Psykisk ohälsa är ett betydande problem och antalet personer som behöver institutionell vård förväntas öka. Majoriteten av de patienter som behöver institutionell vård vårdas med stöd av Lagen om psykiatrisk tvångsvård. Patienter som vårdas med stöd av LPT har ofta stora vårdbehov och kräver många vårdinsatser vilket ställer höga krav på den psykiatriska vården. Att ta tillvara på patienters upplevelse är en viktig aspekt i att främja delaktighet och genom detta kunna utveckla och kvalitetssäkra vården. Att som patient vara delaktig i sin vård har visat sig kunna påskynda tillfrisknandet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av delaktighet vid vård under tvång och baserades på 13 europeiska vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på att majoriteten av patienterna upplevt en brist på information och känsla av att inte bli respekterade som individer vid vård under tvång. Aspekter som ansågs främja patienters delaktighet var engagemang och god relation till vårdpersonal präglad av respekt och lyhördhet. När sjuksköterskor tillgodoses med den kunskap de saknar får de också redskap för att förbättra sitt förhållningssätt vilket bidrar till ökad kvalitet i vården. Vidare utvärderingar av den psykiatriska vården behöver göras.

<p>This study examines whether or not there are inherit flaws in Swedish legislation concerning psychiatric institutional care, or in the application of the act, which might lead to the failure of rule of law for the private citizen. Law (1991:1128) concerning psychiatric institutional care in certain instances (LPIC) aims to establish rules which will ensure rule of law for the mentally ill in case of psychiatric institutional care. Despite this, there are legal cases which indicate that these rules, and their implications, are not always considered at the psychiatric wards.</p><p>The questions at issues which this study aims to answer are thus: Are there any deficiencies concerning rule of law in LPIC 2−3 §§, 4−6 §§, 7−10 §§,15−25 §§ and 32−33 §§ ? This section focuses on LPIC and its design. Whether or not the act adheres to rule of law is examined through a definition which has evolved through discussions of concept based in Peczeniks definition of rule of law. The second question at issue is: Does The National Board of Health and Welfare activity supervision and the National Psychiatric Coordination inquiry point to any deficiencies in the application of the regulation that might negatively impact rule of law? This section is based on the parts concerned with compulsory commitment in The National Board of Health and Welfare activity supervision and the National Psychiatric Coordination’s inquiry. The considerations of rule of law in the application of the rules are based on the definition of rule of law derived from Annika Staaf’s viewpoints. This definition deals with the application of the rules concerning compulsory commitment. The third question at issue takes the form of a discussion dealing with the first two questions. The answer is thus based on the answers to the two opening questions and includes an extra focus placed on the historical heritage and the future psychiatric institutional care.</p><p>To answer the questions at issue a traditional legal method will be used. This means that the law is determined by studying texts of law and preparatory work. Doctrine concerning compulsory psychiatric commitment is also used. To achieve a deeper understanding of the questions at issue concerning rule of law that might arise in the usage of compulsory psychiatric commitment, a historical retrospect spanning the legislative development will be presented.</p><p>The result produced by the analysis indicates that the legislation in accordance with the definition of rule of law based on Peczeniks definition in most cases can be considered to adhere to rule of law. On the other hand, the demand for necessity , which rules the assessment of compulsory psychiatric commitment, is found to be indeterminable. According to the inquiry this will in some cases lead to arbitrary and routine-like admissions, and in other cases lead to the patient being in bad condition at the time of admission. The patient will thereby find it difficult to gain any usefulness from the care given. The inquiry here points to local variation which leads to a non-existing predictability. The second question at issue, where Staaf’s definition of rule of law is used, finds a somewhat higher number of deficiencies. I can in my paper thus determine that most of the deficiencies can be found in the application of the act. The gravest deficiency from a rule of law standpoint found by The National Board of Health and Welfare is the lack of local instructions regarding the monitoring of time limits during compulsory commitment. Based on these conclusions the paper’s question at issue is discussed in the last chapter. Like the National Psychiatric Coordination finds in its inquiry, this paper finds the answer to the question at issue to be that a reformation of the act is needed. In light of the historical exposition I find that new forms of care and methods of treatment have arisen since the conception of the act, which provides new possibilities for the compulsory psychiatric commitment.</p>

