du contenu manifeste et latent de 16 articles scientifiques originaux. Résultats : Les résultats ont révélé trois grandes catégories : les patients ont besoin d'informations et d'être impliqués dans leurs soins ; Les patients ont besoin d'un bon traitement et de soins complets, et le service psychiatrique doit être un endroit sûr avec la possibilité d'activités significatives. Le thème général est que les patients doivent être au centre de leurs soins et se sentir en sécurité et en contrôle, afin qu'ils se rétablissent. Conclusion : Il existe un certain nombre de facteurs qui peuvent soutenir les patients en soins psychiatriques dans leur rétablissement, y compris l'environnement physique et psychosocial des soins. Cela suggère que le rétablissement est un phénomène complexe et qu'il est nécessaire de concevoir des soins infirmiers davantage axés sur le rétablissement et de faire plus de recherche sur le sujet. Mots-clés : rétablissement, facteurs réparateurs, expériences des patients, soins psychiatriques aux patients hospitalisés, soins psychiatriques 24 heures sur 24 / ZUSAMMENFASSUNG Einleitung: Es ist eine Annahme, dass es psychische Erkrankungen und Erkrankungen gibt, seit es Menschen gibt, aber die Art und Weise der Wahrnehmung, Erklärung und Behandlung sieht historisch und in verschiedenen Gesellschaften unterschiedlich aus. Die Forschung beschreibt das derzeitige Pflegeumfeld und die Pflegequalität in der psychiatrischen 24-Stunden-Pflege als beengt und verwirrend, mit einem Mangel an sinnvollen Aktivitäten. Bei der Genesung in einem psychiatrischen Kontext geht es darum, Hoffnung und Sinn im Leben zu finden, das Selbstvertrauen wiederzugewinnen und die Macht über Ihr weiteres Leben zu übernehmen. Problemformulierung: Als Fachpflegekraft müssen Sie sich für ein gutes Pflegeumfeld einsetzen und den Pflegeprozess strukturieren. Daher ist es wichtig, das Wissen über die Erfahrungen der Patienten mit Faktoren zu erweitern, die den Genesungsprozess in der Rund-um-die-Uhr-Betreuung unterstützen. Zweck: Ist die Erhebung aktueller wissenschaftlicher Erkenntnisse darüber, welche Faktoren erlebte Patienten ihre Genesung im Rahmen der psychiatrischen Rund-um-die-Uhr-Versorgung unterstützen. Methode: Eine qualitativ-induktive Literaturstudie mit manifester und latenter Inhaltsanalyse von 16 wissenschaftlichen Originalartikeln. Ergebnisse: In den Ergebnissen kristallisierten sich drei übergreifende Kategorien heraus: Patienten haben das Bedürfnis, Informationen zu erhalten und an ihrer Versorgung beteiligt zu werden; Patienten brauchen eine gute Behandlung und ganzheitliche Pflege, und die Pflegeabteilung muss ein sicherer Ort mit Möglichkeiten für sinnvolle Aktivitäten sein. Das übergeordnete Thema ist, dass Patienten im Mittelpunkt ihrer Versorgung stehen und sich für ihre Genesung sicher und unter Kontrolle fühlen müssen Schlussfolgerung: Es gibt eine Reihe von Faktoren, die Patienten in der psychiatrischen 24-Stunden-Versorgung bei ihrer Genesung unterstützen können, darunter sowohl das physische als auch das psychosoziale Versorgungsumfeld. Es weist darauf hin, dass die Genesung ein komplexes Phänomen ist und dass es notwendig ist, eine stärker auf die Genesung ausgerichtete Pflege zu entwerfen und mehr Forschung zu diesem Thema zu betreiben. Schlüsselwörter: Genesung, Genesungsfaktoren, Patientenerfahrungen, stationäre psychiatrische Versorgung, psychiatrische 24-Stunden-Versorgung / ملخص مقدمة: من الافتراض أنه ما دام الناس موجودون ، كان هناك مرض وأمراض نفسية ، لكن طريقة إدراك وشرح وعلاج تبدو مختلفة تاريخيًا وفي مجتمعات مختلفة. يصف البحث بيئة الرعاية الحالية وجودة الرعاية في الرعاية النفسية على مدار 24 ساعة بأنها ضيقة ومربكة ، مع عدم وجود أنشطة ذات مغزى. يتعلق التعافي في سياق الطب النفسي بإيجاد الأمل والمعنى في الحياة ، واستعادة الثقة بالنفس والاستيلاء