Bakgrund: Tvång inom den slutna psykiatriska vården är ett komplext ämne. Ofrivillig intagning, tvångsmedicinering, avskiljning och bältesläggning är tvångsåtgärder inom den psykiatriska vården. Dess utförande styrs av lagar och riktlinjer som syftar till att skydda patientens integritet och autonomi. Sjuksköterskans roll vid åtgärderna är att se till att patientens rättigheter tillvaratas samt identifiera patientens omvårdnadsbehov. Vården eftersträvar att patienten i efterhand ska uppleva åtgärderna som acceptabla. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av tvångsåtgärder inom den slutna psykiatriska vården. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med systematiska sökningar genomfördes. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar hämtade ur tre databaser. Resultat: Vid tvångsåtgärder upplevdes känslor såsom rädsla, ilska och maktlöshet. Vid tvångsmedicinering var biverkningar en stor oro.Kränkning av integriteten och autonomin upplevdes vid tvångsåtgärderna som följd till att patienter upplevde att de förlorade sig själva. Patienterna upplevde personalen som distanserad och ouppmärksam på patientens behov och en relation till vårdpersonalen saknades. Närståendes stöd beskrevs ha både positiv och negativ inverkan på upplevelserna av tvångsåtgärderna. Konklusion: Psykiatriska patienters upplevelser påverkas av många faktorer såsom personalens handlande, åtgärd som utförs, insikt i sin sjukdom samt relation till närstående och personal.Sjuksköterskan har möjlighet att påverka upplevelserna till det bättre, genom att skapa en relation till patienten där känslor och behov uppmärksammas.

This study examines whether or not there are inherit flaws in Swedish legislation concerning psychiatric institutional care, or in the application of the act, which might lead to the failure of rule of law for the private citizen. Law (1991:1128) concerning psychiatric institutional care in certain instances (LPIC) aims to establish rules which will ensure rule of law for the mentally ill in case of psychiatric institutional care. Despite this, there are legal cases which indicate that these rules, and their implications, are not always considered at the psychiatric wards. The questions at issues which this study aims to answer are thus: Are there any deficiencies concerning rule of law in LPIC 2−3 §§, 4−6 §§, 7−10 §§,15−25 §§ and 32−33 §§ ? This section focuses on LPIC and its design. Whether or not the act adheres to rule of law is examined through a definition which has evolved through discussions of concept based in Peczeniks definition of rule of law. The second question at issue is: Does The National Board of Health and Welfare activity supervision and the National Psychiatric Coordination inquiry point to any deficiencies in the application of the regulation that might negatively impact rule of law? This section is based on the parts concerned with compulsory commitment in The National Board of Health and Welfare activity supervision and the National Psychiatric Coordination’s inquiry. The considerations of rule of law in the application of the rules are based on the definition of rule of law derived from Annika Staaf’s viewpoints. This definition deals with the application of the rules concerning compulsory commitment. The third question at issue takes the form of a discussion dealing with the first two questions. The answer is thus based on the answers to the two opening questions and includes an extra focus placed on the historical heritage and the future psychiatric institutional care. To answer the questions at issue a traditional legal method will be used. This means that the law is determined by studying texts of law and preparatory work. Doctrine concerning compulsory psychiatric commitment is also used. To achieve a deeper understanding of the questions at issue concerning rule of law that might arise in the usage of compulsory psychiatric commitment, a historical retrospect spanning the legislative development will be presented. The result produced by the analysis indicates that the legislation in accordance with the definition of rule of law based on Peczeniks definition in most cases can be considered to adhere to rule of law. On the other hand, the demand for necessity , which rules the assessment of compulsory psychiatric commitment, is found to be indeterminable. According to the inquiry this will in some cases lead to arbitrary and routine-like admissions, and in other cases lead to the patient being in bad condition at the time of admission. The patient will thereby find it difficult to gain any usefulness from the care given. The inquiry here points to local variation which leads to a non-existing predictability. The second question at issue, where Staaf’s definition of rule of law is used, finds a somewhat higher number of deficiencies. I can in my paper thus determine that most of the deficiencies can be found in the application of the act. The gravest deficiency from a rule of law standpoint found by The National Board of Health and Welfare is the lack of local instructions regarding the monitoring of time limits during compulsory commitment. Based on these conclusions the paper’s question at issue is discussed in the last chapter. Like the National Psychiatric Coordination finds in its inquiry, this paper finds the answer to the question at issue to be that a reformation of the act is needed. In light of the historical exposition I find that new forms of care and methods of treatment have arisen since the conception of the act, which provides new possibilities for the compulsory psychiatric commitment.