على السلطة على حياتك المستمرة. صياغة المشكلة: بصفتك ممرضة متخصصة ، يجب أن تعمل من أجل بيئة رعاية جيدة وهيكل عملية التمريض. لذلك ، من المهم زيادة المعرفة حول تجارب المرضى بشأن العوامل التي تدعم عملية التعافي في الرعاية على مدار الساعة. الغرض: هو تجميع المعرفة العلمية الحالية حول العوامل التي يختبرها المرضى والتي تدعم تعافيهم في إطار رعاية نفسية على مدار الساعة. الطريقة: دراسة أدبية بنهج استقرائي نوعي ، مع تحليل محتوى واضح وكامن لـ 16 مقالة علمية أصلية. النتائج: في النتائج ، ظهرت ثلاث فئات شاملة: المرضى بحاجة إلى تلقي المعلومات والمشاركة في رعايتهم ؛ يحتاج المرضى إلى علاج جيد ورعاية شاملة ، ويجب أن يكون قسم الرعاية مكانًا آمنًا مع فرص القيام بأنشطة ذات مغزى. الموضوع الرئيسي هو أن المرضى يجب أن يكونوا في مركز رعايتهم وأن يشعروا بالأمان والتحكم من أجل شفائهم الخلاصة: هناك عدد من العوامل التي يمكن أن تدعم المرضى في الرعاية النفسية على مدار 24 ساعة في شفائهم ، والتي تشمل كلاً من بيئة الرعاية الجسدية والنفسية الاجتماعية. إنه يشير إلى أن التعافي ظاهرة معقدة وهناك حاجة لتصميم المزيد من التمريض الموجه نحو التعافي وإجراء مزيد من البحوث حول هذا الموضوع. الكلمات المفتاحية: التعافي ، عوامل الشفاء ، تجارب المرضى ، رعاية المرضى الداخليين النفسيين ، رعاية نفسية على مدار 24 ساعة / 概括 简介：这是一个假设，只要人存在，就有精神疾病和疾病，但感知、解释和治疗的方式在历史和不同社会中看起来不同。研究将当前的 24 小时精神科护理环境和护理质量描述为局促和混乱，缺乏有意义的活动。精神病学背景下的康复是关于在生活中找到希望和意义，重新获得自信并掌握继续生活的权力。 问题表述：作为一名专科护士，您必须努力营造良好的护理环境并构建护理流程。因此，重要的是要增加对患者在全天候护理中支持康复过程的因素的体验的了解。 目的：收集当前的科学知识，了解患者经历的哪些因素支持他们在精神科全天候护理中康复。 方法：采用定性归纳法的文献研究，对 16 篇原创科学文章进行明显和潜在的内容分析。 结果：在结果中，出现了三个总体类别：患者需要接收信息并参与他们的护理；患者需要良好的治疗和整体护理，护理部门必须是一个安全的地方，有机会进行有意义的活动。最重要的主题是患者需要处于他们护理的中心，并感到安全和可控，以便他们康复 结论：有许多因素可以支持 24 小时精神科护理中的患者康复，包括身体和心理社会护理环境。这表明康复是一个复杂的现象，需要设计更多以康复为导向的护理，并对此进行更多的研究。 关键词：康复，康复因素，患者体验，精神科住院治疗，24小时精神科治疗 / РЕЗЮМЕ Введение: Это предположение, что пока существуют люди, были психические заболевания и болезни, но способ восприятия, объяснения и лечения выглядит по-разному исторически и в разных обществах. Исследования описывают нынешнюю среду и качество круглосуточной психиатрической помощи как стесненные и запутанные, с отсутствием значимых мероприятий. Выздоровление в психиатрическом контексте означает обретение надежды и смысла жизни, обретение уверенности в себе и обретение власти над своей дальнейшей жизнью. Формулировка проблемы: Как специализированная медсестра, вы должны работать над созданием хорошей среды ухода и структурировать процесс ухода. Поэтому важно расширять знания пациентов о факторах, поддерживающих процесс выздоровления при круглосуточном уходе. Цель: Обобщить современные научные знания о том, какие факторы, с которыми сталкиваются пациенты, способствуют их выздоровлению в рамках круглосуточной психиатрической помощи. Метод: изучение литературы с использованием качественного индуктивного подхода, с анализом явного и скрытого содержания 16 оригинальных научных статей. Результаты. В результате были выявлены три всеобъемлющие категории: пациенты нуждаются в получении информации и в участии в уходе за ними; Пациенты нуждаются в хорошем лечении и комплексном уходе, а отделение ухода должно быть безопасным местом с возможностями для полноценной деятельности. Главной темой является то, что пациенты должны быть в центре внимания и чувствовать себя в безопасности и под контролем для своего выздоровления. Заключение. Существует ряд факторов, которые могут помочь пациентам, находящимся на круглосуточной психиатрической помощи, в их выздоровлении, включая как физическую, так и психосоциальную среду ухода. Это указывает на то, что выздоровление является сложным явлением, и существует необходимость разработки более ориентированного на выздоровление ухода и проведения дополнительных исследований по этому вопросу. Ключевые слова: выздоровление, факторы выздоровления, переживания пациентов, психиатрическая стационарная помощь, круглосуточная психиатрическая помощь. / خلاصه