Den psykiska ohälsan i världen ökar och vid psykisk ohälsa och sjukdom kan behovet av psykiatrisk tvångsvård finnas. Detta ifall patienten har ett behov av sådan vård. Psykiatrisk tvångsvård kan utföras genom flera olika lagar. Inom slutenvården vårdar sjuksköterskan patienter via lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Är patienten i behov av rättspsykiatrisk vård vårdas patienten via lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Tvångsvård är komplext då patienten vårdas ofrivilligt, vilket påverkar möjligheten till självbestämmande. Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter under tvång inom psykiatrisk slutenvård. Metoden som använts till denna studie är en litteraturstudie där tidigare forskning granskats. Datainsamlingen skedde genom granskning av kvalitativa artiklar som alla belyste sjuksköterskans upplevelse av att vårda via psykiatrisk tvångsvård. En granskning har genomförts i enlighet med Fribergs (2017) granskningsmall för kvalitativa studier. Resultatet redovisat som två huvudteman och fyra underteman. De två huvudteman belyser sjuksköterskornas upplevelse av moralisk stress i vårdandet och vikten av vårdrelationen. Genom diskussionen diskuteras de huvudteman som belyses kopplat i relation till vårdvetenskap och dess betydelse i vårdandet. Slutsatserna betonar att sjuksköterskor som arbetar med att vårda patienter via psykiatrisk tvångsvård möter många olika etiska dilemman. Att skapa en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient upplevs som en viktig del i vårdandet vid tvångsvård.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället och kan drabba vem som helst. Vid svårare psykisk ohälsa kan psykiatrisk tvångsvård bli ett behandlingsalternativ. Inom vården strävas det efter att behålla patientens autonomi, vilket kan komma i skymundan av den psykiatriska tvångsvården. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av sluten psykiatrisk tvångsvård.Metod: Denna litteraturstudie är en integrativ litteraturstudie med deskriptiv design. De vetenskapliga artiklar som är centrala i arbetet är framsökta i databaserna Cinahl, Medline samt Psycinfo. En kvalitetsgranskning genomfördes på de artiklar som besvarade litteraturstudiens syfte.Resultat: Resultatet presenteras under tre huvudkategorier och nio subkategorier. Emotionella erfarenheter, tvångsåtgärder samt vikten av personalens bemötande var centrala delar i resultatet.Slutsats: Psykiatrisk tvångsvård framkallade olika erfarenheter hos patienten. Det belystes erfarenheter av tvångsåtgärder som både främjade och hindrade

For a long time, the legal framework of open involuntary mental treatment inSweden has been criticized as being contradictory and unpredictable. It iscrucial that the legislation concerning the restrictions of individual integrityand freedom should comply with the high standards of legal certainty (aSwedish term "rättssäkerhet"). It is of utmost importance that the involuntarymental treatment legislation is clear and predictable for both law practitionersand patients.In this thesis, the legal framework for open involuntary mental treatmentis investigated and critically assessed from a legal certainty perspective. Thisis done using the legal dogmatic method. The legal framework pertaining toopen involuntary mental treatment is given interpretation and systematisationwith the help of the traditional sources of law, such as legislation, case lawand preparatory works, as well as legal dogmatic literature.Open involuntary mental treatment may be provided to the patient outsideof the health care facility. This is possible if special conditions are met.Such conditions may require that the patient agree to receive medication orthat his or her whereabouts be restricted to a certain place. One of the legalprerequisites for open involuntary mental treatment is that the patient opposesthe treatment in question. At the same time, the medical providers are notallowed to use coercion to implement the treatment conditions, nor may theyimpose any sanctions if the patient does not comply with the prescribed conditionsof the care. Whilst the term open involuntary mental treatment (öppentvångsvård in Swedish, which can be translated literally as "open enforcedcare") signals the possibility of resorting to coercion, no coercive measuresare permitted within this form of care.However, it seems inconsistent to forbid the use of coercive measures ininvoluntary treatment, i.e. treatment which is given without a patient's consent.The way open involuntary mental treatment conditions are formally setforth in the Swedish legal system assumes that the patient opposes the treatment- whilst at the same time requiring that he or she must voluntarilycooperate during the aforesaid treatment. This appears to be contradictory.It can be argued that the patient's compliance with the special conditionsis based on the lack of knowledge of the rules that regulate open involuntarytreatment or on fear of being readmitted to inpatient care. It can also be discussedwhether such compliant behavior indicates the presence of an underlyingthreat or that the patient has been misguided or misinformed regardingthe regulation of open psychiatric care, which can be seen as manipulation. Thus, lack of consent on the one hand and lack of authority to resort tocoercion on the other hand appear to be two conflicting requirements preventingthe application of open involuntary care from complying with the legalrequirements. The study demonstrates that there are significant shortcomingsin the current regulation regarding open involuntary mental treatment, especiallyin terms of predictability. The analysis concludes that there is a need toreview the current legal framework for open involuntary mental treatment.4