مقدمه: این فرض است که تا زمانی که مردم وجود داشته اند، بیماری و بیماری روانی وجود داشته است، اما نحوه درک، تبیین و درمان از نظر تاریخی و در جوامع مختلف متفاوت به نظر می رسد. تحقیقات محیط مراقبت فعلی و کیفیت مراقبت در مراقبت‌های روان‌پزشکی 24 ساعته را محدود و گیج‌کننده و با فقدان فعالیت‌های معنادار توصیف می‌کنند. بهبودی در زمینه روانپزشکی به معنای یافتن امید و معنا در زندگی، بازیابی اعتماد به نفس و به دست گرفتن قدرت بر ادامه زندگی است. فرمول مشکل: به عنوان یک پرستار متخصص، باید برای یک محیط مراقبت خوب کار کنید و فرآیند پرستاری را ساختار دهید. بنابراین، افزایش دانش در مورد تجربیات بیماران از عواملی که از روند بهبودی در مراقبت شبانه روزی حمایت می کنند، مهم است. هدف: گردآوری دانش علمی فعلی در مورد عواملی که بیماران تجربه می‌کنند از بهبودی آنها در مراقبت‌های شبانه‌روزی روان‌پزشکی حمایت می‌کند. روش: مطالعه ادبیات با رویکرد استقرایی کیفی، با تحلیل محتوای آشکار و پنهان 16 مقاله علمی اصیل. یافته‌ها: در نتایج، سه دسته کلی به دست آمد: بیماران نیاز به دریافت اطلاعات و مشارکت در مراقبت از خود دارند. بیماران نیاز به درمان خوب و مراقبت جامع دارند و بخش مراقبت باید مکانی امن با فرصت هایی برای فعالیت های معنادار باشد. موضوع اصلی این است که بیماران باید در مرکز مراقبت خود باشند و برای بهبودی خود احساس امنیت و کنترل کنند. نتیجه‌گیری: عوامل متعددی وجود دارد که می‌تواند بیماران را در مراقبت‌های 24 ساعته روان‌پزشکی در بهبودی آن‌ها حمایت کند که شامل محیط مراقبت فیزیکی و روانی اجتماعی می‌شود. این نشان می دهد که بهبودی یک پدیده پیچیده است و نیاز به طراحی بیشتر پرستاری بهبود محور و انجام تحقیقات بیشتر در مورد این موضوع وجود دارد. واژه‌های کلیدی: بهبود، عوامل بهبود، تجارب بیماران، مراقبت‌های بستری روانپزشکی، مراقبت‌های روان‌پزشکی 24 ساعته / RIEPILOGO Introduzione: Si presume che da quando le persone sono esistite, ci sono state malattie e malattie mentali, ma il modo di percepire, spiegare e trattare sembra diverso storicamente e in società diverse. La ricerca descrive l'attuale ambiente di cura e la qualità dell'assistenza nell'assistenza psichiatrica 24 ore su 24 come angusto e confuso, con una mancanza di attività significative. Il recupero in un contesto psichiatrico consiste nel trovare speranza e significato nella vita, riguadagnare fiducia in se stessi e assumere il potere sulla propria vita. Formulazione del problema: come infermiere specializzato, devi lavorare per un buon ambiente di cura e strutturare il processo infermieristico. Pertanto, è importante aumentare la conoscenza delle esperienze dei pazienti sui fattori che supportano il processo di recupero nell'assistenza 24 ore su 24. Scopo: è quello di raccogliere le attuali conoscenze scientifiche su quali fattori che i pazienti sperimentano supportano il loro recupero nell'ambito dell'assistenza psichiatrica 24 ore su 24. Metodo: Uno studio della letteratura con un approccio induttivo qualitativo, con un'analisi del contenuto manifesto e latente di 16 articoli scientifici originali. Risultati: nei risultati sono emerse tre categorie generali: i pazienti hanno bisogno di ricevere informazioni e di essere coinvolti nelle loro cure; I pazienti hanno bisogno di un buon trattamento e di cure olistiche e il reparto di assistenza deve essere un luogo sicuro con opportunità per attività significative. Il tema principale è che i pazienti devono essere al centro della loro cura e sentirsi sicuri e in controllo, per la loro guarigione Conclusione: ci sono una serie di fattori che possono supportare i pazienti in assistenza psichiatrica 24 ore su 24 nel loro recupero, che includono sia l'ambiente di assistenza fisica che psicosociale. Indica che il recupero è un fenomeno complesso e che è necessario progettare un'assistenza infermieristica più orientata al recupero e fare più ricerca sull'argomento. Parole chiave: Recupero, fattori di recupero, esperienze dei pazienti, cure psichiatriche ospedaliere, cure psichiatriche 24 ore su 24