Bakgrund: Bakgrunden till studien grundar sig i ett intresse av att ta reda på hur patienter inom den psykiatriska tvångsvården upplever delaktighet, mitt i den situation som personerna befinner sig i. Av etiska skäl kunde dock inte patienterna själva intervjuas. Därför har jag valt att istället intervjua personal som dagligen arbetar nära patienter inom tvångsvården, för att ta reda på hur personalen upplever att man kan skapa delaktighet i patienternas vardag. Personer som vårdas inom den psykiatriska tvångsvården är en grupp som inte syns ute i samhället och därför kan de personerna lätt glömmas bort. Delaktighet är ett centralt begrepp inom socialpedagogiken och någonting som alla människor har rätt till. Med anledning av det här valde jag att göra en studie med den här utgångspunkten. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur personalen kan göra patienter inom den psykiatriska tvångsvården delaktiga i sin vardag. Vidare att undersöka vilka utmaningar de stöter på inom ramen för lagstiftningen. Metod: Studien har en kvalitativ metod där halvstrukturerade intervjuer har genomförts med tre sjuksköterskor och tre skötare som dagligen arbetar med patienter inom den psykiatriska tvångsvården. Resultat: Resultatet visar att ett tydligt säkerhetstänk från personalens sida styr väldigt mycket hur utformningen av arbetet sker. Vidare att personalens tillgänglighet och möjlighet att lyssna på patienterna är viktiga komponenter i det delaktighetsfrämjande arbetet. Resultatet visar också att patienternas förutsättningar och psykiska mående är några av faktorerna som kan skapa svårigheter när det gäller att uppnå delaktighet för patienterna. Dessutom finns hela tiden lagstiftningen med dess begränsningar med; vilket givetvis påverkar både hur arbetet sker, samt i vilken mån patienterna kan vara delaktiga.

Bakgrund Vårdmiljön har en central betydelse för omvårdnad, vilken ska ge patienten förutsättningar för att anpassa sig, bekräfta dess behov samt ge sjuksköterskan resurser för att arbeta utifrån sin kompetens och etiska principer. I den psykiatriska tvångsvården kan det finnas begränsningar för detta och således för patientens grundläggande rätt att vårdas med värdighet, med respekt för människans lika värde. Detta riskerar att utsätta patienten för kränkningar i vårdmiljön. Syfte Att beskriva faktorer i vårdmiljön som kan påverka patientens upplevelse av värdighet inom psykiatrisk tvångsvård. Metod En litteraturöversikt har använts som metod för att bearbeta och sammanställa tidigare forskning, där 17 studier inkluderades från databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet sammanfattades i en integrerad analys med deduktiv ansats och resulterade i två kategorier med underkategorier. Resultat Faktorer påverkade patientens upplevelse av värdighet i den 1) fysiska vårdmiljön och 2) psykosociala vårdmiljön. Faktorerna avsåg bland annat barriärer som avskärmade patienten från omgivningen, avdelningens utformning, samspel mellan patient och personal, brist på sammanhang och förekomst av kontroll, tvång samt diskriminerande handlingar. Slutsats Patienten var utsatt och underlägsen på avdelningen där de kunde uppleva sig vara kontrollerade och förvarade, utan att få sina behov bekräftade eller förutsättningar för att anpassa sig. I de fall sjuksköterskan och patienten fick förutsättningar för att skapa en relation kunde sjuksköterskan förmedla en känsla av trygghet och stöd vilket resulterade i att vårdmiljön kunde vara stärkande. Detta överskuggades dock av bristande delaktighet, bemötande och en kränkande vårdkultur.

Anorexia nervosa är ett folkhälsoproblem som leder till allvarliga konsekvenser för de drabbade. Det anses vara en psykisk sjukdom men resulterar ofta i fysiska symptom som undernäring och hjärtsvikt. I svåra fall bedöms personerna med anorexia nervosa vara i behov av psykiatrisk tvångsvård. Detta trots att det inte framgår tydligt i lagstiftning eller förarbeten att anorexia nervosa ger förutsättningar för psykiatrisk tvångsvård. Denna studie har syftat till att undersöka förutsättningarna för att vårdas enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård för anorexia nervosa samt hur det skildras i domar där frågan avgjorts. Studien har genomförts genom tematisk analys av domar där frågan om psykiatrisk tvångsvård för kvinnor över 18 år med diagnosen anorexia nervosa avgjorts. De tematiska analyserna utfördes med teoretisk utgångspunkt i Foucaults begrepp om disciplin och vansinne samt Johannissons teori om kvinnosjuklighet och patientrollen. Resultatet av studien visade att de juridiska grunder som åberopas för att tvångsvårdas för anorexia nervosa är att personen har anorexia nervosa i en grad som bedöms vara en allvarlig psykisk störning samt motsätter sig psykiatrisk vård. Det har dock förekommit att personerna samtycker till antingen frivillig vård eller vård under tvång, men dessa samtycken har av rätterna inte bedömts tillförlitliga. Vidare visade analysen av domarna fyra teman vilka vi benämnde som samtycke, paternalism, sannolika konsekvenser samt motsägande uppfattningar. Den valda metoden har givit oss möjlighet att analysera konstruerandet av anorexia nervosa ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv samt hur professionella riskerar att reproducera rådande maktstrukturer. Studien har bidragit till ett mer nyanserat perspektiv på hur förutsättningarna för psykiatrisk tvångsvård för personer med anorexia nervosa kan förstås.